Garpenberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°19′0″N 16°11′47″Ö / 60.31667°N 16.19639°Ö / 60.31667; 16.19639
Garpenberg
Tätort
Garpenbergs gruvkapell
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Hedemora kommun
Församling Hedemora-Garpenbergs församling
Koordinater 60°19′0″N 16°11′47″Ö / 60.31667°N 16.19639°Ö / 60.31667; 16.19639
Area 153,25 hektar (2010)
Folkmängd 518 (2010)[1]
Befolkningstäthet 3,38 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 6532
Garpenbergs läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Garpenbergs läge i Dalarnas län

Garpenberg är en tätort i Hedemora kommun, Dalarnas län och kyrkbyn i Garpenbergs socken. Orten hette tidigare Dala-Finnhyttan och namnet Garpenberg syftade då på Garpenbergs socken. Kända personer från Garpenberg är bl.a. Dan Eliasson.

Gruvan[redigera | redigera wikitext]

Södra gruvan i förgrunden, Norra gruvans lave i bakgrunden

Garpenberg är en ort med aktiv gruvdrift. Från början var det järnmalm som hämtades upp ur berget enligt sedan 1200-talet bevarade dokument.[källa behövs] Men malmutvinningen har hållit på mycket längre än så. Sedermera har silver, zink, bly, koppar och guld blivit viktigare produkter. Silverförekomsten i berget anses som Europas största. Idag är det New Boliden, f.d. Boliden Mineral AB, som svarar för driften i den aktiva gruvan. Gruvan har ca 310 anställda (dec 2008)[2]

Det finns två gruvlavar i Garpenberg, i folkmun benämnda "Södra" och "Norra", var från början två separata gruvor. Sedan 2004 finns det en förbindelseort mellan gruvorna omkring 800-900 nivån, och därmed betecknas gruvorna numera som en enda gruva. Den södra laven är Sveriges näst högsta nu existerande lave (tillsammans med den i Tuolluvaara) med en höjd av 76 meter. Laven vid Garpenberg Norra är 66 meter vilket placerar den bland de tio högsta i Sverige. Den nedlagda Smältarmossgruvans lave revs i september 2011.

Planer finns på att bygga en fjärde lave mellan norra och södra laven, vid Lappberget. Laven är planerad att bli 85 meter hög och hissen ska gå ända ner till 1100-nivån.[3]

Gruvkapellet[redigera | redigera wikitext]

I det gamla gruvkapellet, från tidigt 1600-tal, i Garpenberg samlades gruvfolket till bön före och efter arbetet. Nu är kapellet det enda bevarade gruvkapellet i Sverige. Det har flyttats 150 meter på grund av rasrisk, men är i övrigt bevarat i ursprungligt skick. Övervåningen är idag inredd som museum med samlingar från äldre tiders gruvdrift.

Gamla Garpenberg[redigera | redigera wikitext]

I den äldre delen av byn ligger bland annat den numera jugenddekorerade kyrkan från 1780-talet, gammelgården, skolan. Där återfinns också Garpenbergs auktionslokal är inrymd i den gamla järnvägsstationen. Namnet Garpenberg kommer från ordet "garpar" som var de tyskar som utvecklade gruvdriften. Även finnar, samer och valloner har haft en viktig roll i gruvbrytningens historia[4].

Det finns även en gammal kalkgruva (Kalkgruvhagen) med anor från 1400-talet i området Finnhyttan på vägen till Garpenbergs norra gruvområde. Driften bedrevs i dagbrott. En kalkugn från 1860-talet finns bevarad i ett av brotten. I området finns även ett unikt örtbestånd.

Garpenbergs herrgård[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför Garpenberg återfinns Garpenbergs herrgård. Byggnaden är uppförd 1801 av Salomon von Stockenström och är Dalarnas största. Byggnaden är uppförd ovan på ett slaggstensvalv med ursprung från Gustav Vasas kungsgård. I den praktfulla blå salongen finns handmålade kinesiska tapeter från 1700-talet. Garpenbergs herrgård har under större delen av 1900-talet härbärgerat en jägmästarutbildning i regi av dåvarande Skogshögskolan. Numera har Högskolan Dalarna diverse kurser i Skogshögskolans tidigare lokaler.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Garpenberg 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 109
1965
  
1 059
1970
  
849
1975
  
749
1980
  
750
1990
  
783 153
1995
  
633 154
2000
  
543 154
2005
  
564 154
2010
  
518 153

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Dalarnas Tidning
  3. ^ Dalarnas Tidningar, högst i Dalarna
  4. ^ Dalarnas Forminnes- och Hembygdsförbund 2006: Dalarna 2006-ett mångkulturellt landskap. ISBN 91-87466-78-3
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]