Kerstin Ekman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om författaren Kerstin Ekman. För politikern, se Kerstin Ekman (politiker).
Kerstin Ekman

Kerstin Lillemor Ekman, född Hjorth 27 augusti 1933 i Risinge församling,[1] i Finspångs kommun,[2] är en svensk författare och sedan 1978 ledamot av Svenska Akademien men ej deltagande sedan 1989.

Innehåll

[redigera] Biografi

Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm. Fadern byggde ett hus utanför staden kallat Hjortkällan efter familjens efternamn. Hon blev filosofie magister i Uppsala 1957 och var anställd vid Artfilm 1957–1959. Hon arbetade som lärare vid Wiks folkhögskola utanför Uppsala 1965–1970.

Ekman är ledamot av Svenska Akademien sedan 1978. Sedan Salman Rushdie-affären 1989 deltar hon dock inte i Akademiens arbete. Hon är ledamot av Samfundet De Nio 1978–1986 samt från 1993.

Åren 1974-83 skrev Kerstin Ekman en romansvit som inspirerats av Katrineholms uppväxt som stationssamhälle. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Änglahuset har fått sitt namn efter ett verkligt – nu rivet – hus i Katrineholm. Böckerna är skrivna i en genre mellan verklighet och fiktion och för att tydliggöra att de inte är nyckelromaner har de kallats Vallmstasviten.

Trots att Ekman inte avsett detta uppfattades hennes böcker på 1970-talet som nyckelromaner om hemstaden. Hon möttes därför av stark kritik i Katrineholm eftersom människor upplevde att de kände igen släktingar och bekanta i böckerna–- ibland skildrade mindre sympatiska än de verkliga förebilderna.

Hur nära Ekman ligger verkligheten framgår om man läser hennes svit parallellt med före detta borgmästaren Hilding Hjelmbergs historiska böcker om Katrineholm. Ofta har Ekman bytt namn på personer och händelser, men i ett fall – i När Nassau brann – har även namnet på en plats (där Stadshotellet nu ligger nära Järnvägsstationen) behållits. Likheterna mellan Ekmans och Hjelmbergs böcker har också noterats av kulturjournalisten och litteraturvetaren Maria Schottenius, som skrivit sin doktorsavhandling om Kerstin Ekmans bok En stad av ljus.

Med tiden har dock opinionen i hemstaden svängt och i dag är hon mycket starkt uppskattad i Katrineholm. En mindre park kallas till exempel Springkällan, men den verkliga förebilden för Springkällan låg på annat ställe (bakom där Pingstkyrkan nu ligger i Katrineholm). Hjördis Emericks krukmakarbod i socknen Björkvik (nu omgjort till behandlingshem) döpte hon om till Änglahuset, vilket lokalpatrioter uppfattat som försök till histoireförfalskning. (Huset har tidigare varit baptistkapell och psykologiprofessorn och avslappningsexperten Lars-Eric Uneståhl är uppväxt i detta kapell, där hans far var pastor.)

1970 flyttade Ekman till Älandsbro utanför Härnösand och i början på 1980-talet till Valsjöbyn i Jämtland. Det norrländska landskapet, människorna och de förändringar som samhällets modernisering innebär blev ett viktigt tema Ekmans författarskap, inte minst i romanen Händelser vid vatten från 1993 och trilogin Vargskinnet (Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter) som blev klar 2003. I Vargskinnet skildras utvecklingen i en fjällby, Valsjöbyn, under 1900-talet.

En stor skillnad finns mellan Katrineholmssviten och trilogin Vargskinnet. Även om fattigdomen är starkt framträdande i Katrineholmssviten präglas dessa böcker av ett helt annat framtidshopp och utvecklingsoptimism än i den senare sviten.

Ekman promoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1998. 6 oktober 2007 erhöll hon titeln som skoglig hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ekman promoverades med motiveringen en person som med fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog gett oss betraktelser som saknar motstycke. Det var första gången i modern tid som fakulteten för skogsvetenskap hedrat en författare.

Kerstin Ekman istallerades 1979 som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala.

[redigera] Bibliografi

  • 1959 30 meter mord (detektivroman)
  • 1960 Han rör på sig (detektivroman)
  • 1960 Kalla famnen (detektivroman)
  • 1960 Tärningen är kastad (filmmanus)
  • 1961 De tre små mästarna (detektivroman)
  • 1962 Den brinnande ugnen (detektivroman)
  • 1963 Dödsklockan (detektivroman) (film 1999 - se vidare Dödsklockan (film))
  • 1964 Societetshuset (TV-serie)
  • 1967 Pukehornet (roman)
  • 1970 Menedarna (roman)
  • 1972 Mörker och blåbärsris (roman) (TV-pjäs 1980)
  • 1974 Häxringarna (roman, del 1 i tetralogin Kvinnorna och staden, tidigare kallad Vallmstasviten eller Katrineholmssviten)
  • 1976 Springkällan (roman, del 2 i tetralogin Kvinnorna och staden)
  • 1977 Vykort från Katrineholm (specialbok, julhälsning från Albert Bonniers Förlag, såldes ej i handeln)
  • 1978 Harry Martinson (Kerstin Ekmans inträdestal i Svenska Akademien)
  • 1979 Änglahuset (roman, del 3 i tetralogin Kvinnorna och staden)
  • 1983 En stad av ljus (roman, del 4 i tetralogin Kvinnorna och staden)
  • 1986 Mine Herrar... (essä)
  • 1986 Hunden (roman) (film 2002)
  • 1988 Rövarna i Skuleskogen (roman)
  • 1990 Knivkastarens kvinna (lyrisk berättelse)
  • 1993 Händelser vid vatten (roman)
  • 1994 Rätten att häda (essä)
  • 1996 Gör mig levande igen (roman)
  • 1999 Guds barmhärtighet (roman, del 1 i trilogin Vargskinnet)
  • 2000 Urminnes tecken (roman)
  • 2002 Sista rompan (roman, del 2 i trilogin Vargskinnet)
  • 2003 Skraplotter (roman, del 3 i trilogin Vargskinnet)
  • 2007 Herrarna i skogen (essäer)
  • 2009 Mordets praktik (roman)
  • 2011 Se blomman (essäer)
  • 2011 Grand final i skojarbranschen (roman)


[redigera] Utmärkelser och priser

[redigera] Filmatiseringar

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Albert Bonniers Förlag: Kerstin Ekman
  2. ^ Med ord som doftar skog Sveriges Natur, 12 november 2001

[redigera] Tryckta källor

  • Hjelmberg, Hilding (1967-). Katrineholm. Katrineholm: [Stadsarkivet]. Libris 211263 
  • Hjelmberg, Hilding (1957). Skolan som gått långa vägen: Katrineholms enskilda läroverk och Katrineholms stads praktiska skolor : 1906-1956. Katrineholmsortens hembygdförenings skriftserie, 99-0596001-5 ; 5. Katrineholm: Katrineholmsortens hembygdsförening. Libris 1668669 
  • Schottenius, Maria (1992). ”Katrineholm och kvinnorna”. Att läsa världen (Göteborg, 1992): sid. 104-127.  Libris 9224447
  • Schottenius, Maria (1992). Den kvinnliga hemligheten: en studie i Kerstin Ekmans berättarkonst. Stockholm: Bonnier. Libris 7148619. ISBN 91-0-055125-2 (inb.) 

[redigera] Vidare läsning

  • Andersdotter, AnnSofi (2005). Det mörka våldet: spåren av en subjektprocess i Kerstin Ekmans författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. Libris 9759185. ISBN 91-7139-683-7 
  • Höglund, Ingrid (1983). Några aspekter på formelement, kvinnosyn samt livssyn i Kerstin Ekmans romaner "Häxringarna", "Springkällan" samt "Änglahuset". Göteborg: Univ.. Libris 9219552 
  • Kjersén Edman, Lena (2004). Fler systrar: kvinnliga författare från 1900-tal och 2000-tal. Lund: Bibliotekstjänst. Libris 9731947. ISBN 91-7018-534-4 
  • Lindhé, Cecilia (2008). Visuella vändningar: bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 46. Uppsala: Svenska litteratursällskapet. Libris 10666062. ISBN 978-91-87666-32-2 (inb.) 
  • Röster om Kerstin Ekman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i oktober 1992, Stockholm. Stockholm: ABF. 1993. Libris 8360218. ISBN 91-574-3815-3 (korr.) 

[redigera] Externa länkar


Företrädare:
Harry Martinson
Svenska Akademien,
Stol nr 15

1978-
Efterträdare:
innehar fortfarande posten


Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk