Kristianopel

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Kristianopel
Siffrorna avser orten

Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾

Area⁽²⁰⁰⁵⁾

19 hektar

Landskap

Blekinge

Län

Blekinge län

Kommun

Karlskrona kommun

Församling

Kristianopels församling

Befolknings- och arealfakta från SCB^[1] (uppdaterad 2008-03-12)

Den 3 km långa stadsmuren

Kristianopel är en småort i Kristianopels församling i Karlskrona kommun i Blekinge län.

Kristianopel ligger på en sandig kustslätt längs östersjökusten. Ortens största sevärdhet är den 3 km långa stadsmuren med bastioner, uppförd 1603-1606 efter italienska förebilder. Den är bäst bibehållen på södra och västra sidan.

Vidare finns det s.k. norra bålverket, på vilket nu står en väderkvarn.

Kristianopel hade en stadsplan utformad efter moderna principer och var Nordens första renässanstad.

Innehåll

1 Historia
2 Noter
- 2.1 Se även de forna blekingska städerna
- 2.2 Externa länkar

[redigera] Historia

På platsen har man gjort flintfynd som indikerar att det har funnits stenåldersboplatser här.

Staden Kristianopel (danska: Christianopel) anlades 1599 på order av Kristian IV av Danmark på ön Korsaskär i närheten av den forna staden Avaskär.

Danmark anlade under den här tiden en rad gränsbefästningar för att skydda sig emot de svenska stormaktsambitionerna, befästningarna låg i rad: Akershus, Bohus, Varberg, Halmstad, Lagaholm, Christianstad och Christianopel.

I det s.k. Kalmarkriget överrumplade den 25 juni 1611 prins Gustaf Adolf med en mindre styrka Kristianopel och tog eller förstörde danskarnas förråd som man samlat där. Staden lades i aska och kyrkan revs.

Heliga Trefaldighetskyrkan

Den nya kyrkan Heliga Trefaldighetskyrkan byggdes åren 1618-1624.

Stadsprivilegierna från Avaskär och den intilliggande staden Lyckå fördes över och Kristianopel fick stadsprivilegier 1622. 1637 befästes staden av danskarna. Kristianopel fick åter stadsprivilegier 1648.

Kristianopels betydelse som gränsbefästning minskade när Blekinge efter freden i Roskilde blev svenskt 1658. Efter 1658 iståndsattes dess befästningar. 1663 bestämdes att de genast skulle rivas, men 1670 och 1672 reparerades de, och 1673 beslöts att Kristianopel skulle "konserveras".

1676 fördes emellertid bestyckningen till Karlshamn. Den 25 september samma år besattes det av svenskarna övergivna Kristianopel av en från danska flottan landsatt styrka under överstelöjtnant Lützow, som började iståndsätta de halvt raserade fästningsverken och gjorde Kristianopel till en av snapphanarnas förnämsta stödjepunkter. Den 22 februari 1677 nödgades Lützow dagtinga, fästningsverken raserades, och borgarna befalldes flytta till andra orter. Befästningen ansågs farlig för Sverige och 1678 utfärdades befallning, att intet enda hus skulle få kvarstå. Befolkningen flyttades till Ronneby, Växjö och Karlshamn.

Kristianopel var fram till och med utgången av 1951 en s.k. municipalköping inom Jämjö socken. Denna i sin tur uppgick i Karlskrona kommun 1974.