Steve Sem-Sandberg

Steve Sem-Sandberg
Steve Sem-Sandberg vid Bokmässan i Göteborg 2010 Foto: Bengt Oberger
Född	16 augusti 1958 Oslo, Norge
Yrke	författare, kritiker
Språk	svenska
Genrer	dokumentärroman
Framstående verk	Theres (1996), Allt förgängligt är bara en bild (1999), Ravensbrück (2003), Härifrån till Allmänningen (2005), De fattiga i Łódź (2009)
Framstående priser	De Nios stora pris 2009, Augustpriset 2009

Steve Sem-Sandberg född 16 augusti 1958 i Oslo^{[källa behövs]} är en svensk författare, kritiker och översättare.

Steve Sem-Sandberg debuterade som romanförfattare vid 18 års ålder 1976 och gav under 1970-talet ut en handfull romaner samt översatte andra författares verk, innan han 1987 åter debuterade som romanförfattare. Denna andra debut är den han ser som sin egentliga debut. Han är framförallt känd för sina tre löst sammanhängande romaner Theres, Allt förgängligt är bara en bild och Ravensbrück. Förutom romaner skriver Sem-Sandberg essäer, reportage och radiodramatik, och han har även översatt verk av bland annat John Berger och Jon Fosse.

Steve Sem-Sandberg har genom åren mottagit åtskilliga priser och utmärkelser för sitt författarskap, bland andra De Nios stora pris och Augustpriset 2009.

Biografi

Steve Sem-Sandbergs förnamn, som uttalas på engelskt manér, skall påminna om hans norska föräldrars goda år i USA. De flyttade från Oslo till USA 1953 och vidare till Sverige 1958, samma år som Steve Sem-Sanberg föddes. Han växte upp i stockholmsförorten Vendelsömalm. Som ung arbetade han på LM Ericssons företagsbibliotek i Stockholm med att registrera teknisk litteratur. Även hans far var tjänsteman på företaget. Han var anställd på Svenska Dagbladet 1995-2008, bland annat som ställföreträdande kulturredaktör och senare debattredaktör. Sedan 2008 är han litteraturkritiker på Dagens Nyheter.

Under arbetet med Ravensbrück bodde han flera år i Prag, och under skrivandet av De fattiga i Łódź bodde han i Wien.

Författarskap

Steve Sem-Sandbergs författarskap har från slutet av 1990-talet kännetecknas av att han ger upphov till fler frågor än entydiga svar på varför den historiska person han skildrar handlade som den gjorde. Så arbetar han i Theres från 1996 och så arbetar han i De fattiga i Łódź från 2009. De skildrade personerna har fastnat i ett sammanhang där deras handlingar och val får förödande konsekvenser för många medmänniskor. Utforskandet av moraliska och existentiella frågor löper ända sedan De ansiktslösa från 1987 som en röd tråd genom författarskapet.

Ungdomsdebut

Steve Sem-Sandberg debuterade som romanförfattare redan 1976 med de båda science fiction-romanerna Sländornas värld, och Sökare i dödsskuggan, båda utgivna på Bokàd förlag. Året därpå kom Menageriet som en del i DELTA Science fictions utgivning. Nästa roman, Carina: en kärleksroman (1978) från Bokàd, tar steget från science fiction, medan novellantologin Vilse, som han skrev tillsammans med Bertil Mårtensson, gavs ut av Skandinavisk förening för science fiction 1979. Samma år, 1979, utkom Glasets färger på Lindfors förlag, och året därpå gav Optima förlag ut de båda Stilleben: en berättelse, med illustrationer av Kristina Högberg, och Flykt: en roman.

Dessa böcker ser författaren själv numera som ofärdiga ungdomsverk och betraktar De ansiktslösa, som utkom 1987, som sin egentliga debut.

Kritik, essäer och reportage

I Steve Sem-Sandbergs författarskap har essän, reportaget och kritiken viktig plats. Under 1980-talet skrev han artiklar i tidskrifterna Vår lösen och Vinduet om kvinnliga författarskap som Birgitta Trotzigs, Marguerite Yourcenars och Katarina Frostensons. Tidskriften Ord & Bild publicerade 1988, inom temat Den urbana erfarenheten, hans artikel I en annan del av staden, baserad på ett föredrag om litterär postmodernism han samma år höll på Humanistiska Föreningen i Stockholm. Så småningom gick han över från litteraturvetenskapliga till konstrelaterade ämnen i tidskrifter som Paletten och Konstnären; i sistnämnda tidskrift intervjuade han den då nye chefen för Moderna museet, Björn Springfeldt. År 1990 utkom essäsamlingen I en annan del av staden på Legenda, med essäer om bland andra H. G. Wells och D. H. Lawrence, och året därpå skrev han om könsroller och reklam i tidskriften 90-tal. Han debuterade i Bonniers Litterära Magasin, BLM, 1993 med en recension av Anders Cullheds Solens flykt, vilken snart följdes av en artikel om svenska författares reseskildringar i samma tidskrift. Samma år bidrog han med Livrummets arkitektur : nedslag i åttiotalets svenska prosa i Norstedts antologi Att skriva sin tid. 1995 återkom han till Birgitta Trotzig, då han porträtterade henne i Franska institutets bok 14 écrivains suédois. Hans intresse för science fiction-genren och dess formspråk beskrivs i Stjärnfall: om sf, tillsammans med Lars Jakobson och Ola Larsmo (2003).

Ett återkommande tema i Sem-Sandbergs författarskap är Östeuropa och östeuropeisk litteratur. Den kluvna spegeln: en resa genom det andra Europa, utgiven 1991 på Legenda, skildrar flera länder i Östeuropa efter kommunismens fall. Prag (no exit) (2002) är en samling essäer från staden där Sem-Sandberg bodde under flera år.

Prisbelönta dokumentärromaner

De ansiktslösa från 1987, utgiven på Legenda, lyfte fram honom som en av sin generations viktigaste författare, men det skulle ändå dröja till 1996 och romanen Theres innan han helt slog igenom. Däremellan hann han skriva En lektion i pardans, utgiven 1993 på Natur och Kultur, där han återigen ger sig ikast med kärleksrelationen som tema.

Theres, Allt förgängligt är bara en bild och Ravensbrück är romaner som kan läsas fristående, men som tillsammans bildar en trilogi utifrån de tre kvinnoödena Ulrike Meinhof, Lou Andreas-Salomé och Milena Jesenská. Vad som förenar de tre romanerna är en fokusering på människans instängdhet: i olika psykologiska eller politiska roller, i historiska omständigheter.^{[källa behövs]} En liknade stämning präglar hans näst senaste roman, Härifrån till allmänningen (2005), som dock på ett betydligt mer lekfullt sätt skildrar ett antal människoöden i en Stockholmsförort under sent sextiotal och tidigt sjuttiotal.^{[källa behövs]}

Theres, som gavs ut 1996 på Bonniers förlag, handlar om den västtyska journalisten Ulrike Meinhof som vid tiden för studentrevolten 1968 engagerar sig i terroristgruppen Röda armé-fraktionen (RAF). Romanen hyllas både för ämnets behandling och dess form; den består av dokumentärt material blandat med fiktion presenterat som i en klippbok. 1970-talets stämning och sätt att tänka framträder, liksom Meinhofs inre resa. Men Sem-Sandberg ger inte något definitivt svar på vem hon var eller vad som fick henne att ta steget att bli terrorist. Ändå är romanen ett skickligt porträtt av Ulrike Meinhof.

Theres sattes 2000 upp som teaterpjäs i regi av Åsa Kalmér på Teater Galeasen.

Priser och utmärkelser

Steve Sem-Sandberg har erhållit Aftonbladets litteraturpris 1996 och, som förste pristagare någonsin, Sorescupriset 2007. För romanen Ravensbrück (2003) nominerades han till Augustpriset och Nordiska rådets litteraturpris. Han belönades med De Nios stora pris 2009.

• Aftonbladets litteraturpris 1996
• Doblougska priset 2005
• Sorescupriset 2007
• Karl Vennbergs pris 2008
• De Nios stora pris 2009
• Augustpriset 2009
• Kerstin M Lundberg-priset 2010

Bibliografi

• Sländornas värld, roman, (1976)
• Sökare i dödsskuggan, roman, (1976)
• Menageriet, roman, (1977)
• Carina : en kärleksroman, roman, (1978)
• Glasets färger, roman, (1979)
• De ansiktslösa, roman (1987)
• I en annan del av staden, essäer (1990)
• Den kluvna spegeln, reportage, (1991)
• En lektion i pardans, roman, (1993)
• Theres, roman, (1996)
• Allt förgängligt är bara en bild, roman, (1999)
• Prag (no exit), essäer, (2002)
• Ravensbrück, roman, (2003)
• Stjärnfall: om sf, essäer tillsammans med Lars Jakobson och Ola Larsmo, (2003)
• Härifrån till Allmänningen, roman, (2005)
• De fattiga i Łódź, roman, (2009)
• Tre romaner, samlingsutgåva av Theres, Allt förgängligt... och Ravensbrück (2011)

Externa länkar

• Steve Sem-Sandberg i Libris
• Libris resultatlista i kronologisk ordning