Georg I av Grekland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Georg I
Kung av Grekland
Regeringstid 30 mars 1863 - 18 mars 1913
Kröning Ej krönt
Företrädare Otto I
Efterträdare Konstantin I
Valspråk Folkets kärlek, min styrka
Gemål Olga Konstantinovna av Ryssland
Barn Konstantin I, kung av Grekland
Prins Georg av Grekland
Alexandra, storfurstinna av Ryssland
Prins Nikolaos av Grekland
Maria, storfurstinna av Ryssland
Prinsessan Olga av Grekland
Prins Andreas av Grekland
Prins Christoffer av Grekland
Ätt Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg
Föräldrar Kristian IX av Danmark
Louise av Hessen-Kassel
Född 24 december 1845
Gula palatset, Köpenhamn, Danmark
Död 18 mars 1913
Thessaloníki, Grekland
Namnteckning

Georg I av Grekland (Geórgios I), född 24 december 1845 i Köpenhamn, död 18 mars 1913 i Thessaloníki (mördad), var kung av Grekland 1863-1913.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Han föddes som prins Vilhelm av Danmark och son till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel. Han var bror till bland andra Alexandra av Danmark, gift med Edvard VII av England och Dagmar av Danmark, gift med Alexander III av Ryssland.

Kung av Grekland[redigera | redigera wikitext]

Georg I, 1864

Vid en stormaktsöverenskommelse 1863 i London mellan Storbritannien, Ryssland och Frankrike valdes han som sjuttonåring till kung av Grekland. Med en kungason från det neutrala Danmark på tronen hoppades man på lugn och ro i Grekland, som på den tiden var ett Europas besvärligaste och oroligaste hörn. Tre månader senare installerades han på den grekiska tronen.

Den okonstlade, tillgänglige och godlynte Georg vanns snart starka sympatier, vilket bidrog till att Storbritannien överlämnade Joniska öarna till Grekland 1864. Sedan en ny författning antagits, höll sig Georg strikt till den parlamentariska regeringsformen och ställde kungamakten utanför partistriderna, vilket dock inte hindrade att han gjorde personliga insatser för att förbättra Greklands handel och sjöfart. Under nästan hela sin regering var Georg utsatt för en skarp kritik från de erövringslystna så kallade ultrahellenerna, som ansåg att Georg försummade utrikespolitiken. Georg gjorde dock stora insatser för Greklands anseende vid stormaktshoven. Georgs insatser vid det fredliga förvärvet av Thessalien 1881 och införandet av den självständiga förvaltningen på Kreta 1898. Georg lyckades flera gånger förhindra huvudlösa anfall mot Osmanska riket och stödde inte de grekiska insatserna på Kreta som ledde till Grekisk-turkiska kriget 1897.[1]

År 1911 kom kretensaren Venizelos till makten genom en officersrevolt och militärdiktatur infördes i Grekland. I oktober 1912 förklarades Grekland krig mot Osmanska riket och inledde därmed första Balkankriget.

Georg mördades av en anarkistisk skollärare på öppen gata, då han gjorde sitt intåg i det av osmanerna tidigare ockuperade Thessaloniki 1913 .

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig den 27 oktober 1867 i S:t Petersburg med storfurstinnan Olga Konstantinovna av Ryssland (1851-1926), brorsdotter till Alexander II av Ryssland

Barn[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Anton August av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Karl Ludvig av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Frederica av Dohna-Schlobitten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Beck-Glücksburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Leopold, greve av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Friederike av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Eleonore av Lehndorff
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IX av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Karolina av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Storbritannien
 
 
 
Georg I av Grekland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Wilhelm av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Caroline av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karoline Felizitas von Leiningen-Dagsburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Charlotta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig Fredrik I av Schwarzburg-Rudolstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Sophie av Schwarzburg-Rudolstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotte Sophie av Saxe-Coburg-Saalfeld
 
 
 
Företrädare:
Otto I
Grekiska kungar Efterträdare:
Konstantin I

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932