Indianspråk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Indianspråk eller Amerikanska ursprungsspråk är ett samlande begrepp för en mängd språk som talas eller talats av indianer.

Bputo[redigera | redigera wikitext]

Arkeologiska fynd och DNA tyder på att de amerikanska kontinenterna befolkades genom invandring från Sibirien för cirka 10 000–17 000 år sedan. Det finns dock en långlivad uppfattning, som dock nu är i minoritet, att människor först anlände till de amerikanska kontinenterna för 30 000 år sedan. De första invandrarnas ättlingar spred sig från Alaska vidare söderut till resten av Nord- och Sydamerika. Det eller de språk som talades av dessa tidigare invandrare, och hur den nuvarande pletoran av amerikanska ursprungsspråk uppstått är en mycket omdebatterad fråga. Det finns fakta som tyder på att talarna av Na-denespråk och eskimåisk-aleutiska språk anlände från Sibirien senare än den första immigrationsvågen.

Flera amerikanska ursprungsspråk har utvecklat sina egna skriftspråk, däribland mayaspråken och nahuatl, aztekernas språk. Senare har dessa och andra ursprungsspråk börjat skrivas med det latinska alfabetet eller den kanadensiska stavelseskriften för infödda folkslag. Aleutiska och tlingit skrevs först med det kyrilliska alfabetet och senare med det latinska alfabetet.

Efter Christofer Columbus ankomst till Amerika 1492 anlände stora mängder spanska, engelska, portugisiska, franska och holländska nybyggare och administratörer. Dessas språk utgör numera de officiella språken i de olika nationerna på de amerikanska kontinenterna, även om Bolivia, Paraguay och Peru har ett eller flera indianspråk som officiellt språk utöver spanskan. Det finns också ett inte obetydligt antal kreolspråk mellan olika amerikanska ursprungsspråk och europeiska språk.

De europeiska kolonisatörerna, och de stater som grundades av dem, varierade i sin behandling av de amerikanska ursprungsspråken, alltifrån välvillig försummelse till aktivt undertryckande. Men de spanska missionärerna använde de lokala språken när de förkunnade sitt budskap till ursprungsamerikanerna. De medverkade till att sprida quechua utanför dess ursprungliga geografiska område.

Antalet talare av de olika ursprungsspråken varierar i hög grad. Quechua, aymara, guaraní och nahuatl har miljontals talare, men många språk har idag bara ett fåtal åldrande talare kvar. De flesta ursprungsspråk är hotade och många är utdöda, då det ej längre finns någon som talar dem som modersmål.

Indianskt språkträd[redigera | redigera wikitext]

Se även Kategori:Nordamerikanska indianspråk och Kategori:Sydamerikanska indianspråk

Indianspråkens inbördes relationer är omstridda. Det enda som är någorlunda etablerat är en lång lista med ganska små språkfamiljer, se nedan. På högre nivå finns ingen konsensus bland lingvister. Joseph Greenberg[1] har föreslagit den radikala hypotesen att samtliga indianspråk kan inordnas i bara tre familjer, som kan motsvara tre vågor av invandrare till kontinenten. Greenbergs tre grupper är:

Framför allt den amerindiska familjen är mycket omstridd.

Bland de mer etablerade språkfamiljerna är det två som talas i både Syd- och Centralamerika:

Övriga familjer är begränsade till en del av den amerikanska dubbelkontinenten, och listas nedan efter delkontinent.

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Enligt Campbell1997

Språkfamiljer (Sydamerika)[redigera | redigera wikitext]

  1. Alacalufanska språk (2)
  2. Arauanska språk (8) Arahuan, Arawán)
  3. Araukiska språk (Chile, Argentina) (2)
  4. Arawakspråk (Sydamerika & Karibien) (60)
  5. Arutani-Sapespråk (2)
  6. Aymaranska språk (3) (Jaqi, Aru)
  7. Barbacoanska språk (6) Barbakóan)
  8. Cahuapananska språk (2) Jebero, Kawapánan)
  9. Catacaoanska språk (Katakáoan)
  10. Chapacura-Wanhamspråk (9) Chapacuran, Txapakúran, Chapakúran)
  11. Charruanska språk (Charrúan)
  12. Chibchaspråk (Centralamerika & Sydamerika) (22)
  13. Chimuanska språk
  14. Chipaya-Uruspråk (Uru-Chipaya)
  15. Chocospråk (10) Chocoan, Chokó)
  16. Cholonanska språk
  17. Chonspråk (2) (Patagonian)
  18. Guahibospråk (4)
  19. Guaykuruanska språk (Waikurúan)
  20. Harákmbutspråk (2) Tuyoneri)
  21. Jirajaranska språk (3)
  22. Jivaroanska språk (4) Hívaro)
  23. Karibspråk (29)
  24. Katukinanska språk (3) Catuquinan)
  25. Lule-Vilelaspråk (Lule-Viléran)
  26. Macro-Gespråk (32)
  27. Makuspråk (6)
  28. Mascoyanska språk (5) (Maskóian, Mascoian)
  29. Mataco-Guaicuruspråk (11)
  30. Mosetenanska språk (Mosetén)
  31. Muraspråk (4) (Muran)
  32. Nambiquaranska språk (5)
  33. Otomacoanska språk (2) Otomákoan)
  34. Paezanska språk (6) Páesan)
  35. Pano-Tacananska språk (30) (Pano-Takana, Pano-Tákanan)
  36. Peba-Yaguanska språk (2) Yaguan, Yáwan, Peban)
  37. Puinaveanska språk Makú)
  38. Quechuanska språk (46)
  39. Salivanska språk (2)
  40. Timoteanska språk (2)
  41. Tiniguanska språk (2) Tiníwan)
  42. Tucanoanska språk (25) Tukánoan)
  43. Tupispråk (70)
  44. Uru-Chipayaspråk (2)
  45. Witotoanska språk (6) Huitotoan, Bora-Witótoan)
  46. Yanomamspråk (4)
  47. Zamucoanska språk (2)
  48. Zaparoanska språk (7) Sáparoan)

Isolerade eller ej kategoriserade språk (Sydamerika)[redigera | redigera wikitext]

  1. Aikaná (Brasilien: Rondônia)
  2. Ahuaqué (Auaké, Uruak, Awaké)
  3. Andoque (Colombia, Peru) (Andoke)
  4. Aushiri (Auxira)
  5. Baenan (Brasilien: Bahia) (Baenán, Baenã)
  6. Betoi (Columbia) (Betoy, Jirara)
  7. Camsá (Colombia) (Sibundoy, Coche, Kamsá)
  8. Candoshi (Maina, Kandoshi)
  9. Canichana (Bolivia) (Canesi, Kanichana)
  10. Cayubaba (Bolivia)
  11. Cofán (Colombia, Ecuador) (Kofán)
  12. Cueva
  13. Culle (Peru) (Culli, Linga, Kulyi)
  14. Cunza (Chile, Bolivia, Argentina) (Atacama, Atakama, Atacameño, Lipe, Kunsa)
  15. Esmeralda (Takame)
  16. Gamela (Brasilien: Maranhão)
  17. Gorgotoqui (Bolivia)
  18. Guamo (Venezuela) (Wamo)
  19. Huamoé (Brasilien: Pernambuco)
  20. Huarpe (Warpe)
  21. Irantxe (Brasilien: Mato Grosso)
  22. Itonama (Bolivia) (Saramo, Machoto)
  23. Jotí (Venezuela)
  24. Kaliana (Caliana, Cariana, Sapé, Chirichano)
  25. Kapixaná (Brasilien: Rondônia) (Kanoé, Kapishaná)
  26. Karirí (Brasilien: Paraíba, Pernambuco, Ceará)
  27. Kaweskar (Alacaluf, Alakaluf, Kawaskar, Kawesqar, Qawasqar, Qawashqar, Halawalip, Aksaná, Hekaine, Chono, Caucau, Kaueskar, Aksanás, Kaweskar, Kawéskar, Kakauhau, Kaukaue)
  28. Koayá (Brasilien: Rondônia)
  29. Kukurá (Brasilien: Mato Grosso)
  30. Leco (Lapalapa, Leko)
  31. Maku (Macu)
  32. Malibú (Malibu)
  33. Mapudungu (Chile, Argentina)
  34. Matanawí
  35. Mocana
  36. Movima (Bolivia)
  37. Munichi (Peru) (Muniche)
  38. Mutú (Loco)
  39. Nambiquaran (Brasilien: Mato Grosso)
  40. Natú (Brasilien: Pernambuco)
  41. Old Catío-Nutabe (Colombia)
  42. Omurano (Peru) (Mayna, Mumurana, Numurana, Maina, Rimachu, Roamaina, Umurano)
  43. Otí (Brasilien: São Paulo)
  44. Palta
  45. Pankararú (Brasilien: Pernambuco)
  46. Panzaleo (Ecuador) (Latacunga, Quito, Pansaleo)
  47. Puelche (Guenaken, Gennaken, Pampa, Pehuenche, Ranquelche)
  48. Puquina (Bolivia)
  49. Resígaro (gränsområdet mellan Colombia och Peru)
  50. Sabela (Ecuador, Peru) (Auca, Huaorani)
  51. Sechura (Atalan, Sec)
  52. Salumã (Brasilien)
  53. Tairona (Colombia)
  54. Tarairiú (Brasilien: Rio Grande do Norte)


  1. Taushiro (Peru) (Pinchi, Pinche)
  2. Tequiraca (Peru) (Avishiri, Tekiraka)
  3. Ticuna (Colombia, Peru, Brasilien) (Magta, Tikuna, Tucuna, Tukna, Tukuna)
  4. Trumai (Brasilien: Xingu, Mato Grosso)
  5. Tuxá (Brasilien: Bahia, Pernambuco)
  6. Urarina (Shimacu, Itukale)
  7. Warao (Guyana, Surinam, Venezuela) (Guarao)
  8. Xokó (Brasilien: Alagoas, Pernambuco)
  9. Xukurú (Brasilien: Pernambuco, Paraíba)
  10. Yaghan (Chile) (Yagan, Yahgan, Yaghan, Yamana, Yámana)
  11. Yaruro (Jaruro)
  12. Yuracare (Bolivia)
  13. Yuri (Colombia, Brasilien) (Jurí)
  14. Yurumanguí (Colombia) (Yirimangi)

Mexiko och Centralamerika[redigera | redigera wikitext]

Språkfamiljer (Centralamerika)[redigera | redigera wikitext]

  1. Algiska språk (Nordamerika & Mexiko) (29)
  2. Chibchaspråk (Centralamerika & Sydamerika) (22)
  3. Comecrudan (Texas & Mexiko) (3)
  4. Guaicurian (8) Waikurian)
  5. Jicaquean
  6. Lencan
  7. Mayaspråk (31)
  8. Misumalpan
  9. Mixe-zoquespråk (19)
  10. Na-denespråk (Nordamerika & Mexiko) (40)
  11. Oto-mangueaspråk (27)
  12. Tequistlatecan (3)
  13. Totonacspråk (2) Totonakiska språket
  14. Uto-aztekiska språk (Nordamerika & Mexiko) (31)
  15. Xincan
  16. Yumanspråk (Nordamerika & Mexiko) (11)

Isolerade eller ej kategoriserade språk (Centralamerika)[redigera | redigera wikitext]

  1. Alagüilac (Guatemala)
  2. Huetar (Costa Rica)

Grönland, Kanada, USA[redigera | redigera wikitext]

Nordamerikanska indianspråk

Det talas ännu idag cirka 200 indianspråk i USA och Kanada tillsammans. Detta utgör cirka två tredjedelar av de indianspråk som talades där före tidpunkten för europeisk kontakt.[2]

Status[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av de 200 indianspråk som talas i USA och Kanada är på väg att dö ut. Hos de flesta språk är talarna medelålders eller äldre, medan de yngre generationerna talar engelska. Många (en tredjedel av språken i USA och Kanada) har bara enstaka talare bland de allra äldsta. Bara 30 av de 200 språken i Kanada och USA förs vidare till barn.[2]

Orsaker till språkdöd[redigera | redigera wikitext]

Medan anledningen till att indianspråk i Kanada och USA dog ut före 1900-talet främst torde ha varit att stammar helt upphörde att existera, ofta pga. sjukdomar, så torde de främsta orsakerna till språkdöd från 1900-talet och framåt ha att göra med kulturell assimilation.

Med början på 1800-talet och fram t.o.m. andra halvan av 1900-talet blev de flesta barnen till indianer i Kanada och USA tvingade att flytta från reservationen och sina föräldrar till internatskolor där de skulle anpassas till "det moderna samhället". Om de indianska barnen på internatskolorna blev påkomna med att konversera på deras eget språk kunde de få munnarna "tvättade" med tvål eller bli slagna. När de sedan fick egna barn valde de att uppfostra dem på engelska så att de skulle slippa bli straffade i skolan.[3][4]

En annan anledning till att indianska föräldrar inte för vidare sitt eget språk till deras barn är att de anser att barnen kommer att ha bättre möjligheter i samhället om de behärskar engelska väl.

Mithun (1999), Goddard (1996), Campbell (1997).

Många vill rädda språken[redigera | redigera wikitext]

Det finns många olika projekt för att rädda eller i vissa fall återskapa indianspråken.

Ett exempel är Comanche-språket[5].

Språkfamiljer (Nordamerika)[redigera | redigera wikitext]

  1. Algiska språk (30)
  2. Alsean (2)
  3. Caddospråk (5)
  4. Chimakuan (2)
  5. Chinookan (3)
  6. Chumashan (6)
  7. Comecrudan (Nordamerika & Mexiko) (3)
  8. Coosan (2)
  9. Eskimåisk-aleutiska språk (7)
  10. Irokesspråk (11) Irokesiska språk
  11. Kalapuyan (3)
  12. Keres (2)
  13. Kiowa-Tanoan (7)
  14. Maidu (4)
  15. Muskogespråk (6) Muskogee
  16. Na-denespråk (Nordamerika & Mexiko) (40)
  17. Palaihnihan (2)
  18. Plateau Penutispråk (4) (Shahapwailutan)
  19. Pomo (7)
  20. Saliska språk (23) Salishspråk
  21. Shasta (4)
  22. Siouxspråk (16) Siouspråk
  23. Tsimshian (2)
  24. Utispråk (12)
  25. Uto-aztekiska språk (31)
  26. Wakashspråk (6)
  27. Wintun (4)
  28. Yokuts (3)
  29. Yumanspråk (11)
Algiska språk[redigera | redigera wikitext]
Algiska språk
Eskimåisk-aleutiska språk[redigera | redigera wikitext]
Irokesspråk[redigera | redigera wikitext]
Utispråk[redigera | redigera wikitext]
Utispråk
Uto-aztekiska språk[redigera | redigera wikitext]
Uto-aztekiska språk

Isolerade eller ej kategoriserade språk (Nordamerika)[redigera | redigera wikitext]

  1. Adai (USA: Louisiana, Texas)
  2. Atakapa (USA: Louisiana, Texas)
  3. Beothuk (Kanada: Newfoundland)
  4. Cayuse (USA: Oregon, Washington)
  5. Chimariko (USA: Kalifornien)
  6. Chitimacha (USA: Lousiania)
  7. Coahuilteco (USA: Texas; nordöstra Mexiko)
  8. Cotoname (nordöstra Mexiko; USA: Texas)
  9. Cuitlatec (Mexiko: Guerrero)
  10. Esselen (USA: Kalifornien)
  11. Haida (Kanada: British Columbia; USA: Alaska)
  12. Huave (Mexiko: Oaxaca)
  13. Karankawa (USA: Texas)
  14. Karok (Karuk) (USA: Kalifornien)
  15. Kutenai (Kanada: British Columbia; USA: Idaho, Montana)
  16. Maratino (nordöstra Mexiko)
  17. Naolan (Mexiko: Tamaulipas)
  18. Natchez (USA: Mississippi, Louisiana)
  19. Purepecha (Mexiko: Michoacán) (tarask)
  20. Quinigua (nordöstra Mexiko)
  21. Salinan (USA: Kalifornien)
  22. Seri (Mexiko: Sonora)
  23. Siuslaw (USA: Oregon)
  24. Solano (nordöstra Mexiko; USA: Texas)
  25. Takelma (USA: Oregon)
  26. Timucua (USA: Florida, Georgia)
  27. Tonkawa (USA: Texas)
  28. Tunica (USA: Mississippi, Louisiana, Arkansas)
  29. Wappo (USA: Kalifornien)
  30. Washo (USA: Kalifornien, Nevada)
  31. Yana (USA: Kalifornien)
  32. Yutchi (USA: Georgia, Oklahoma)
  33. Yuki (USA: Kalifornien)
  34. Zuni (Shiwi) (USA: New Mexico)

Föreslagna språkfamiljer[redigera | redigera wikitext]

Klassificeringshistoria[redigera | redigera wikitext]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Gallatin (1836)[redigera | redigera wikitext]

Språkfamiljer

  1. Algonkin-Lenape  ( = Algonquian)
  2. Athapascas  ( = Athabaskaspråk)
  3. Catawban  ( = Catawban + Woccons)
  4. Eskimaux  ( = Eskimåispråk)
  5. Iroquois  ( = Nordliga Irokesspråk)
  6. Cherokees  ( = Sydliga Irokesspråk)
  7. Muskogee  ( = Östliga Muskogespråk)
  8. Chahtas  ( = Västliga Muskogespråk)
  9. Sioux

Språk

  1. Adaize  ( = Adai)
  2. Attacapas  ( = Atakapa)
  3. Salmon River  ( = Bella Coola)
  4. Black Feet  ( = Blackfoot)
  5. Pawnees  ( = Nordliga Caddoan)
  6. Caddoes  ( = Sydliga Caddoan)
  7. Chinooks  ( = Chinookan)
  8. Chetimachas  ( = Chitimacha)
  9. Fall Indians  ( = Gros Ventre)
  10. Queen Charlotte's Island  ( = Haida)

11. Straits of Fuca  ( = Makah)
12. Natches  ( = Natchez)
13. Wakash  ( = Nootka)
14. Salish
15. Shoshonees  ( = Shoshone)
16. Atnahs  ( = Shuswap)
17. Kinai  ( = Tanaina)
18. Koulischen  ( = Tlingit)
19. Utchees  ( = Yuchi)

Gallatin (1848)[redigera | redigera wikitext]

Språkfamiljer

  1. Algonquian
  2. Athabaskaspråk
  3. Catawban
  4. Eskimåisk språk
  5. Irokesspråk (Nordliga)
  6. Irokesspråk (Sydliga)
  7. Muskogespråk
  8. Sioux

Språk

  1. Adai
  2. Alsean
  3. Apache
  4. Arapaho
  5. Atakapa
  6. Caddoan, Nordliga
  7. Caddoan, Sydliga
  8. Cayuse-Molala
  9. Chinookan
10. Chitimacha
11. Comanche
12. Haida
13. Kalapuyan
14. Kiowa
15. Klamath
16. Koasati-Alabama
17. Kootenai

18. Kutchin
19. Maricopa (Yuman)
20. Natchez
21. Palaihnihan
22. Plains Apache
23. Sahaptian
24. Salish
25. Shasta
26. Shoshone
27. Tanaina
28. Tlingit
29. Tsimshian
30. Ute
31. Wakashan, Sydliga
32. Wichita
33. Yuchi

Powell (1891) "58"[redigera | redigera wikitext]

  1. Adaizan
  2. Algonquian
  3. Athabaskaspråk
  4. Attacapan  ( = Atakapa)
  5. Beothukan  ( = Beothuk)
  6. Caddoan
  7. Chimakuan
  8. Chimarikan  ( = Chimariko)
  9. Chimmesyan  ( = Tsimshian)
10. Chinookan
11. Chitimachan  ( = Chitimacha)
12. Chumashan
13. Coahuiltecan
14. Copehan  ( = Wintuan)
15. Costanoan
16. Eskimåisk språk
17. Esselenian  ( = Esselen)
18. Irokesspråk
19. Kalapooian  ( = Kalapuyan)
20. Karankawan  ( = Karankawa)

21. Keresan
22. Kiowan  ( = Kiowa)
23. Kitunahan  ( = Kutenai)
24. Koluschan  ( = Tlingit)
25. Kulanapan  ( = Pomoan)
26. Kusan  ( = Coosan)
27. Lutuamian  ( = Klamath-Modoc)
28. Mariposan  ( = Yokutsan)
29. Moquelumnan  ( = Miwokan)
30. Muskogespråk
31. Natchesan  ( = Natchez)
32. Palaihnihan
33. Piman  ( = Uto-Azetcan)
34. Pujunan  ( = Maiduan)
35. Quoratean  ( = Karok)
36. Salinan
37. Salish
38. Sastean  ( = Shastan)
39. Shahaptian  ( = Sahaptian)

40. Shoshonean  ( = Uto-Azetcan)
41. Siouan  ( = Siouan-Catawba)
42. Skittagetan  ( = Haida)
43. Takilman  ( = Takelma)
44. Tañoan  ( = Tanoan)
45. Timuquanan  ( = Timucua)
46. Tonikan  ( = Tunica)
47. Tonkawan  ( = Tonkawa)
48. Uchean  ( = Yuchi)
49. Waiilatpuan  ( = Cayuse & Molala)
50. Wakashan
51. Washoan  ( = Washo)
52. Weitspekan  ( = Yurok)
53. Wishoskan  ( = Wiyot)
54. Yakonan  ( = Siuslaw & Alsean)
55. Yanan
56. Yukian
57. Yuman
58. Zuñian  ( = Zuni)

Sapir (1929): Encyclopædia Britannica[redigera | redigera wikitext]

"Föreslagen indelning av indianspråk norr om Mexixo (och vissa språk i Mexiko och Centralamerika)"

I. Eskimåisk-aleutiska språk

II. Algonkin-Wakashan

1. Algonkin-Ritwan
(1) Algonkin
(2) Beothuk (?)
(3) Ritwan
(a) Wiyot
(b) Yurok
2. Kootenay
3. Mosan (Wakashan-Salish)
(1) Wakashan (Kwakiutl-Nootka)
(2) Chimakuan
(3) Salish

III. Nadene

1. Haida
2. Continental Nadene
(1) Tlingit
(2) Athabaskaspråk

IV. Penutian

1. Californian Penutian
(1) Miwok-Costanoan
(2) Yokuts
(3) Maidu
(4) Wintun
2. Oregon Penutian
(1) Takelma
(2) Coast Oregon Penutian
(a) Coos
(b) Siuslaw
(c) Yakonan
(3) Kalapuya
3. Chinook
4. Tsimshian
5. Plateau Penutian
(1) Sahaptin
(2) Waiilatpuan (Molala-Cayuse)
(3) Lutuami (Klamath-Modoc)
6. Mexican Penutian
(1) Mixe-Zoque
(2) Huave

V. Hokan-Siouan

1. Hokan-Coahuiltecan
A. Hokan
(1) Nordliga Hokan
(a) Karok, Chimariko, Shasta-Achomawl
(b) Yana
(c) Pomo
(2) Washo
(3) Esselen-Yuman
(a) Esselen
(b) Yuman
(4) Salinan-Seri
(a) Salinan
(b) Chumash
(c) Seri
(5) Tequistlatecan (Chontal)
B. Subtiaba-Tlappanec
C. Coahuiltecan
(1) Tonkawa
(2) Coahuilteco
(a) Coahuilteco proper
(b) Cotoname
(c) Comecrudo
(3) Karankawa
2. Yuki
3. Keres
4. Tunican
(1) Tunica-Atakapa
(2) Chitimacha
5. Iroquois
(1) Irokesspråk
(2) Caddoan
6. Östlig group
(1) Siouan-Yuchi
(a) Sioux
(b) Yuchi
(2) Natchez-Muskogian
(a) Natchez
(b) Muskogespråk
(c) Timucua (?)

VI. Aztec-Tanoan

1. Uto-Aztekan
(1) Nahuatl
(2) Piman
(3) Shoshonean
2. Tanoan-Kiowa
(1) Tanoan
(2) Kiowa
3. Zuñi (?)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Boas, Franz. (1911). Handbook of American Indian languages (Vol. 1). Bureau of American Ethnology, Bulletin 40. Washington: Government Printing Office (Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology).
  • Boas, Franz. (1922). Handbook of American Indian languages (Vol. 2). Bureau of American Ethnology, Bulletin 40. Washington: Government Printing Office (Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology).
  • Boas, Franz. (1929). Classification of American Indian languages. Language, 5, 1–7.
  • Boas, Franz. (1933). Handbook of American Indian languages (Vol. 3). Native American legal materials collection, title 1227. Glückstadt: J.J. Augustin.
  • Bright, William. (1973). North American Indian language contact. In T. A. Sebeok (Ed.), Linguistics in North America (part 1, pp. 713–726). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton.
  • Bright, William. (1984). The classification of North American and Meso-American Indian languages. In W. Bright (Ed.), American Indian linguistics and literature (pp. 3–29). Berlin: Mouton de Gruyter.
  • Bright, William (Ed.). (1984). American Indian linguistics and literature. Berlin: Mouton de Gruyter. ISBN 3-11-009846-6.
  • Brinton, Daniel G. (1891). The American race. New York: D. C. Hodges.
  • Campbell, Lyle. (1997). American Indian languages: The historical linguistics of Native America. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-509427-1.
  • Campbell, Lyle; & Mithun, Marianne (Eds.). (1979). The languages of native America: Historical and comparative assessment. Austin: University of Texas Press.
  • Goddard, Ives (Ed.). (1996). Languages. Handbook of North American Indians (W. C. Sturtevant, General Ed.) (Vol. 17). Washington, D. C.: Smithsonian Institution. ISBN 0-16-048774-9.
  • Goddard, Ives. (1999). Native languages and language families of North America (rev. and enlarged ed. with additions and corrections). [Map]. Lincoln, NE: University of Nebraska Press (Smithsonian Institute). (Updated version of the map in Goddard 1996). ISBN 0-8032-9271-6.
  • Gordon, Raymond G., Jr. (Ed.). (2005). Ethnologue: Languages of the world (15th ed.). Dallas, TX: SIL International. ISBN 1-55671-159-X. (Online version: http://www.ethnologue.com).
  • Kaufman, Terrence. (1990). Language history in South America: What we know and how to know more. In D. L. Payne (Ed.), Amazonian linguistics: Studies in lowland South American languages (pp. 13–67). Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-70414-3.
  • Kaufman, Terrence. (1994). The native languages of South America. In C. Mosley & R. E. Asher (Eds.), Atlas of the world's languages (pp. 46–76). London: Routledge.
  • Key, Mary R. (1979). The grouping of South American languages. Tübingen: Gunter Narr Verlag.
  • Loukotka, Čestmír. (1968). Classification of South American Indian languages. Los Angeles: Latin American Studies Center, University of California.
  • Mason, J. Alden. (1950). The languages of South America. In J. Steward (Ed.), Handbook of South American Indians (Vol. 6, pp. 157–317). Smithsonian Institution Bureau of American Ethnology bulletin (No. 143). Washington, D.C.: Government Printing Office.
  • Migliazza, Ernest C.; & Campbell, Lyle. (1988). Panorama general de las lenguas indígenas en América. Historia general de América (Vol. 10). Caracas: Instituto Panamericano de Geografía e Historia.
  • Mithun, Marianne. (1999). The languages of Native North America. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-23228-7 (hbk); ISBN 0-521-29875-X.
  • Powell, John W. (1891). Indian linguistic families of America north of Mexiko. Seventh annual report, Bureau of American Ethnology (pp. 1-142). Washington, D.C.: Government Printing Office. (Reprinted in P. Holder (Ed.), 1966, Introduction to Handbook of American Indian languages by Franz Boas and Indian linguistic families of America, north of Mexico, by J. W. Powell, Lincoln: University of Nebraska).
  • Powell, John W. (1915). Linguistic families of American Indians north of Mexico by J. W. Powell, revised by members of the staff of the Bureau of American Ethnology. (Map). Bureau of American Ethnology miscellaneous publication (No. 11). Baltimore: Hoen.
  • Rowe, John H. (1954). Linguistics classification problems in South America. In M. B. Emeneau (Ed.), Papers from the symposium on American Indian linguistics (pp. 10–26). University of California publications in linguistics (Vol. 10). Berkeley: University of California Press.
  • Sapir, Edward. (1929). Central and North American languages. In The encyclopædia britannica: A new survey of universal knowledge (14 ed.) (Vol. 5, pp. 138–141). London: The Encyclopædia Britannica Company, Ltd.
  • Sebeok, Thomas A. (Ed.). (1973). Linguistics in North America (parts 1 & 2). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton. (Reprinted as Sebeok 1976).
  • Sebeok, Thomas A. (Ed.). (1976). Native languages of the Americas. New York: Plenum.
  • Sherzer, Joel. (1973). Areal linguistics in North America. In T. A. Sebeok (Ed.), Linguistics in North America (part 2, pp. 749–795). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton. (Reprinted in Sebeok 1976).
  • Sherzer, Joel. (1976). An areal-typological study of American Indian languages north of Mexico. Amsterdam: North-Holland.
  • Sturtevant, William C. (Ed.). (1978-present). Handbook of North American Indians (Vol. 1–20). Washington, D. C.: Smithsonian Institution. (Vols. 1–3, 16, 18–20 not yet published).
  • Voegelin, Carl F.; & Voegelin, Florence M. (1965). Classification of American Indian languages. språk of the world, Native American fasc. 2, sec. 1.6). Anthropological Linguistics, 7 (7): 121–150.
  • Voegelin, Carl F.; & Voegelin, Florence M. (1977). Classification and index of the world's languages. Amsterdam: Elsevier. ISBN 0-444-00155-7.
  1. ^ Greenberg, Joseph H. (1987) Language in the Americas. Stanford: Stanford University Press.
  2. ^ [a b] Artikel om indianspråkens status i Kanada och USA
  3. ^ Om internatskolor för indianer (Amnesty)
  4. ^ Om internatskolor för indianer m.m. (CNN)
  5. ^ http://www.comanchelanguage.org/