Gustaf Uggla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Uggla
Gustaf Uggla
Information
Född 22 januari 1846
Säffle, Sverige
Död 7 januari 1924 (77 år)
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Armén
Grad Generallöjtnant
Utmärkelser Se: utmärkelser
Övrigt arbete Ledamot av Krigsvetenskapsakademien

Gustaf Fredrik Oskar Uggla, född den 22 januari 1846 på Säffle säteri i By socken i Säffle i Värmlands län, död den 7 januari 1924, var en svensk militär och adjutant.[1][2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Ugglas gravvård på Solna kyrkogård.

Gustaf Uggla härstammade från Värmlandsgrenen av ätten Uggla. Han utnämndes 1863 till underlöjtnant i Värmlands regemente, i vilket han 1879 befordrades till kapten. Under tiden hade han (1870) utnämnts till generalstabsofficer och (1873) blivit löjtnant vid den då nyinrättade Generalstaben, som han tillhörde ända tills han 1897 nådde överstegraden, med undantag av åren 1879–1881, då han gjorde passage vid Värmlands regemente och samtidigt var kompanichef vid Krigsskolan. 1897 utnämndes han till överste och sekundchef för Svea livgarde och 1902 till generalmajor. 1908 befordrades han till generallöjtnant. 1902 blev han chef för Andra arméfördelningen, en befattning som han innehade till 1913, då han avgick ur aktiv tjänst. Samma år utnämndes han till general i generalitetets reserv. 1915 var han tillförordnad inspektör för Trängen.

Åren 1877–1883 var Uggla lärare vid Krigsskolan, varefter han blev militärattaché vid beskickningen i Wien. 1885–1890 var han lärare vid Krigshögskolan och 1890–1897 chef för Krigsskolan. Redan 1871 hade Uggla utnämnts till ordonnansofficer hos dåvarande hertigen av Östergötland, sedermera kung Oscar II, vars stab han som ordonnansofficer, adjutant och överadjutant sedan tillhörde under kungens livstid. Från 1910 var han förste adjutant och chef för kung Gustaf V:s stab, och lämnade dessa befattningar 1 januari 1924.

Uggla var sekreterare, ledamot och ordförande i ett flertal militära kommittéer och kommissioner, bland annat Kommittén för granskning av de särskilda vapenslagens exercisreglementen 1885–1887, värnpliktskommittén 1898, infanteriexercisreglementskommittéerna 1893–1895, 1902–1904 och 1912 samt Kommissionen för utredning med mera rörande regementspastorsinstitutionen 1907.

I egenskap av varm anhängare av den frivilliga skytterörelsen, valdes Uggla 1909 till ordförande i skytteförbundens överstyrelse. Som sådan engagerade han sig i fråga om fältskytteverksamhetens utveckling i en för landets försvar gynnsam riktning. Som mångårig ledamot i styrelsen för Centralföreningen för idrottens främjande och i Svenska Röda korset, verkade han också för dessa föreningars syften. 1898-1902 var han ledamot av Krigshovrätten. En kortare tid under 1919 års lagtima riksdag var han representant för Värmlands läns valkrets i första kammaren.

Från 1886 var Uggla ledamot av Krigsvetenskapsakademien.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Kungl. Maj:ts orden; Kung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken; Kung Oscar II:s jubileumsminnestecken; Kung Gustaf V:s olympiska minnesmedalj; Stora korset av Badiska Berthold I:s av Zäbringen Löwen orden; Stora korset av Danska Dannebrogsorden; Stora korset av Finlands Vita Ros; Stora korset av Italienska S:t Mauritii- och Lazariorden; Stora korset av Norska S:t Olafsorden; Stora korset av Preussiska Röda örnsorden; Kommendör av Belgiska Leopoldsorden; Kommendör av Nassauska Adolfs militär- och civilförtjänstorden av andra klass; Kommendör av Portugisiska Kristiorden; Kommendör av Rumäniens Kronorden; Kejserliga Turkiska Osmaniéorden av tredje klass; Riddare av Sachiska (Hertliga) Ernestinerorden av första klass; Riddare av Waldeckska Förtjänstorden av andra klass.[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Uggla var son till kaptenen vid Närikes regemente Carl Uggla (1796-1863) och Lovisa (Louise), född Örn (1814-1877). Han gifte sig 9 januari 1875 med Augusta Eleonora von Post (1851-1921), dotter till löjtnant Carl Rangel (1811-1876) och friherrinnan Elisabeth (Betty), född Cronstedt (1813-1875). Barn: Carl Gustafsson (född 1875); Louise (född 1877); Eva Thurinna (född 1879); Gustaf Gustafsson (född 1880); Elsa (född 1882); Signe (född 1883); Axel (född 1888); Bertil Gustafsson (född 1890); Thorsten Gustafsson (född 1892) och Bengt Gustafsson (född 1894).[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uggla, 3. Gustaf Fredrik Oskar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
  2. ^ Uggla, 3. Gustaf F. O. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  3. ^ Svensk officersmatrikel 1: (1921), s. 479
  4. ^ Svensk officersmatrikel 1 : Generalitetet, generalstaben och infanteriet, andre bibliotekarien vid Kungl. biblioteket, Severin Hallberg, Hasse W. Tullbergs Förlag, [i distribution hos Seeling & Komp.], Stockholm 1921 s. 479

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk Adelskalender för år 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s. 650
  • Sveriges Statskalender 1891, Stockholm 1890