Kerstin Ekman
| Kerstin Ekman | |
Kerstin Ekman
|
|
| Född | 27 augusti 1933 Risinge församling, Finspångs kommun, Östergötland, |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1959- |
- Den här artikeln handlar om författaren Kerstin Ekman. För politikern, se Kerstin Ekman (politiker).
Kerstin Lillemor Ekman, född Hjorth 27 augusti 1933 i Risinge församling[1] i Finspångs kommun,[2] är en svensk författare och ledamot av Svenska Akademien och Samfundet De Nio.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm. Hon blev filosofie magister i Uppsala 1957 och var anställd vid Artfilm 1956–1959. Hon arbetade som lärare vid Wiks folkhögskola utanför Uppsala 1966–1970.
Ekman är ledamot av Svenska Akademien sedan 1978 (den tredje kvinnan, efter Selma Lagerlöf och Elin Wägner). Sedan Salman Rushdie-affären 1989 deltar hon dock inte i Akademiens arbete. Hon är ledamot av Samfundet De Nio sedan 1993. Hon var även medlem av De Nio mellan 1978 och 1986.
Åren 1974-83 skrev Kerstin Ekman en romansvit som inspirerats av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Sviten fick vid nypubliceringen på 2000-talet samlingstiteln "Kvinnorna och staden".
I Katrineholm har mindre park i centrum kallats Springkällan. (Förebilden till Springkällan låg dock i parken ovanför Pingstkyrkan.) Kulturhuset fick namnet "Ängeln" efter Änglahuset på Drottninggatan där Ekmans farmor bott. Det revs 1956.
1970 flyttade Ekman till Östersjäland utanför Härnösand och i början på 1980-talet till Valsjöbyn i Jämtland. Det norrländska landskapet, människorna och de förändringar som samhällets modernisering innebär blev ett viktigt tema hennes författarskap, inte minst i romanen Händelser vid vatten från 1993 och trilogin Vargskinnet (Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter) där den sista romanen utkom 2003. I Vargskinnet skildras utvecklingen i en fjällby, Valsjöbyn, under 1900-talet.
Ekman promoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1998. 6 oktober 2007 erhöll hon titeln som skoglig hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ekman promoverades med motiveringen en person som med fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog gett oss betraktelser som saknar motstycke. Det var första gången i modern tid som fakulteten för skogsvetenskap hedrat en författare.
Kerstin Ekman installerades 1979 som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala och senare också som hedersledamot i Norrlands nation.
Bibliografi [redigera]
- 1959 30 meter mord (detektivroman)
- 1960 Han rör på sig (detektivroman)
- 1960 Kalla famnen (detektivroman)
- 1960 Tärningen är kastad (filmmanus)
- 1961 De tre små mästarna (detektivroman)
- 1962 Den brinnande ugnen (detektivroman)
- 1963 Dödsklockan (detektivroman) (film 1999 - se vidare Dödsklockan (film))
- 1964 Societetshuset (TV-serie)
- 1967 Pukehornet (roman)
- 1970 Menedarna (roman)
- 1972 Mörker och blåbärsris (roman) (TV-pjäs 1980)
- 1974 Häxringarna (roman, del 1 i tetralogin Kvinnorna och staden, tidigare kallad Vallmstasviten eller Katrineholmssviten)
- 1976 Springkällan (roman, del 2 i tetralogin Kvinnorna och staden)
- 1977 Vykort från Katrineholm (specialbok, julhälsning från Albert Bonniers Förlag, såldes ej i handeln)
- 1978 Harry Martinson (Kerstin Ekmans inträdestal i Svenska Akademien)
- 1979 Änglahuset (roman, del 3 i tetralogin Kvinnorna och staden)
- 1983 En stad av ljus (roman, del 4 i tetralogin Kvinnorna och staden)
- 1986 Mine Herrar... (essä)
- 1986 Hunden (roman) (film 2002)
- 1988 Rövarna i Skuleskogen (roman)
- 1990 Knivkastarens kvinna (lyrisk berättelse)
- 1993 Händelser vid vatten (roman)
- 1994 Rätten att häda (essä)
- 1996 Gör mig levande igen (roman)
- 1999 Guds barmhärtighet (roman, del 1 i trilogin Vargskinnet)
- 2000 Urminnes tecken (roman)
- 2002 Sista rompan (roman, del 2 i trilogin Vargskinnet)
- 2003 Skraplotter (roman, del 3 i trilogin Vargskinnet)
- 2007 Herrarna i skogen (essäer)
- 2009 Mordets praktik (roman)
- 2011 Se blomman (essäer)
- 2011 Grand final i skojarbranschen (roman)
Utmärkelser och priser [redigera]
- 1961 Sherlock-priset (för detektivromanen De tre små mästarna)
- 1974 BMF-plaketten
- 1977 Litteraturfrämjandets stora romanpris
- 1984 Kellgrenpriset
- 1989 Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 1989 Aniara-priset
- 1989 Litteraturfrämjandets stora pris
- 1991 Övralidspriset
- 1992 Sixten Heymans pris
- 1993 Augustpriset (för romanen Händelser vid vatten)
- 1993 BMF-plaketten
- 1993 Bästa svenska kriminalroman (för romanen Händelser vid vatten)
- 1993 Moa-priset
- 1993 SKTF:s pris-årets författare
- 1994 Nordiska rådets litteraturpris (för romanen Händelser vid vatten)
- 1995 Pilotpriset
- 1996 Frödingstipendiet
- 1997 Eyvind Johnsonpriset
- 1997 Hedenvind-plaketten
- 1998 Litteris et Artibus
- 2000 Ivar Lo-priset
- 2003 Augustpriset (för romanen Skraplotter)
- 2008 Gerard Bonniers essäpris
- 2011 Stora läsarpriset
- 2012 Ivar Lo-Johanssons personliga pris
- 2012 Bureuspriset
- 2012 "Guldluppen" av Svenska Botaniska Föreningen[3]
Filmatiseringar [redigera]
- 1960 Tärningen är kastad
- 1963 Societetshuset (TV-serie)
- 1999 Dödsklockan
- 2003 Hunden
- 2008 Varg (filmen bygger på en episod ur "Skraplotter".)
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Albert Bonniers Förlag: Kerstin Ekman
- ^ Med ord som doftar skog Sveriges Natur, 12 november 2001
- ^ http://www.sbf.c.se/index.php?id=355
Tryckta källor [redigera]
- Schottenius, Maria (1992). ”Katrineholm och kvinnorna”. Att läsa världen (Göteborg, 1992): sid. 104-127. Libris 9224447
- Schottenius, Maria (1992). Den kvinnliga hemligheten: en studie i Kerstin Ekmans berättarkonst. Stockholm: Bonnier. Libris 7148619. ISBN 91-0-055125-2 (inb.)
Vidare läsning [redigera]
- Andersdotter, AnnSofi (2005). Det mörka våldet: spåren av en subjektprocess i Kerstin Ekmans författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. Libris 9759185. ISBN 91-7139-683-7
- Höglund, Ingrid (1983). Några aspekter på formelement, kvinnosyn samt livssyn i Kerstin Ekmans romaner "Häxringarna", "Springkällan" samt "Änglahuset". Göteborg: Univ.. Libris 9219552
- Kjersén Edman, Lena (2004). Fler systrar: kvinnliga författare från 1900-tal och 2000-tal. Lund: Bibliotekstjänst. Libris 9731947. ISBN 91-7018-534-4
- Lindhé, Cecilia (2008). Visuella vändningar: bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 46. Uppsala: Svenska litteratursällskapet. Libris 10666062. ISBN 978-91-87666-32-2 (inb.)
- Röster om Kerstin Ekman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i oktober 1992, Stockholm. Stockholm: ABF. 1993. Libris 8360218. ISBN 91-574-3815-3 (korr.)
Externa länkar [redigera]
| Företrädare: Harry Martinson |
Svenska Akademien, Stol nr 15 1978- |
Efterträdare: innehar fortfarande posten |
|
|||||||
- Alumner från Uppsala universitet
- Svenska kriminalförfattare
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Sommarvärdar 1974
- Sommarvärdar 1975
- Sommarvärdar 1998
- Svenskspråkiga författare
- Jämtland i skönlitteratur
- Hedersdoktorer vid Umeå universitet
- Hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet
- Hedersledamöter vid Södermanlands-Nerikes nation
- Födda 1933
- Kvinnor
- Levande personer
- Vinnare av Nordiska rådets litteraturpris
- Hedersledamöter vid Norrlands nation
- Personer i Sverige under 1900-talet
- Personer i Sverige under 2000-talet
- Vinnare av Augustpriset
- Ledamöter av Samfundet De Nio