Haparandabanan

Från Wikipedia
Version från den 6 januari 2018 kl. 15.16 av Fluffbot (Diskussion | Bidrag) (Datumstämplar mall Mall:Källa behövs)
Haparandabanan
Nya Haparandabanan i Kalix
Allmänt
PlatsNorrbotten Sverige
SträckaBodenHaparanda
Anslutande linjerStambanan genom övre Norrland
Malmbanan
Torneå–Haparanda-banan
Organisation
ÄgareSvenska staten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
Tekniska fakta
LängdBoden–Haparanda 155 kilometer
Antal spårenkelspår med mötesspår
Spårvidd1 435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast25 ton
Största lutning19,9 
ERTMSSystem E2 från 2013-12-15
Högsta hastighet90 km/h
Elektrifieradja
Källor [1][2]
Linjekarta
km  v  r 
Continuation backward
Torneå–Haparanda-bananTorneå
Unknown BSicon "TZOLLWo"
TorneälvenSverigeFinland
Non-passenger station/depot on track
164 Haparanda
Unknown BSicon "exSTR+l" Unknown BSicon "eABZgr"
Tidigare sträckning, nedlagd 1913-2012
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
Lomkärr 1918-1976
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
Bäverbäck 1918-1968
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
Mattila 1918-1958
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
Karungi
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "exABZgr" Straight track
Övertorneå 1914-1986
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
Lappträsk 1915-1992
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
Vitvattnet 1910-1992
Unknown BSicon "exTUNNEL1" Straight track
Sockenträsk93 m
Unknown BSicon "exhKRZWae" Straight track
Stråkan
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "PSL"
135 Vuonoskogen 2012-
Unknown BSicon "exSTR" Straight track Track end start
115 Karlsborgs bangård
Unknown BSicon "exSTR" Straight track Small non-passenger station on track
Karlsborgsbruk 1961-
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "ABZg+l" One way rightward
2012-
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "PSL"
113 Bredviken 2012-
Unknown BSicon "exSTR" Small non-passenger station on track
110 Kalix östra 1961-
Unknown BSicon "exSTR" Small non-passenger station on track
Kalix resecentrum 2021-
Unknown BSicon "exWBRÜCKE1" Small bridge over water
Kalixälven
Unknown BSicon "exSTR" Enter and exit short tunnel
Falkbergstunneln333 m
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "PSL"
93 Kosjärv 2012-
Unknown BSicon "exSTRl" Unknown BSicon "eABZg+r"
Tidigare sträckning, nedlagd
Non-passenger station/depot on track
73 MorjärvTvå eltåg kan ej mötas
Non-passenger station/depot on track
66 Sågbäcken
Unknown BSicon "PSL"
52 Gåsträsken 2012-
Unknown BSicon "PSL"
32 Niemisel
Unknown BSicon "exPSL"
Hundsjön
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
MalmbananNarvik
Station on track
0 Boden C
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgr"
Stambanan genom övre NorrlandBräcke
Continuation forward
MalmbananLuleå C
Teckenförklaring
Källor[3][4]

Haparandabanan kallas järnvägslinjen mellan Boden och Haparanda. Persontrafiken är nedlagd sedan september 2000 och sedan dess trafikeras banan av godståg. Sedan slutet av 2012 går banan via Kalix. Det finns en bibana till pappersindustrin i Karlsborg.

Standard och trafik

Kurvradierna gör det möjligt att uppnå 90 km/h på det äldsta avsnittet Boden–Morjärv, 140 km/h på den senare byggda sträckningen Morjärv–Kalix och 250 km/h på den nybyggda sträckan Kalix–Haparanda.

Det går dock bara godståg, som vanligen har en maxhastighet på 100 km/h.

Outokumpu-Avesta kör sedan 2003 tåg Torneå-Avesta med stål, 2-3 tåg om dagen. Tåg med containrar körs också för IKEA, som har varuhus i Haparanda.

Anslutning till Finland

Huvudartikel: Torneå–Haparanda-banan

Det är den enda svenska järnvägen med anslutning till det finska järnvägsnätet. Det finländska järnvägsnätet har en annan, bredare 1524 mm spårvidd, varför normala järnvägsvagnar inte kan passera från det ena till det andra nätet. Gods lastas därför över till nya godsvagnar. Det finns spår med svensk spårvidd över till finska sidan (dubbla spår i varandra) till stationen i Torneå.

Historik

1900-1959

Banan byggdes under perioden 1900–1915, Boden–Morjärv klar 1902, Morjärv–Lappträsk klar 1910 och Lappträsk–Haparanda klar 1915. Vid denna tid tillhörde Finland Ryssland. Banan var den enda förbindelsen mellan Tyskland och Ryssland under första världskriget. Här reste Lenin förbi år 1917 på väg att ta makten i Ryssland. Med tanke på den stora trafikmängden då och eftersom alla måste byta tåg på grund av spårviddsskillnaderna, pass och tullkontroll, byggdes stationshuset i Haparanda som ett av Sveriges största. Bron över gränsen byggdes 1919.[5]

En sidobana öppnades 1914 mellan Karungi och Övertorneå. Den lades ned 1984.

Andra världskriget blev stationshusets och banans nästa storhetstid. Här kom frivilliga till Vinterkriget, finska krigsbarn kom från det andra hållet och den svenska militären upprätthöll en sträng ordning på plats. Banan var viktig för Finlands försörjning, då detta var den enda öppna järnvägsförbindelsen till ett icke-krigförande land. Den var också viktig för Sverige. Det kördes lastbilar Haparanda–Petsamo, där det då fanns en finsk hamn vid Barents hav och som under en tid var den enda importhamnen för Sverige och Finland (se Petsamotrafiken). Godset fraktades vidare på Haparandabanan.

1960-2000

1961 tillkom sidobanan Morjärv–Kalix-Karlsborg (Kalixbanan) som slutade vid massa- och pappersbruket i Karlsborg utanför Kalix. Linjen har aldrig haft persontrafik utan byggdes för skogsindustrins transporter, särskilt pappersbruket.

Persontrafiken på Haparandabanan lades ned 1992, och den sista tiden användes motorvagnstypen Y1. Det kördes också persontåg juli–augusti år 2000. Banan var i dåligt skick och hade låga hastigheter. Det gjorde bussar snabbare och godståg fick dålig lönsamhet (långa transporttider ger höga personalkostnader).

2001-

Åren 2004-2011 genomfördes upprustning och elektrifiering av sträckan Boden–Morjärv–Karlsborg. Den 19 december 2011 gick det första eldrivna godståget på denna sträcka.[6]

En ny järnväg byggdes som en fortsättning från Kalixbanan vidare förbi Sangis till Haparanda. Hela sträckan Boden–Haparanda har elektrifieras. Första spadtaget på den nya banan togs i september 2006 och var klar i slutet av 2012. Den gamla sträckan Morjärv–Karungi–Haparanda lades ned den 8 december 2012.[källa behövs] Motiveringen till att bygga ny järnväg var att ett stort upprustningsbehov fanns på den gamla banan, till en ganska stor kostnad. Eftersom sträckan Kalix-Haparanda är mycket kortare än Morjärv-Karungi-Haparanda (och Morjärv-Kalix skulle behållas), ansågs det medräknat framtida underhållsbehov vara någorlunda likvärdigt i kostnad mellan båda alternativen, och bli snabbare restider via Kalix.[7]

Kostnaden blev runt 3,6 miljarder kronor,[8] varav EU bidrog med 40 miljoner.[9]

Planer

Det finns intresse för ökad godstrafik längs banan,[källa behövs] inte minst eftersom vissa svenska och finska industriföretag med tung trafik slagits samman. Exempel på sådana företag är Stora Enso (trä) och Outokumpu/Avesta (stål).

Planer för den nya sträckningen innefattar persontrafik. Det skulle kräva att stationer byggdes längs järnvägen. Banans hastighetsprofil gör det möjligt att köra tåg mellan Luleå och Haparanda på kortare tid än dagens busstrafik.[källa behövs] Norrtåg har visat intresse av att bedriva persontrafik på sträckan men inga beslut har ännu fattats (augusti 2012).

Se även

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar