Hedemora kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hedemora kommun
Kommun
Hedemora kommunhus
Hedemora kommunhus
Hedemora vapen.svg
Land  Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Falu domsaga
Läge 60°17′0″N 15°59′0″Ö / 60.28333°N 15.98333°Ö / 60.28333; 15.98333Koordinater: 60°17′0″N 15°59′0″Ö / 60.28333°N 15.98333°Ö / 60.28333; 15.98333
Centralort Hedemora
Areal 928,77 km² (2013-01-01)[1]
126:e största (av 290)
 - land 835,1 km²
 - vatten 93,67 km²
Folkmängd 15 101 (2014-09-30)[2]
151:a största (av 290)
Befolkningstäthet 18,08 invånare/km²[2][1]
182:a högsta (av 290)
Kommunkod 2083
Hedemora Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.hedemora.se
Dalälven, sedd från riksväg 70 mellan Avesta och Hedemora.

Hedemora kommun är en kommun i Dalarnas län, med Hedemora som centralort.

Hedemora kommun gränsar till kommunerna Smedjebacken, Säter, Falun, Avesta, Hofors (Gävleborgs län) och Norberg (Västmanlands län).

Dalälven flyter genom Hedemora kommun och Badelundaåsen har sin sträckning igenom kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Garpenberg, Hedemora och Husby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg också Hedemora stad från 1446 som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Garpenbergs landskommun i Hedemora landskommun.

1967 uppgick landskommunerna Hedemora och Husby i Hedemora stad. Hedemora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hedemora stad.[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora tingsrätts domsaga och den ingår sedan 2001 i Falu tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en grön gran.

Vapenbilden går tillbaka ett sigill från 1589. Det fastställdes 1943. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. De övriga ingående enheterna hade också vapen, vars giltighet upphörde.

På kommungränsskyltarna finns idag två varianter av kommunvapnet. På de gamla skyltarna, som kommunerna själva fick ansvar för att framställa, finns en smal gran (till exempel om man kommer på länsväg 266 från Falun), vilken är samma gran som bland annat används i kommunens utskick, officiella dokument och hemsida. På de nyuppsatta skyltarna, som bland annat finns på riksväg 70, mot både Avesta och Säter, ser man en bredare gran. Detta beror på att det numera är Vägverket som har ansvar för att sätta upp skyltarna och de får sina uppgifter från riksheraldikern.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Forntid[redigera | redigera wikitext]

Runt Hedemora har man hittat ett 40-tal trindyxor, varav 10 vid Strandgården intill Dalälven och resten på slättlandskapet runt staden. Detta är ett ganska lågt antal om man jämför med Folkarebygden och Västerfärnebo socken i sydöst. Dessa låg vid denna tid vid en havsvik och Hedemora låg längre inåt landet. Yxorna är daterade till 3000-talet f.Kr. och man har även hittat en paddel från samma tidsepok i Åkermyran, mellan Västerby och Österby.[5]

Runt Hedemora finns 13 gravplatser från järnåldern som främst är koncentrerade till två områden vid Dalälven och mot Västerby. Totalt rör det sig om cirka 45 gravar.[5] Två gravar från yngre järnåldern ligger på Hundkullen, nordväst om Hedemora stad. De är dock plundrade. [6] Vid nuvarande Motorstadion fanns ytterligare två gravar. Den ena av dessa, en hög, undersöktes av Inga Serning 1959. Hon fann då en stenkista med brända ben och en järnnål. Den andra, en stensättning, undersöktes och bortfördes av Åke Hyenstrand 1963. I denna fanns brända ben, en järnklump och keramikskärvor från yngre järnåldern. Keramiken är den första järnålderskeramik som påträffats i Dalarna.[5]

Slagghögar från 500-700-talet tyder på en primitiv järnframställning i området.[5]

I Hedemora kommun finns sex stycken gravhögsområden från järnåldern.[6]

  • Anundshögen, nordväst om Husby: En av Dalarnas största ättehögar, troligen anlagd under yngre järnåldern. Enligt sägnen ligger konung Bröt-Anund här, men det finns inga bevis för det. Vid en utgrävning 1929 fann man endast järnbeslag och spikar. Graven har varit större, men har utsatts för plundring och skadegörelse.
  • Gräsuddeberget i Sörbo, mellan Hedemora och Garpenberg: Två stenrösen, troligen från äldre järnåldern.
  • Hjulbacka, nordväst om Västerby: Sju gravar från folkvandringstiden. Vid en utgrävning på 1930-talet hittades bland annat ett bronsspänne, några knappar och en nål.
  • Hundkullen, nordväst om Hedemora stad: Två gravar från yngre järnåldern på en grus- och sandkulle. Plundrade.
  • Kapellbäcken, norr om Västerby: Cirka 15 gravhögar och runda stensättningar gör området till kommunens största gravfält. Gravfältet är inte undersökt, men i Ingeborgsmyren en liten bit bort har man funnit ett vallhorn, daterat till 900-talet, samt ett vallspö, troligen från samma tid.
  • Solängsberget, i Örängarna, nordöst om Hedemora på vägen till Husby: En stensättning och fem rösen från olika delar av järnåldern. Vid en undersökning år 1933 fann man inga föremål.

Medeltid[redigera | redigera wikitext]

Rester av Grådö skans

Hedemora ligger där Dalälven och Badelundaåsen, två historiskt viktiga vägar mot övre Dalarna, möts. Under medeltiden fanns därför minst en, möjligen två, fogdegårdar i Grådö, benämnda Grådö skans och Borgaholm. Dessa brann ner på 1400-talet och ersattes med Borganäs några mil uppströms, vid Tunaforsarna i Borlänge.

Runt Hedemora finns flera malmfyndigheter, som bröts i olika stor skala. De viktigaste fanns i Norberg, Bispberg och Vikaberg (nuvarande Olshytteberget). Senare kom gruvorna i Garpenberg att spela stor roll, där man förutom järn utvann koppar och senare andra mineral. Av gruvorna i Dalarna är det nu bara Bolidens sulfidmalmgruva i Garpenberg som fortfarande är i drift. Malmbrytningen gav upphov till flera småindustrier inom järnhanteringen i trakten, däribland Larsbo-Norn och Dormsjö bruk. På en karta kan man se att många småorter slutar på -hyttan. I Vikmanshyttan och Långshyttan är stålhantering fortfarande viktig (Erasteel Kloster och Outokumpu).

Det faktum att många människor och varor passerade Hedemora gav upphov till en marknadsplats, som senare utvecklades till fast bebyggelse. Se även avsnittet om Pålsmässomarknaden under Hedemoras handel och näringsliv.


Kommungränsskylten sedd från Säters kommun, på riksväg 69, vid Djupdalen.
Kommungränsskylten sedd från Säters kommun, riksväg 70, vid Tjärnan.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hedemora kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
16 836
1975
  
16 736
1980
  
17 063
1985
  
16 894
1990
  
16 855
1995
  
16 879
2000
  
15 857
2005
  
15 494
2010
  
15 164
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 6 tätorter i Hedemora kommun.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudorten Hedemora ligger på Dalabanan, och trafikeras av SJ:s InterCity-tåg mellan Stockholm och BorlängeFalun/Mora.

Mellan åren 1891 och 1964 gick Byvalla-Långshyttans Järnväg från Långshyttan, via Stjärnsund och Västerby in i Byvalla i Avesta kommun.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 70 mellan Enköping och Flötningen vid norska gränsen passerar genom kommunen i sydost-nordvästlig riktning. I centralorten ansluter den till länsväg 266 som går nordvästvart mot Falun, och länsväg 270 som dels går mot Norberg i sydost och dels norrut mot Långshyttan och Hofors.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politisk majoritet[redigera | redigera wikitext]

Den politiska majoriteten har skiftat fler gånger de senaste valen. Efter valet 2006 utgjordes den politiska majoriteten av socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet.

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP ÖVR SD Hdp Lhp C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 20 11 4 1 3
2 20 11 4 3
41 87,0
33 8
1973 2 20 12 3 1 3
2 20 12 3 3
41 90,7
32 9
1976 1 20 12 3 1 4
20 12 3 4
41 90,2
30 11
1979 2 20 10 3 1 5
2 20 10 3 5
41 88,9
31 10
1982 2 20 2 8 2 1 6
2 20 2 8 2 6
41 89,9
26 15
1985 2 20 2 7 4 6
2 20 2 7 4 6
41 88,0
28 13
1988 3 18 3 7 4 1 5
3 18 3 7 4 5
41 83,8
28 13
1991 3 17 2 7 3 2 7
3 17 2 7 3 2 7
41 84,3
26 15
1994 4 19 2 7 2 1 6
4 19 2 7 2 6
41 84,0
25 16
1998 6 16 2 7 1 3 6
6 16 2 7 3 6
41 77,71
25 16
2002 4 15 2 1 2 7 2 3 5
4 15 2 2 7 2 3 5
41 73,81
22 19
2006 3 17 2 1 1 8 1 2 6
3 17 2 8 2 6
41 75,55
21 20
2010 2 14 2 3 3 8 1 1 7
2 14 2 3 3 8 7
41 78,80
23 18
2014 3 13 2 4 4 7 1 7
3 13 2 4 4 7 7
41 81,61
25 16
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sysselsättningen i kommunen år 2005, i procent[7]

I Hedemora kommun finns cirka 1500 företag och näringslivet domineras av ett stort antal småföretag, många med mindre än 10 anställda. De största privata arbetsgivarna var år 2005 Bolidens gruva i Garpenberg med 325 anställda, Outokumpu i Långshyttan och Kloster med 255 anställda, Erasteel Kloster i Långshyttan och Vikmanshyttan med 215 anställda och Milkos mejeri i Grådö med 140 anställda.[7]

Företag[redigera | redigera wikitext]

Liss-Ellas senap t.v.

I kommunen finns ett flertal prisbelönta livsmedelsproducenter. Oppigårds bryggeri ligger i Ingvallsbenning och har fått flera medaljer på Stockholm beer and whisky festival. Liss-Ellas senap från Garpenberg har tagit såväl guld- som silvermedaljer i världsmästerskapen för senap, World Wide Mustard Competition, senast 2009[8]. På SM i mathantverk 2009 vann Familjen Laby från Hedemora/Nås chokladpralinklassen med sin pralin gjord på bland annat honung från egna biodlingar och Oppigårds Golden Ale.[9]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns den kommunala gymnasieskolan Martin Koch-gymnasiet

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Hedemora rådhus, 2007

Hedemoras byggnader har ett kulturhistoriskt värde och är ett populärt mål för många turister, särskilt Teaterladan. Se även Hedemoras kulturliv.

Husbyringen är Sveriges första ekomuseum och passerar såväl Christoffer Polhems verkstadsområde som Kloster, där Gustaf de Laval var verksam.

Norns bruk, Vikmanshyttans bruk, Bengtsgården, Garpbacken och de gamla gruvorna i Garpenberg och Intrånget ger en liten inblick i järnets betydelse för regionen.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Hedemora har idag fem vänorter:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ [a b c d] Åke Hyenstrand 1982: Forntidens Hedemora. I Hedemora kommun 1982: Hedemora socken. ISBN 91-7260-723-8
  6. ^ [a b] Kvarnström Eriksson, Christina 1998: Upptäck Hedemoras Kulturminnen -Liten utflyktsguide, Libris 2860692
  7. ^ [a b] http://biblioteket.webdoc.nu/files/biblioteket/Biblioteksplan%202010.pdf
  8. ^ ”World Wide Mustard Competion, winners 2009”. http://www.mustardfestival.org/world_wide_mustard-winners-09.html. Läst 2009-10-05. 
  9. ^ ”Dalademokraten.se – "Man måste prova sig fram"”. 2009-09-08. http://www.dalademokraten.se/Templates/pages/news.aspx?id=86072&epslanguage=sv. Läst 2009-10-05. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]