Karlskoga
- För andra betydelser, se Karlskoga (olika betydelser).
Karlskoga | |
Tätort | |
Centrala Karlskoga
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Län | Örebro län |
Kommun | Karlskoga kommun |
Distrikt | Karlskoga distrikt |
Höjdläge | 140 m ö.h. |
Koordinater | 59°19′30″N 14°31′30″Ö / 59.32500°N 14.52500°Ö |
Area | 2 031 hektar |
Folkmängd | 27 490 (2015)[1] |
Befolkningstäthet | 13,54 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 691 |
Riktnummer | 0586 |
Tätortskod | T6008 |
Geonames | 2701715 |
Karlskogas läge i Örebro län
| |
| |
Wikimedia Commons: Karlskoga | |
Karlskoga är en tätort i Karlskoga distrikt i östra Värmland och centralort i Karlskoga kommun i Örebro län. Namnet kommer från att kung Karl IX såg det som sina hertigliga skogar, Karls skogar. Karlskoga är med cirka 27 000 invånare både landskapet Värmlands och Örebro läns näst största tätort. Karlskoga är kommunens största tätort och ligger utefter sjön Möckelns norra strand.
Historia
Området för Karlskoga socken kallades ursprungligen Bodaskogen, och vid sjön Möckeln låg fäbodar som kallades Möckelns bodar (Myklesboda på gammalsvenska) och främst skall ha använts för fiske i sjön, tillhöriga bönderna i Knista och Kvistbro socknar. Namnet Karlskoga tillkom 1589 i samband med att hertig Karl, sedermera kung Karl IX gjorde ett besök i slutet av 1500-talet. Kyrkby i Karlskoga socken blev Bregården, men denna by kom inte att namnge samhället eller järnvägsstationen då bebyggelsen började växa fram där utan istället kom sockennamnet att namnge bebyggelsen.[2] Då Karlskoga blev stad 1940 som Karlskoga stad stod valet mellan att kalla staden för Karlskoga eller Bofors.
Enligt ett brev från hertig Karl 1583 avträddes Möckelnsbodars socken helt från Närke till Värmland. Den gamla gränsen mellan landskapen gick genom Letälven, Möckeln, Timsälven och Alkvettern, varvid den västra delen av nuvarande Karlskoga tillhörde Varnums sockens skogsbygd av Värmland och den östra delen "Möckelnsbodar" i Knista socken av Närke. Detta innebär att den nutida tätorten Karlskogas västra del hade legat i Värmland och dess östra del i Närke, om inte landskapsgränsen skjutits österut. [3]
1638 blev Karlskoga bergslag och därefter inrättades snabbt flera järnhyttor, och ett flertal stångjärnshamrar och mindre bruk. I slutet av 1800-talet kom Bofors järnbruk att bli Karlskoga sockens mest betydande, 1871 tillverkades den första kanonen där. Med tillkomsten av Nordvästra Stambanan och Nora-Bergslags järnväg på 1870-talet började en industriort växa fram i kyrkans närhet.[2]
Staden drabbades hårt av neddragningarna inom försvarsindustrin på 1980-1990-talen. Kring 1970 bodde 40 000 människor i hela Karlskoga kommun och Bofors hade drygt 10 000 anställda. Idag är antalet anställda 2 000 och befolkningen har minskat med 10 000 sett över hela kommunen. Sedan år 1996 har 1 400 lägenheter rivits i Karlskoga. Neddragningarna i försvarsindustrin har lett till att Karlskoga idag har ett mer diversifierat näringsliv och Bofors gamla lokaler är sedan början av 2000-talet åter fyllda med industriverksamhet. En stor del av Karlskogas industriföretag ägnar sig åt avancerad tillverkning och Karlskoga har som stad flest antal inregistrerade uppfinningar hos patentverket/capita. År 2003 etablerade Örebro universitet Campus Karlskoga med 2-åriga yrkeshögskoleutbildningar. År 2007 byttes namnet till Campus Alfred Nobel. Grundutbildningar bedrivs idag inom områdena mediedesign, teknik och akutsjukvård. Under 2007 etablerades även ett nytt forskningscentrum i modellering och simulering, Forskningscentrum MoS.
Administrativa tillhörigheter
Området där Karlskoga stations- och brukssamhälle växte fram tillhörde Karlskoga socken vari vid kommunreformen 1862 inrättades Karlskoga landskommun. För orten inrättades 26 juni 1885 i denna landskommun Karlskoga municipalsamhälle. 1940 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Karlskoga stad. 1971 ombildades staden till Karlskoga kommun med Karlskoga som centralort.[4]
I kyrkligt hänseende har Karlskoga sedan 1583 hört till Karlskoga församling.[5]
Karlskoga ingick till 1971 i Karlskoga tingslag. Från 1971 till 2009 ingick orten i Karlskoga domsaga och orten ingår sedan 2009 i Örebro domsaga.[6]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Karlskoga 1900–2015[7][8][9] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1900 | 1 810 | † | ||
1960 | 31 433 | |||
1965 | 34 970 | |||
1970 | 36 963 | |||
1975 | 35 425 | |||
1980 | 34 329 | |||
1990 | 31 106 | 2 720 | ||
1995 | 30 177 | 2 728 | ||
2000 | 28 579 | 2 728 | ||
2005 | 27 500 | 2 740 | ||
2010 | 27 084 | 2 733 | ||
2015 | 27 490 | 2 031 | ||
Anm.: Valåsen och Labbsand samt Björkborn utbruten 2015.
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. |
Stadsdelar
Kommunikationer
Genom Karlskoga går E18, som har två filer i varje riktning.
Det finns busslinjer till de flesta orter omkring Karlskoga. Länstrafiken Örebro kör lokaltrafiken i staden.
Det finns en liten kommunal flygplats i Karlskoga, Karlskoga flygplats.
Persontrafik med tåg fanns i Karlskoga fram till 1966. Trafiken bedrevs av Nora Bergslags Järnväg. Därefter har man fortsatt med godstrafik.[10] Närmaste tågförbindelse finns i Kristinehamn och Degerfors, cirka 25-30 minuter med buss från Karlskoga busstation.
Utbildning
Grundskolor
Karlskoga har 10 kommunala grundskolor.[11]
- Aggerudsskolan F-6
- Bregårdsskolan 4-9
- Bråtenskolan F-6
- Karlbergsskolan F-6
- Rävåsskolan F-3
- Sandviksskolan F-6
- Skrantaskolan 7-9
- Stråningstorpsskolan F-6
- Österledskolan 7-9
Dessutom friskolan Lonnhyttans friskola.[12]
Gymnasieskolor
Folkhögskola
Kultur och media
I Björkborns herrgård, där Alfred Nobel bodde sina sista tre år i livet, finns ett Nobelmuseum med uppfinnarverkstad för barn. Alfred Nobel skrev sitt testamente gällande nobelprisen medan han bodde i Karlskoga. Testamentet lagfors i Karlskoga och 1901 delades det första priset ut.
I Karlskoga finns också Arbetarmuseet Gråbo.
Evenemang
Putte i parken är en musikfestival som tidigare anordnades årligen i före detta Folkets Park. Från och med 2012 är dock den festivalen flyttad till Karlstad.
Tidningar
I Karlskoga finns två lokala morgontidningar: Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren.
Radio
- Cityradion - 103,8 MHz och 97,0 MHz
- NRJ - 101,6 MHz (slavsändare till 106,3 Örebro)
- Mix Megapol - 96,0 MHz (slavsändare till 104,7 Örebro)
TV
Det finns en lokal TV-Kanal, CTV (Carlskoga TV) som når till 14 000 hushåll i Karlskoga och dess närhet.[källa behövs] CTV började sina sändningar 1992 och är Sveriges äldsta kommersiella lokala TV-kanal.[källa behövs]
Sport
Ishockey är den publikt största sporten i Karlskoga. Laget BIK Karlskoga (tidigare Bofors IK, IFK Bofors/Karlskoga IF och KB63) har spelat 16 säsonger i högsta serien.[14] Idag håller laget till i hockeyallsvenskan. Det andra ishockeylaget i Karlskoga, KHC, spelar i division 2.
Fotbollslaget KB Karlskoga har spelat 32 säsonger i näst högsta serien.[15]
På senare år har basebollaget Karlskoga Bats etablerat sig i absoluta toppen i Sverige och laget vann SM-guld 2007, 2010 och nu senast 2012. 2008 spelade Karlskoga Bats SM-final mot Stockholm som denna gång gick segrande ur striden. Karlskoga Bats blev också Svenska Junior-mästare 2005 .[16]
Motorsport utövas på Karlskoga Motorstadion, Gelleråsen, där man bland annat kör STCC.[17]
På Kanalplan spelar Karlskoga Wolves amerikansk fotboll i division 1.
Kända personer från Karlskoga
- se även Personer från Karlskoga
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Agneta Andersson, kanotist
- Christian Berglund, ishockeyspelare
- Martin Broberg, fotbollsspelare
- Magnus Böcker, VD för SGX (börsen i Singapore)
- Gustav Deinoff, skådespelare
- Eje Elgh, racerförare
- Lars Eriksson, musiker
- Robert Eriksson, förbundskapten för Svenska judolandslaget
- Bengt-Åke Gustafsson, ishockeyspelare, förbundskapten för Tre Kronor
- Maria Haglund, kanotist
- Margareta Hallin, operasångerska
- Ulrika Knape-Lindberg, förbundskapten simhopp, simhoppare
- Tomas Leandersson, förbundskapten för Svenska bowlinglandslaget
- Anna Lindberg, simhoppare
- Ebbe Nilsson, dansbandsmusiker
- Sten Nilsson, dansbandsmusiker
- Figge Norling, skådespelare
- Tony Ring, racerförare
- Niklas Sjökvist, ishockeyspelare
- Rolf R:son Sohlman, diplomat
- Nikke Ström, musiker
- Olof Sundby, f d ärkebiskop
- Kjell Swanberg, kåsör
- Ky Buon Tang, förbundskapten för Svenska karatelandslaget
- Daniel Tjernström, fotbollsspelare
- Anders Wilhelmson, arkitekt
Se även
- Karlskoga socken
- Lista över fasta fornminnen i Karlskoga (för omfattning av detta område, se Karlskoga stad#Sockenkod)
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund - Glimtar ur Karlskoga stads och Bergslags historia, L. E. Leyler s. 60-97.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2010. https://web.archive.org/web/20100903021402/http://www.hyttfogden.se/historia_karlskoga_socken.htm. Läst 2 maj 2010.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlskoga tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Tätorter, arealer, befolkning”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 5 december 2015.
- ^ Nora-Bergslags Järnväga - Historik
- ^ Karlskoga kommuns hemsida Arkiverad 3 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ - Lonnhyttan-Granbergsdals friskola
- ^ [a b] http://www.karlskoga.se/Utbildning--barnomsorg/Gymnasium.html
- ^ Svenska ishockeyförbundet maratontabell
- ^ Svenska Fotbollförbundet maratontabell
- ^ Karlskoga Bats hemsida Arkiverad 7 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Karlskoga motorstadion hemsida Arkiverad 27 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Karlskoga.
|