Haparandabanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Haparandabanan
Haparandabanan.JPG
Nya Haparandabanan i Kalix
Allmänt
Plats Norrbotten Sverige
Sträcka BodenHaparanda
Anslutande järnvägslinjer Stambanan genom övre Norrland
Malmbanan
Torneå–Haparanda-banan
Organisation
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Green Cargo
TGOJ
Tekniska fakta
Längd Boden–Haparanda 155 kilometer
Antal spår enkelspår med mötesspår
Spårvidd 1 435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 25 ton
Största lutning 19,9 
ERTMS System E2 från 2013-12-15
Fjärrblockering nej, System M till 2013-12-15
Hastighet 90 km/h
Elektrifierad ja
Källor [1][2]

Haparandabanan kallas järnvägslinjen mellan Boden och Haparanda. Persontrafiken är nedlagd sedan september 2000 och sedan dess trafikeras banan av godståg. Sedan slutet av 2012 går banan via Kalix. Det finns en bibana till pappersindustrin i Karlsborg.

Standard och trafik[redigera | redigera wikitext]

Kurvradierna gör det möjligt att uppnå 90 km/h på det äldsta avsnittet Boden–Morjärv, 140 km/h på den senare byggda sträckningen Morjärv–Kalix och 250 km/h på den nybyggda sträckan Kalix–Haparanda.

Det går dock bara godståg, som vanligen har en max hastighet på 100 km/h.

Outokumpu-Avesta kör sedan 2003 tåg Torneå-Avesta med stål, 2-3 tåg om dagen. Tåg med containrar körs också för IKEA, som har varuhus i Haparanda.

Anslutning till Finland[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Torneå–Haparanda-banan

Det är den enda svenska järnvägen med anslutning till det finska järnvägsnätet. Det finländska järnvägsnätet har en annan, bredare 1524 mm spårvidd, varför normala järnvägsvagnar inte kan passera från det ena till det andra nätet. Gods lastas därför över till nya godsvagnar. Det finns särskilda godsvagnar med omställbara hjulaxlar som kan köra på båda spårvidderna, även om de inte används så mycket eftersom det är problem med vinterkylan. Det finns spår med svensk spårvidd över till finska sidan (dubbla spår i varandra) till stationen i Torneå.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1900-1959

Banan byggdes under perioden 1900–1915, Boden–Morjärv klar 1902, Morjärv–Lappträsk klar 1910 och Lappträsk–Haparanda klar 1915. Vid denna tid tillhörde Finland Ryssland. Banan var den enda förbindelsen mellan Tyskland och Ryssland under Första Världskriget. Här reste Lenin förbi år 1917 på väg att ta makten i Ryssland. Med tanke på den stora trafikmängden då och eftersom alla måste byta tåg på grund av spårviddsskillnaderna, pass och tullkontroll, byggdes stationshuset som ett av Sveriges största. Bron över gränsen byggdes 1919.[5]

En sidobana öppnades 1914 mellan Karungi och Övertorneå. Den lades ned 1984.

Andra världskriget blev stationshusets och banans nästa storhetstid. Här kom frivilliga till Vinterkriget, finska krigsbarn kom från det andra hållet och den svenska militären upprätthöll en sträng ordning på plats. Banan var viktig för Finlands försörjning, då detta var den enda öppna järnvägsförbindelsen till ett icke-krigförande land. Den var också viktig för Sverige. Det kördes lastbilar Haparanda–Petsamo, där det då fanns en finsk hamn vid Barents hav och som under en tid var den enda importhamnen för Sverige och Finland (se Petsamotrafiken). Godset fraktades vidare på Haparandabanan.

1960-2000

1961 tillkom sidobanan Morjärv–Kalix-Karlsborg (Kalixbanan) som slutade vid massa- och pappersbruket i Karlsborg utanför Kalix. Linjen har aldrig haft persontrafik utan byggdes för skogsindustrins transporter, särskilt pappersbruket.

Persontrafiken på Haparandabanan lades ned 1992, och den sista tiden användes motorvagnstypen Y1. Det kördes också persontåg juli–augusti år 2000. Banan var i dåligt skick och hade låga hastigheter. Det gjorde bussar snabbare och godståg fick dålig lönsamhet (långa transporttider ger höga personalkostnader).

2001-

Åren 2004-2011 genomfördes upprustning och elektrifiering av sträckan Boden–Morjärv–Karlsborg. Den 19 december 2011 gick det första eldrivna godståget på denna sträcka[6][7]

En ny järnväg byggdes som en fortsättning från Kalixbanan vidare förbi Sangis till Haparanda. Hela sträckan Boden–Haparanda har elektrifieras. Första spadtaget på den nya banan togs i september 2006 och var klar i slutet av 2012. Den gamla sträckan Morjärv–Karungi–Haparanda lades ned den 8 december 2012[8]. Motiveringen till att bygga ny järnväg var att ett stort upprustningsbehov fanns på den gamla banan, till en ganska stor kostnad. Eftersom sträckan Kalix-Haparanda är mycket kortare än Morjärv-Karungi-Haparanda (och Morjärv-Kalix skulle behållas), ansågs det medräknat framtida underhållsbehov vara någorlunda likvärdigt i kostnad mellan båda alternativen, och bli snabbare restider via Kalix.[9]

Kostnaden blev runt 3,6 miljarder kronor,[10] varav EU bidrog med 40 miljoner.[11]

Planer[redigera | redigera wikitext]

Nybygge på sträckan Luleå–Kalix finns som idé på lång sikt, senare än 2020.[källa behövs]

Det finns intresse för ökad godstrafik längs banan, inte minst eftersom vissa svenska och finska industriföretag med tung trafik slagits samman. Exempel på sådana företag är Stora Enso (trä) och Outokumpu/Avesta (stål).

Det finns en idé är att köra frakt mellan Kina och östra USA via järnväg Kina-Narvik. Se Northern East West Freight Corridor (engelska Wikipedia). Denna idé har problemet att båttrafik via västra USA och järnväg i USA, alternativt båttrafik via Panamakanalen, är billigare och etablerat.

Planer för den nya sträckningen innefattar persontrafik. Det skulle kräva att stationer byggdes längs järnvägen. Banans hastighetsprofil gör det möjligt att köra tåg mellan Luleå och Haparanda på kortare tid än dagens busstrafik. Norrtåg har visat intresse av att bedriva persontrafik på sträckan men inga beslut har ännu fattats (augusti 2012).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trafikverket - Järnvägsnätsbeskrivning 2011
  2. ^ Trafikverket - Projekt Haparandabanan
  3. ^ Trafikverket.se
  4. ^ Statsbanorna Boden-Haparanda-Finska gränsen, -Matarengi
  5. ^ http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1869/Haparandabanan/Bakgrund/Historia.aspx Historia Haparandabanan
  6. ^ Haparandabanans trafikstart ger stor miljövinst
  7. ^ Eldrift på Haparandabanan
  8. ^ Sista tåget till Haparanda via Karungi
  9. ^ Bakgrund Haparandabanan
  10. ^ http://www.trafikverket.se/Haparandabanan Haparandabanan
  11. ^ http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/07/491&format=H Trans-European Transport Network (TEN-T): selection of projects for the TEN-T multi-annual programme 2007–2013 and the annual TEN-T programme 2007

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]