Heby
| Heby | |
| Tätort Centralort | |
 Gata i Heby
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Heby kommun |
| Koordinater | 59°56′18″N 16°51′45″Ö / 59.93833°N 16.86250°Ö |
| Area | 370 hektar (2015) |
| Folkmängd | 2 724 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,36 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Heby |
| Postnummer | 744 31, 744 32 |
| Riktnummer | 0224 |
| Tätortskod | 6232 |
| Geonames | 2707057 |
  Hebys läge i Uppsala län.
| |
| Wikimedia Commons: Heby | |
Heby är en tätort i Uppland och centralort i Heby kommun i Uppsala län (före den 1 januari 2007 Västmanlands län). Heby är också kyrkbyn i Västerlövsta socken.
Historia
Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Numera är tegelbruket i grannsocknen Vittinge ett av de få kvarvarande i landet.
Heby omtalas första gången 1370, då kung Albrekt överlät 1-öresland förbrutet gods i Heby till Sten Stensson (Bielke). År 1416 sålde Jöns Larsson av Lydinge-ätten 12 öresland i Heby till Uppsala domkyrka. År 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörande S:t Eriks prebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman.
År 1873 blev Heby ett stationssamhälle vid dåvarande Norra stambanans delsträcka Uppsala-Krylbo, idag en del av Dalabanan. Därmed började tätorten Heby växa fram. Fram till 1960-talet passerade även Enköping-Heby-Runhällens Järnväg Heby men numera är endast Dalabanan kvar.
År 1913 fanns här tegelbruk, sågverk, gjuteri, mekanisk verkstad och läskedrycksfabrik. Dessutom gästgiveri, läkaremottagning och apotek och avdelningskontor för Gävleborgs enskilda bank.
Heby var och är beläget i Västerlövsta socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Västerlövsta landskommun. I denna inrättades den 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle vilket upplöstes den 31 december 1952.[2]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Heby 1900–2010[3][4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 878 | † | ||
| 1960 | 2 151 | |||
| 1965 | 2 315 | |||
| 1970 | 2 377 | |||
| 1975 | 2 578 | |||
| 1980 | 2 604 | |||
| 1990 | 2 604 | 329 | ||
| 1995 | 2 704 | 330 | ||
| 2000 | 2 613 | 332 | ||
| 2005 | 2 687 | 336 | ||
| 2010 | 2 550 | 354 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Kommunikationer
Sedan mitten av 1997 stannar tågen åter i Heby vilket gör pendling till Sala och Uppsala lättare. Upplands lokaltrafik trafikerar sedan 2012 Upptågstrafik på sträckan Sala-Uppsala och stannar i Heby på vägen. Även UL-buss nummer 848 som går mellan Uppsala-Sala kör igenom Heby och UL-bussarna 225, 865, 867 och 868 har sin start-/slutdestination här.
De huvudsakliga vägförbindelserna är riksväg 56 norrut mot Gävle och söderut mot Norrköping via Sala och Västerås, riksväg 72 österut mot Uppsala och västerut mot Sala, samt länsväg 254 mot Fjärdhundra och vidare mot Enköping.
Näringsliv
Arbetsmarknaden i Heby domineras idag av kommunförvaltning, Heby Såg (Setra Group AB) samt många småföretag och handel. Runt Heby finns en levande landsbygd.
Hembygdsgården
Västerlövsta hembygdsförening bildades den 8 juli 1943 med prosten Erik Ström som ordförande och med anledning av att Erik Ers-gården skulle rivas. Gården undersöktes av sakkunniga intendenter från Uppsala och Västerås, Nils Ålenius och Sven Drakenberg. Den är från början av 1800-talet, i två våningar, 22 meter lång och med sex fönsteraxlar på långsidan. Rummen är förhållandevis stora. Ett av dem, på den övre våningen, har använts som tingssal. Gårdens ägare lämnade gården som gåva och bekostade nedtagning och uppmärkning. Den återuppfördes i Klockarhagen i samhällets västra del, i en sluttning med utsikt mot bland annat kyrkan. På midsommaraftonen 1944 togs det första spadtaget av landshövding Conrad Jonsson, som även invigde hembygdsgården 1946.[5]
-
Gamla bryggeriet i Heby, numera tegelbruksmuseum. -
Västerlövsta kyrka är centralt belägen i Heby.
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Josef Wahlström (1948). "Västerlövsta hembygdsförening och hembygdsgård", i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, vol. 36, 1948, sid. 69-71
Källor
- Det medeltida Sverige, volym 1:8, Fjädrundaland.
- Svenska turistföreningens resehandböcker XXI, Uppland och Västmanland. Stockholm 1913
| ||||||||||||||||
| |||||