Liberala ungdomsförbundet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Liberala Ungdomsförbundet)
Hoppa till: navigering, sök
Liberala ungdomsförbundet
Luf logotype.svg
Förbundsordförande Linda Nordlund
Förbundssekreterare Ebba Tornérhielm
Grundat 1934
Huvudkontor Stora Nygatan 2A, Stockholm
Antal medlemmar 2 391 (bidragsgrundande medlemmar 2012) (7:e)
Ideologi(er) Liberalism, Feminism, Socialliberalism, Libertarianism, Anarkokapitalism.
Moderparti Folkpartiet liberalerna
Närstående organisation(er) Liberala studenter
Internationellt samarbetsorgan International Federation of Liberal Youth (IFLRY)
Europeiskt samarbetsorgan Liberal Youth Movement of the European Community (LYMEC)
Nordiskt samarbetsorgan Nordens Liberale og Radikale Ungdom
Webbplats www.luf.se
Förbundstidning Liberal Ungdom

Liberala ungdomsförbundet (LUF), före 1991 Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), är politiskt ungdomsförbund till Folkpartiet.[1]

Ordförande sedan 11 augusti 2012 är Linda Nordlund. Antalet medlemmar (2014) under 25 år är, enligt bidragsansökan till Ungdomsstyrelsen, 1 614 personer.[2]

Förbundet utger tidskriften Liberal Ungdom, som under olika titlar publicerats sedan 1911.

Historia[redigera | redigera wikitext]

LUF kan sägas ha sitt ursprung i den radikala studentföreningen Verdandi på 1880-talet. Under mellankrigstiden fanns både ett liberalt och ett frisinnat ungdomsförbund, som båda senare gick upp i Folkpartiets Ungdomsförbund.[1]

Förbundet bildades 1934 med Bertil Ohlin som förste ordförande. Samtliga folkpartiledare från och med Bertil Ohlin har med två undantag (Bengt Westerberg, som var ordförande i arbetsutskottet samt Jan Björklund, som var andre vice ordförande) tidigare varit ordförande i ungdomsförbundet.[1]

Under 1960-talet upplevde FPU en höjdpunkt i sin historia, då förbundet med bland andra Per Ahlmark och Ola Ullsten som ordförande spelade en framträdande roll i debatten och påverkade moderpartiet i radikal riktning. Radikalismen kunde ta sig avancerade uttryck.[1] Enligt Lars Leijonborg, som uttalade sig i TV 1 i början av 1970-talet, hände det att FPU-are "också i förbundsstyrelsen år efter år röstar på VPK"[3] Den fristående tidskriften Liberal debatt (vars redaktion vid tiden var övertagen av frihetliga socialister) uppgav att "Den vulgära antikommunismens tid är förbi i FPU och Liberala förbundet, och u-ländernas situation och möjlighet har alltmer kommit att analyseras i termer av imperialism och social revolution."[4]

U-landsengagemanget var starkt vid denna tid. FPU arrangerade en demonstration vid riksdagsdebatten i februari 1971 där man krävde en höjning av u-hjälpen till 5 procent av bruttonationalproduktionen år 1980. Det skulle motsvara ungefär halva Sveriges dåvarande statsbudget.[5] På senare år har kravet minskat till ett uppfyllande av enprocentsmålet för utlandsbiståndet.

FPU bekämpade också "gubbväldet" i Folkpartiet och bidrog till att introducera nya kampanjmetoder i svensk politik och fick med anledning därav benämningen "halmhattarna". Denna period i förbundets historia övergick i början av 1970-talet i inre stridigheter, som kulminerade vid ordförandevalet 1971, då ordföranden Per Gahrton med en rösts övervikt slogs ut av Lars Leijonborg.[1] Även vid kongressen 1974 blev det ordförandestrid, mellan sittande ordföranden Johan Schück och utmanaren Billy Olsson. Schück hade fått kritik efter att han i en radiointervju avfärdat det upprop som ett antal distriktsordförande undertecknat, som ställde sig negativt till en föreslagen sammanslagning av CUF och FPU. Schück förlorade ordförandestriden men stannade ändå kvar på kongressen och deltog i debatterna.

Under senare delen av 1970-talet ebbade falangstriderna ut, och förbundet lämnade till stor del vänsterradikala dragen. En definitiv uppgörelse med de "gahrtonistiska" kvarlevorna kom genom antagandet av ett nytt ekonomiskt program 1985, författat av dåvarande förbundsstyrelseledamöterna Jan Björklund och Madeleine Sjöstedt, som tydligt tog ställning för marknadsekonomi.

Vid kongressen 1991 beslöts att FPU skulle byta namn till LUF. Detta beslut hängde ihop med att folkpartiet lagt till "liberalerna" i partinamnet. Det tidiga 1990-talet dominerades av Europafrågor. LUF engagerade sig starkt för svenskt EU-medlemskap, och senare i utvecklingen mot fred på Balkan. LUF var även pådrivande i valet av Maria Leissner till partiledare i folkpartiet efter Bengt Westerberg. Vid kongressen 1999 vann utmanaren Birgitta Ohlsson ordförandestriden mot valberedningens förslag Karin Ekdahl. Under Ohlssons tid drev LUF frågor som feminism, internationell solidaritet och avskaffande av monarkin. Birgitta Ohlsson efterträddes 2002 av Fredrik Malm. Internationell demokrati och skolfrågor var framträdande under Malms ordförandetid.

2006 efterträddes Malm av Frida Johansson Metso. Kärnfrågor under Johansson Metsos ordförande tid var migrations- och asylpolitik, sjuk- och psykvård och internationell demokrati (bland annat drev förbundet en uppmärksammad kampanj som uppmanade idrottsmän att bojkotta OS i Peking sommaren 2008, för att uppmärksamma Kinas brott mot mänskliga rättigheter).

I augusti 2009 efterträddes Johansson Metso som ordförande av Adam Cwejman. Under hans ordförande kom integritet, integration och fri rörlighet vara det som var ungdomsförbundens agenda. Han var även drivande i en diskussion om eventuell sammanslagning av Centerpartiet och Folkpartiet. Cwejman avgick i augusti 2012, där då han efterträddes av Linda Nordlund efter hon vunnit en omröstning mot Benny Lindholm.

FPU:s och LUF:s historia finns beskriven i böckerna Alla tiders FPU (1984) och Alla tiders Luf (2004).

Politik[redigera | redigera wikitext]

LUF har under de senaste decennierna varit pådrivande i frågor som gällt

  1. internationell demokrati och mänskliga rättigheter
  2. fri rörlighet, migrationspolitik
  3. bistånd
  4. minoritetsskydd
  5. skolpolitik

Folkpartiets Ungdomsförbund hade ofta en tydligare socialliberal profil än Folkpartiet, men LUF har, främst under 2000-talet, intagit en mindre radikal intoning mot moderpartiet. [1] Ungdomsförbundet har under de senaste åren blivit mer libertarianskt och blev det första i Sverige att förespråka legalisering av cannabis.

Förbundets åsiktsprogram finns att läsa här.

Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Den 4 september 2006 polisanmälde socialdemokraterna ett dataintrång i socialdemokraternas interna nätverk, som ska ha bedrivits under längre tid. Affären fick två partitjänstemän i Folkpartiet och en pressekreterare inom LUF att sparkas. 10-11 april 2007 hölls rättegången mot Niklas Sörman, Per Jodenius, Niklas Svensson, Johan Jakobsson, Niki Westerberg och Nicklas Lagerlöf.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

LUF:s organisation består av 21 distrikt, där huvuddelen av verksamheten pågår. Distriktet är ofta den plattform där enskilda medlemmar engagerar sig, men vissa distrikt (ofta de större) innehåller också klubbar. Kongressen är det högsta beslutande organet och arrangeras varje år. Kongressen består av 99 ombud, fördelade utifrån distriktens storlek. På kongressen väljs bland annat förbundsstyrelsen, som ansvarar för verksamheten mellan kongresserna. Förbundsstyrelsen består av ledamöter, två viceordförande, ordförande och ett verkställande utskott. Det verkställande utskottet tar beslut i de flesta organisatoriska frågor och har arbetsgivaransvar för förbundsexpeditionens anställda. 1:e vice förbundsordförande är Erik Scheller och 2:e vice förbundsordförande är. Emma Söderberg Majanen.Emma Söderberg Majanen]].

Förbundets politik regleras av handlingsprogrammet som revideras vartannat år på kongressen. Samtliga medlemmar i LUF har rätt att motionera för ändringar, strykningar eller tillägg i handlingsprogrammet. Förbundsstyrelsen har inte rätt att driva politiska frågor som går emot handlingsprogrammet. Däremot har förbundsstyrelsen rätt att ta ställning till och driva frågor som inte behandlas där.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

  • Blekinge -distriktsordförande: Ella Lundgren

Vice Distriktsordförande: Annie Oskarsson Ledamöter: Patrik Lundberg

  • Dalarna - distriktsordförande: Ellie Pettersson

Vice Distriktsordförande: Johan Lyrvall


  • Gotland:
  • Gävleborg - distriktsordförande: Felicia Liu
  • Halland - distriktsordförande: Phillip Norrman

Vice Distriktsordförande:

  • Jämtland/Härjedalen . distriktsordförande: Malin Rimmö.
  • Jönköping - distriktsordförande: Jimmy Mellberg
  • Kalmar - distriktsordförande: Torbjörn S. Brandhill


  • Kronoberg - distriktsordförande: Albin Dahlén
  • Skåne . distriktsordförande: Ola Borre
  • Stockholm - distriktsordförande: Joar Forssell
  • Södermanland - distriktsordförande: Sofia Jansson
  • Uppsala - distriktsordförande: Thea Andersson
  • Värmland - distriktsordförande: Dan-Aria Sucuri

Vice Distriktsordförande: Fredrik Karlsson


  • Väst - distriktsordförande: Max Sjöberg

Vice Distriktsordförande:

  • Västerbotten - distriktsordförande: Emma Strömberg
  • Västernorrland - distriktsordförande: Jonas Bylund
  • Västmanland - distriktsordförande: Daniel Hesslow
  • Örebro - distriktsordförande: Robin Nilsen

Lokala Kubbar[redigera | redigera wikitext]

Liberala studenter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Liberala studenter

Liberala studenter (LS) är ett nätverk inom Liberala ungdomsförbundet. Det har sitt ursprung i det tidigare Liberala studentförbundet, som var en egen organisation fram till mitten av 1990-talet. LS består av ett antal lokalklubbar - bland annat i Göteborg, Linköping, Skåne, Umeå, Stockholm och Uppsala - och ett presidium på riksplan. Presidiet består sedan december 2012 av Benny Lindholm (ordförande), Hanna Håkansson (vice ordförande) samt ledamöterna Jasmin Jaziri-Stenberg, Erik Wretling, Natasha Bromberg och Kristoffer Filipsson.[6]

Förbundsordförande[7][redigera | redigera wikitext]

Förbundssekreterare[8][redigera | redigera wikitext]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Liberal Ungdom[redigera | redigera wikitext]

Liberal Ungdom
Publikationstyp Partitidning
Grundad 1911
Chefredaktör Karin Pihl
Politisk beteckning liberal
Språk Svenska
Frekvens Fyra upplagor per år
Upplaga 2500
ISSN 2000-396X
Webbplats Liberal Ungdom på LUF:s hemsida

Liberal Ungdom är Liberala ungdomsförbundets förbundsorgan.Liberal Ungdom ges för närvarande ut fyra gånger per år och har en upplaga på cirka 2500 exemplar.

Tidningen grundades 1911 under namnet Frisinnad ungdom och var då organ för Liberala ungdomsförbundets föregångare Sveriges frisinnade ungdomsförbund. Efter den liberala partisplittringen 1923 följde en period då ungdomsförbundet fortfarande var förenat, men även de frisinnade och liberala ungdomsgrupperna gled isär, och år 1926 grundades den nya tidskriften Ungdom och frisinne, som fungerade som förbundsorgan. När Sveriges liberala ungdomsförbund bildades som eget förbund 1928 behöll man Frisinnad ungdom som sitt eget organ (år 1933 byttes namnet till Liberal tidskrift).

När den liberala ungdomsrörelsen återförenades 1934 under namnet Folkpartiets ungdomsförbund slogs de båda förbundstidningarna ihop under det nygamla namnet Frisinnad ungdom, ett namn som behölls till 1960. År 1961 bytte tidningen namn till Liberal Ungdom och år 2003 lades namnet Liebling till.

År 2009 återgick man till namnet Liberal Ungdom, för att visa på tidningens nya profil med fokus på intern idédebatt.

Femmetopia[redigera | redigera wikitext]

Femmetopia är en liberalt feministiskt konst-grupp startad 2010 av en arbetsgrupp inom Liberala Ungdomsförbundet i Stockholm.[9] Sedan 2010 har Femmetopia haft utställningar på internationella kvinnodagen, 8 mars.

Birgitta Ohlsson och Linnea Frank under invigningen 2012

Våren 2012 hölls utställningen på Galleri Aguèli i Stockholm.[10] EU-minister Birgitta Ohlsson invigde både utställningen och den debatt som Centerpartiets ungdomsförbunds ordförande Hanna Wagenius, Charlotta Schenholm från FolkpartietKungsholmen, Magnus Simonsson från Liberala Kvinnor samt Republikanska föreningen och Amanda Brihed från New Renaissance deltog i. [11] På utställningen fanns också Könspolitiska Nyckeltexter och SILC på plats. [12]

Affisch för utställning

Våren 2011 hölls utställningen i FORES lokaler på Södermalm i Stockholm.

Femmetopia-gruppen samarbetar med nyhetsmagasinet Liberal Debatt och kvinnonätverket Radikala Kvinnofronten. [13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Molin, Björn. ”Liberala ungdomsförbundet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/liberala-ungdomsförbundet. Läst 2012-12-08. 
  2. ^ http://www.ungdomsstyrelsen.se/sites/default/files/ungdomsorganisationer-2014-1.pdf
  3. ^ TV 1 1971-05-17, cit. ur Christoffer Jolin: Vänstervridningen, s. 207, Malmö 1972, Vox.
  4. ^ "Nej till EEC", ledare i Liberal Debatt 8/1970.
  5. ^ Västerbottens-Kuriren 1971-02-07.
  6. ^ Krassén, Patrick; List, Erik (2007). 60 år av radikalism. Stockholm: Liberala studenter 
  7. ^ Ordföranden genom tiderna på www.luf.se
  8. ^ Förbundssekreterare genom tiderna på www.luf.se
  9. ^ ”LUF kalender”. Liberala Ungdomsförbundet. http://www.luf.se/aktiviteter/avdelning/forstasidan/femmetopia-feministisk-konstutstaellning/. Läst 10 juli 2012. 
  10. ^ Galleri Aguèli
  11. ^ ”Do Today: 8e mars 2012”. Do Today. http://www.dotoday.de/sv/stockholm/amsterdam-galleri-agueli/femmetopia/9814626-a. Läst 10 juli 2012. 
  12. ^ ”Nyckeltexter evenemang”. http://nyckeltexter.se/evenemang/. Läst 10 juli 2012. 
  13. ^ ”Stoppa könskvoteringen: artikel på Newsmill”. http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/08/f-r-m-nnens-skull-stoppa-k-nskvoteringen. Läst 10 juli 2012. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]