Halloween
 Jack O'Lantern
|
|
| Typ | Högtid |
|---|---|
| Datum | 31 oktober |
| Geografi och firare |  Hela världen, framför allt engelsktalande delar |
| Period | Gammal tradition |
| Anledning | Traditionell start på norra halvklotets vinter |
| Traditioner | Maskerader Bus eller godis |
Halloween är en högtid som firas den 31 oktober. Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland. Via USA, dit många irländska emigranter kom under 1840-talets svält- och nödår, kom den till Sverige i början av 1990-talet. Man firar Halloween genom att klä ut sig i spökkostymer och gå runt bland grannar för att be om bus eller godis, liknande den påsktradition med påskkärringar som finns i Sverige. Firandet kan ses som etablerat och omsätter varje år cirka en miljard kronor i Sverige.[1]
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Brittiska öarna
En av de fyra årstidshögtiderna hos kelterna på de brittiska öarna var Samhain. Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började 31 oktober. Tron hos kelterna var att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till Halloween.
Liksom under andra nätter då magiska krafter var i rörelse (exempelvis påskafton eller valborgsmässoafton[2]) uppmanades alla människor av druiderna att på kvällen 31 oktober släcka sina hushållseldar. Druiderna tände sedan stora bål varifrån varje hushåll kunde hämta glöd att tända hushållselden med.
Ytterligare en tradition kopplade till Samhain var att de som gick runt ute hade med sig ljusförsedda rovor med utskurna ansikten, s.k. Jack-o'-lantern. Traditionen säger att lyktorna representerade smeden Jack, som varit för ond för att komma in i himlen men lurat djävulen så att han inte kunde komma till helvetet heller. Istället fick han irra runt på jorden och för att finna vägen hällde han glödande kol i rovorna han ätit.[3]
Under 400-talet började Irland och Skottland kristnas och många av de gamla keltiska traditionerna förändrades. I linje med påbudet från påve Gregorius I valde kristna missionärer att använda sig av de förkristna traditionerna istället för att utplåna dem. Därför valde påve Gregorius III att under 700-talet flytta Alla helgons dag från maj till 1 november. Således blev 31 oktober allhelgonaafton.[4] Dock lyckades man inte ersätta firandet av Samhain med den nya Alla helgons dag.
År 998 försökte kyrkan på nytt att utrota festligheterna. Nu genom införandet av Alla helgons dag den 2 november.[5] Tanken var att Alla helgons dag skulle bli en dag då människor mindes sina döda släktingar.
Även om kyrkan aldrig kunde utplåna det folkliga firandet förblev det inte opåverkat. Det folkliga Halloweenfirandet blandades med kristna traditioner och det var som en blandning mellan kristet och folkligt som firandet kom till USA under 1800-talet.
[redigera] USA
[redigera] 1800-talet
I mitten av 1800-talet var det hungersnöd på Irland och miljontals irländare emigrerade till USA. Med sig tog de sina traditioner bl.a. firandet av Halloween. Dock är det en förenkling att påstå att det enbart är det irländska bidraget som format Halloweenfirandet i USA.[5]
Andra influenser är Guy Fawkes Night som firades 5 november med inslag som starkt påminner om Halloween. Man firade med att bygga dockor som man brände, med fyrverkeri, tiggeri och tändande av stora eldar. Vidare var det tillåtet för barn att under Guy Fawkes Night bryta de sociala konventionerna och busa med vuxna.
Nederländare i Nya Nederländerna hade med sig en stark tro på andar, gengångare och övernaturliga väsen. Hos tyskar i Pennsylvania fanns jultraditioner som på många sätt påminde om traditioner som funnits hos de tidiga kelternas Halloweenfirande. Skottar som emigrerat till USA firade inte allhelgonadagen men väl Halloween med att utklädd gå från dörr till dörr och be om gåvor.
Under slutet av 1800-talet påverkades många amerikaner, särskilt i de övre samhällsskikten av rationalismen. Då fanns inte längre utrymme för någon tro på vidskepelse eller för folkliga traditioner som byggde på sådant. Halloweenfirandet överlevde om än i något modifierad form. Istället för att förknippas med levande döda och häxor ville man göra Halloween till en glädjens och ljusets fest.
Halloween var i slutet av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet en helg för unga förälskade par.
[redigera] 1900-talet
Under 1920-talet började Halloweenfirandet tas över av Lions, scoutingrörelsen och Rotary. Man började med Halloweenparader och försökte göra firandet tillgängligt för alla. Från att ha varit en privat angelägenhet i hemmet blev Halloween något som flyttade ut på gator och torg. Därmed började också problem dyka upp med ungdomar som genomförde bus som ansågs störa friden. Till exempel krossades 1939 över 1000 fönster i Queens i New York under Halloweenfirandet. Under 1940-talet försökte myndigheterna i Chicago förbjuda firandet. Motiveringen var att USA låg i krig och hade allvarligare saker att fokusera på än att bevaka Halloweenfirandet.[5]
Efter andra världskrigets slut började firandet av Halloween återigen bli våldsamt. I många städer försökte man anordna gemensamma karnevaler och fester för att stävja det våldsamma firandet. Uppmärksamheten kring Halloween ökade kraftigt under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet.
Det är under 1950-talet som Halloween blir en av de riktigt stora helgerna i USA. Det är också nu som Halloween återigen blir en högtid främst för barnen och man lyckas framgångsrikt återlansera traditionen med "trick-or-treat" ("bus eller godis").
[redigera] Sverige
Halloweenfirande är ett modernt fenomen i Sverige. Det finns omnämnt i Sverige redan under 1950- och 60-talen. Bland annat fick ordningspolisen tillkallas vid ett Halloweenfirande i Stockholm 1961.[5] Även den svenska skolans engelskabok kunde förr innehålla ett kapitel om Halloween i engelsktalande delar av världen.
Det är först i början av 1990-talet som några större ansträngningar att lansera högtiden görs i Sverige. Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks gick 1990 ut med en satsning där man firade Halloween under en veckas tid.[6] Försäljningen av Halloweensaker ökade kraftigt under 1991 och spreds till Göteborg och Malmö under 1992 och 1993. 1995 blev Halloweenfirandet mer allmänt i Sverige.
Inte förrän 1997 började firandet uppmärksammas av svenska tidningar och i övriga detaljhandeln. Under de följande åren och in på 2000-talet ökade fenomenet mer och mer i Sverige. Det var inte bara barn som firade utan det anordnades stora fester för alla åldrar. De flesta har privata fester, men även krogar och restauranger satsar ibland. I storstäderna och inom barnverksamheter förekommer firandet fortfarande (2010).
[redigera] Etymologi
Ordet Halloween kan spåras tillbaka till 1550-talet och är en Skotsk variant av den längre frasen “All-Hallows-Eve”, det vill säga, aftonen före All Hallows Day. Uttrycket All Hallows (alla helgon) kan hittas i Old English skrivet som "ealra hālgena mæssedæg" (mass-day of all saints).[7]
[redigera] Tidpunkt för firandet
Halloween firas alltid 31 oktober i USA och Storbritannien, eftersom helgens namn (se ovan) avser dagen - egentligen aftonen - före den ursprungliga Allhelgonadagen, en dag som även i Sverige fortfarande infaller den 1 november, men utan att vara helgdag längre. Det kan råda olika uppfattningar om vilken dag Halloween ska firas på i Sverige. Helgen kan med viss kreativitet även sammanknytas med Alla helgons dag som är den enda kvarvarande rent katolska helgen i Sverige. Den helgen kan i Sverige infalla från 31 oktober till 6 november. Halloweenfester och anknutna maskerader kan förekomma lite när som helst i slutet av oktober eller början av november.[8] I ett försök att hålla Halloween skilt från Alla-helgons-dagfiranden har köpmannaföreningen i vissa städer gått ut med en önskan till sina medlemmar att fira Halloween sista lördagen i oktober.[källa behövs]
[redigera] Bibliografi
- Så firar man Halloween av Evastina Törnqvist (1999). Viken: Bokförlaget Replik. ISBN 91-88818-43-8
[redigera] Se även
- Jack-o'-lantern
- Pumpa
- Halloween (1978) eller Alla helgons blodiga natt – en film på Halloween-temat.
- Halloween, avsnitt i tv-serien Buffy och vampyrernas andra säsong.
[redigera] Källor
- ^ Leijonhufvud, Jonas (29 oktober 2009). ”Halloween – en miljardhelg”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/halloween--en-miljardhelg.
- ^ Mattias Axelsson Varför eldar vi på valborgsmässoafton?
- ^ Lilja, Agneta (1998) Sockrade hjärtan och godissugna spöken. Alla hjärtans dag och Halloween – två nya festseder i Sverige. Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala Universitet
- ^ Alla helgons dag katolik.nu arkiverad 28 oktober 2007 från originalet
- ^ [a b c d] Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring, doktorsavhandling vid Etnologiska avdelningen, Uppsala universitet
- ^ ”Buttricks vd ryter till om Halloween”. Dagens Handel. 1 oktober 2008. http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/628AFE87E9F8A468C12574D5002AF2A3.
- ^ Dictionary.com/Halloween
- ^ ”Halloween - 31 oktober”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=3218.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Halloween.
- Halloween 2008-video
- Halloweenbilder
