Liberala ungdomsförbundet

Från Wikipedia

Liberala ungdomsförbundet
Förbundsordförande	Frida Johansson Metso
Förbundssekreterare	Anna Broman
Grundat	1934
Huvudkontor	Stora Nygatan 2A, Stockholm
Antal medlemmar	1 238 (4:e)
Politisk ideologi	Liberalism, socialliberalism
Moderparti	Folkpartiet liberalerna
Närstående organisation(er)	Liberala studenter
Internationellt samarbetsorgan	International Federation of Liberal & Radical Youth (IFLRY)
Europeiskt samarbetsorgan	Liberal Youth Movement of the European Community (LYMEC)
Webbplats	www.luf.se

Liberala ungdomsförbundet (LUF), före 1991 Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), är politiskt ungdomsförbund till folkpartiet liberalerna.

Ordförande sedan december 2006 är Frida Johansson Metso. Antalet medlemmar (2005) under 25 år är, enligt bidragsansökan till Ungdomsstyrelsen, 1 238 personer.

Förbundet utger tidskriften Liebling, som under olika titlar publicerats sedan 1911.

Innehåll 1 Historia 2 Politik 3 Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006 4 Organisation 4.1 Distrikt 4.2 Liberala studenter 4.3 Källor 5 Förbundsordförande 6 Förbundssekreterare 7 Referenser 8 Externa länkar

[redigera] Historia

LUF kan sägas ha sitt ursprung i den radikala studentföreningen Verdandi på 1880-talet. Under mellankrigstiden fanns både ett liberalt och ett frisinnat ungdomsförbund, som båda senare gick upp i Folkpartiets Ungdomsförbund.

Förbundet bildades 1934 med Bertil Ohlin som förste ordförande. Samtliga folkpartiledare från och med Bertil Ohlin har med två undantag (Bengt Westerberg, som var ordförande i arbetsutskottet samt Jan Björklund, som var andre vice ordförande) tidigare varit ordförande i ungdomsförbundet.

Under 1960-talet upplevde FPU en höjdpunkt i sin historia, då förbundet med bl.a. Per Ahlmark och Ola Ullsten som ordförande spelade en framträdande roll i debatten och påverkade moderpartiet i radikal riktning. Radikalismen kunde ta sig avancerade uttryck. Enligt Lars Leijonborg, som uttalade sig i TV 1 i början av 70-talet, hände det att FPU-are "också i förbundsstyrelsen år efter år röstar på VPK"^[1] Den fristående tidskriften Liberal debatt (vars redaktion vid tiden var övertagen av frihetliga socialister) uppgav att "Den vulgära antikommunismens tid är förbi i FPU och Liberala förbundet, och u-ländernas situation och möjlighet har alltmer kommit att analyseras i termer av imperialism och social revolution."^[2]

U-landsengagemanget var starkt vid denna tid. FPU arrangerade en demonstation vid riksdagsdebatten i februari 1971 där man krävde en höjning av u-hjälpen till 5 % av bruttonationalproduktionen år 1980. Det skulle motsvara ungefär halva Sveriges dåvarande statsbudget.^[3] På senare år har kravet minskat till ett uppfyllande av enprocentsmålet för utlandsbiståndet.

FPU bekämpade också "gubbväldet" i Folkpartiet och bidrog till att introducera nya kampanjmetoder i svensk politik och fick med anledning därav benämningen "halmhattarna". Denna period i förbundets historia övergick i början av 1970-talet i inre stridigheter, som kulminerade vid ordförandevalet 1971, då ordföranden Per Gahrton med en rösts övervikt slogs ut av Lars Leijonborg. Även vid kongressen 1974 blev det ordförandestrid, mellan sittande ordföranden Johan Schück och utmanaren Billy Olsson. Schück hade fått kritik efter att han i en radiointervju avfärdat det upprop som ett antal distriktsordföranden undertecknat, som ställde sig negativt till en föreslagen sammanslagning av CUF och FPU. Schück förlorade ordförandestriden men stannade ändå kvar på kongressen och deltog i debatterna.

Under senare delen av 1970-talet ebbade falangstriderna ut, och förbundet lämnade till stor del vänsterradikala dragen. En definitiv uppgörelse med de "gahrtonistiska" kvarlevorna kom genom antagandet av ett nytt ekonomiskt program 1985, författat av dåvarande förbundsstyrelseledamöterna Jan Björklund och Madeleine Sjöstedt, som tydligt tog ställning för marknadsekonomi.

Vid kongressen 1991 beslöts att FPU skulle byta namn till LUF. Detta beslut hängde ihop med att folkpartiet lagt till "liberalerna" i partinamnet.

Det tidiga 1990-talet dominerades av Europafrågor. LUF engagerade sig starkt för svenskt EU-medlemskap, och senare i utvecklingen mot fred på Balkan. LUF var även pådrivande i valet av Maria Leissner till partiledare i folkpartiet efter Bengt Westerberg.

Vid kongressen 1999 vann utmanaren Birgitta Ohlsson ordförandestriden mot valberedningens förslag Karin Ekdahl. Under Ohlssons tid drev LUF frågor som feminism, internationell solidaritet och avskaffande av monarkin.

Birgitta Ohlsson efterträddes 2002 av Fredrik Malm. Internationell demokrati och skolfrågor var framträdande under Malms ordförandetid.

FPU:s och LUF:s historia finns beskriven i böckerna Alla tiders FPU (1984) och Alla tiders Luf (2004).

[redigera] Politik

LUF har under de senaste decennierna varit pådrivande i frågor som gällt

1. demokrati
2. mänskliga rättigheter
3. fri rörlighet, migrationspolitik
4. bistånd
5. minoritetsskydd

LUF har en tydligare socialliberal profil jämfört med moderpartiet. De senaste åren har LUF drivit framförallt demokratifrågor.

[redigera] Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Huvudartikel Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Den 4 september 2006 polisanmälde socialdemokraterna ett dataintrång i socialdemokraternas interna nätverk, som ska ha bedrivits under längre tid. Affären fick två partitjänstemän i folkpartiet och en distriktsordförande inom LUF att avgå från sina poster. 10-11 april 2007 hölls rättegången mot Niklas Sörman, Per Jodenius, Niklas Svensson, Johan Jakobsson, Niki Westerberg och Nicklas Lagerlöf.

Dataintrånget bestod i att Jodenius vid upprepade tillfällen loggat in på socialdemokraternas interna nätverk för att få fram information om kommande aktioner eller kampanjer. Denna information fördes sedan vidare uppåt i hierarkin. Enligt Jodenius uppmuntrades detta av framförallt Westerberg och Jakobsson och han blev lovad gentjänster.

Inloggningsuppgifter till en hög behörighetsnivå på nätverket fick Jodenius tag i genom Lagerlöf, dåvarande distriktsordförande i Västdistriktet vilken i sin tur förvärvat dem från Sörman, vid tillfället lokal ombudsman för SSU.^[4] Förste ombudsmannen för socialdemokraterna i Skaraborg, Stig-Olof Friberg, har valt att ha sitt smeknamn sigge som både användarnamn och lösenord.

Dag för dag ^[5]

Tisdag 8 november 2005 Stig-Olof Friberg anställs som förste ombudsman för socialdemokraterna i Skaraborg. Han anar inte att han snart kommer att bli huvudperson en stor politisk skandal. En förste ombudsman är som en sorts partisekreterare i länet. Tillsammans med sina 25 kollegor i de andra länen, samt partisekreteraren och organisationschefen i Stockholm, får Friberg tillträde till den hemligaste mappen på socialdemokraternas intranät. Det heter "26-manna". Där ligger bland annat analyser av motståndarnas politik, vilka argument de bör bemötas med, mediestrategi och planer över politiska utspel. Stig-Olof Friberg når den via kontorets trådlösa och helt okrypterade nätverk. Som användarnamn väljer han "sigge", som lösenord "sigge".

Någon gång i november Ordföranden för Liberala ungdomsförbundet Väst, Nicklas Lagerlöf i Skövde, får på något sätt tillgång till Stig-Olof Fribergs lösenord. Också två andra lösenord kommer i orätta händer: SSU-ombudsmannen Niklas Sörmans och sekreteraren Birgitta Svenssons. Däremot läcker inte den fjärde anställda på kontoret, Anita Löfgrens, inloggningsuppgifter ut. Hon arbetar åt de socialdemokratiska riksdagsledamöterna i Skaraborg och använder riksdagens krypterade intranät. Nicklas Lagerlöf säger att han fått det av sin gode vän, SSU-ombudsmannen Niklas Sörman, vilket får Sörman att polisanmäla Lagerlöf för förtal. En annan teori finns: att någon eller några personer avlyssnat socialdemokraternas okrypterade trådlösa nätverk från en bil utanför deras partilokal. Nicklas Lagerlöf ger senare Stig-Olof Fribergs lösenord till Per Jodenius, pressekreterare på Liberala ungdomsförbundet (Luf).

Fredag 13 januari 2006 Nu börjar en flitig trafik från folkpartiets dataserver. Under de kommande två månaderna görs 78 inloggningar från folkpartiet. Olika dokument och rapporter laddas ned. Skolfrågor är särskilt intressanta: vid 15 tillfällen laddar folkpartisten ned eller läser skolmaterial. Men också rapporter om mediestrategier, turnéplaner och argumentationer. Även en rapport om moderaternas skattepolitik och en om moderaternas vårdpolitik laddas ned.

Tisdag 2 februari Socialdemokraterna inleder sin "seniorturné" och lovar en miljardsatsning på vidareutbildning av personalen i äldrevården. Samma dag presenterar folkpartiledaren Leijonborg och den socialpolitiske talesmannen Erik Ullenhag rapporten "Vad hände med Perssons tidigare löften till de äldre?". Fp har redan läst det hemliga socialdemokratiska upplägget.

Fredag 17 februari Klockan tio presenterar skolminister Ibrahim Baylan sin skolrapport. Klockan kvart över ett offentliggör folkpartiets skoltalesman Jan Björklund en motrapport. Folkpartiet har redan ett dygn tidigare laddat ner rapporten från socialdemokraterna.

Fredag 24 februari På morgonen blir det känt att en person som arbetar på det socialdemokratiska partihögkvarteret på Sveavägen 68 stängts av från sitt arbete efter att ha skickat lögnaktiga mejl om moderatledaren till tidningsredaktioner. Under dagen sker tio inloggningar från folkpartikansliet. De upphör när "mejlmannen" Mats Lindströms namn avslöjats.

Tisdag 14 mars Sista inloggningen sker från folkpartiets internetserver i Stig-Olof Fribergs namn. Men intrången upphör inte för det. Någon eller några som inte är Friberg fortsätter att gå in via Teliaservrar under användarnamnet "sigge" med lösenordet "sigge".

Onsdag 15 mars Folkpartiets pressekreterare Niki Westerberg informerar partisekreterare Johan Jakobsson om att hon tror att Per Jodenius har tillgång till socialdemokraternas intranät. Jakobsson har efteråt berättat att han därefter uppmanade Jodenius att avslöja det hela för en journalist och att omedelbart upphöra med dataintrången. Jakobsson följer aldrig upp hur det går, vilket han senare förklarar med att han har mycket på jobbet och är trebarnsfar. Per Jodenius kontaktar Niklas Svensson på Expressen, som väljer att inte skriva om det. I stället använder han uppgifterna själv.

Torsdag 3 augusti Göran Persson ska ut på sin första bussturné i valrörelsen. Fem timmar efter att den offentliggjorts, meddelar alliansen att dess partiledare också ska på turné - samma dagar och till lika många städer. En av dem sammanfaller dessutom - Örebro. Expressens reporter Niklas Svensson konstaterar sammanträffandet i en artikel. Han intervjuar socialdemokraternas presschef Manuel Ferrer, som säger: - Hade jag varit konstnär hade jag betraktat det som ett intrång i upphovsrätten. Men eftersom jag inte är konstnär kallar jag det fantasilöst.

Fredag 4 augusti Fp föreslår en internationell konferens om hbt-personers rättigheter. Strax efter kommer ett regeringsförslag om en internationell konferens om hatbrott.

Onsdag 30 augusti Dagens industris reporter Fredrik Sjöshult kontaktar socialdemokraternas presschef Manuel Ferrer. Han frågar om socialdemokraterna vet att de är utsatta för datain- trång, och att Stig-Olof Fribergs inloggningsuppgifter är på drift. Själv säger sig Sjöshult att ha fått informationen från en folkpartist som reagerat mot smutsiga metoder. Manuel Ferrer säger att han inte vet något. Efter mötet ringer han omedelbart till partihögkvarteret. Där beslutar partikassören Tommy Ohlström att engagera IT-säkerhetsföretaget Sentor och att spärra Fribergs konto.

Fredag 1 september Nu visar det sig att 78 inloggningar mellan november och mars kan spåras till folkpartiets och LUF:s rikskansli. Sentor upptäcker också att flera kända folkpartister loggat in under egna namn.

Lördag den 2 september Stig-Olof Friberg kallas till socialdemokraternas partihögkvarter. Med almanackorna från 2005 och 2006 framför sig får han gå igenom alla inloggningar. Det visar sig till exempel att han varit i fjällen när någon i hans namn har loggat in i Stockholm. Sentor tycker sig kunna se ytterligare ett tjugotal intrång med Fribergs användaruppgifter. De kommer från Telia, men vilken person eller organisation som döljs bakom kan bara polisen ta reda på.

Söndag 3 september Sent på eftermiddagen lämnar Sentor sin utredning till socialdemokraterna. Pressavdelningen bokar lokal på Sheraton hotell med önskemål om kaffe och två mikrofoner för att hålla presskonferens klockan sju på måndag morgon. Socialdemokraternas partikassör Tommy Ohlström ringer till polisens IT-brottsjour för att polisanmäla dataintrånget ungefär i samma minut som Fredrik Reinfeldt äntrar tevestudion för SVT:s utfrågning. Ungefär när Reinfeldt är på väg ut ur tevehuset beger sig polisen till Sveavägen 68 för att ta upp en anmälan. Klockan 22.18 har nyhetsbyrån TT nåtts av måndagens nummer av Dagens Industri. Sedan TT skickat ut nyheten börjar journalister ringa till socialdemokraterna. Där beslutar man att tidigarelägga presskonferensen till strax före midnatt. FP:s partisekreterare Johan Jakobsson intervjuas av teve och säger att han inget känt till. För Lars Leijonborg berättar han dock att han vetat om det hela sedan mitten av mars. Samtidigt skriver Jakobsson i ett pressmeddelande: "Jag har sökt Marita Ulvskog för att höra om hon har information som kan bidra till våra ansträngningar att utreda saken."

Måndag 4 september I aulan på Thorildsplans gymnasium i Stockholm börjar elever vid halv tio-tiden samlas för att vara med om en politisk debatt mellan fp-ledaren Lars Leijonborg och vänsterpartiets Lars Ohly. Utanför aulan väntar en stor grupp journalister. Leijonborg ser sammanbiten ut när han kliver fram. Han säger att han utan att lyckas har sökt statsministern Göran Persson för att beklaga det inträffade. - Det är min tro att partiledningen inte har haft någon tillgång till informationen, säger han. Det kommer senare att kallas för en lögn. Tidigare på morgonen har folkpartiet meddelat att en 24-årig anställd på Luf erkänt att han tagit sig in på socialdemokraternas datanätverk. Han har avskedats. Johan Jakobsson förnekar att partiet skulle ha använt sig av några av de uppgifter han kommit över. Samma dag gör polisen husrannsakan på folkpartiets och Lufs kansli. Polisen beslagtar en dator från den avskedade 24-åringen, ungdomsförbundets pressekreterare Per Jodenius. Polisen gör också husrannsakan hemma hos Jodenius. Säkerhetspolisen har en egen representant i polisutredningen. Säpo vill förvissa sig om att inga hemligheter om rikets säkerhets avslöjats. - Vi har inte hittat några sådana. Hade vi gjort det hade vi inlett en förundersökning, säger Säkerhetspolisens informationschef Anders Thornberg Säpo vill också se om något i utredningen kan påverka hotbilden mot andra politiker. Senare under måndagen ringer Göran Persson tillbaka till Lars Leijonborg, men fp-ledaren berättar inte att kunskapen om dataintrången funnits hos partisekreteraren sedan i mars. Persson uttalar först sitt förtroende för Leijonborg, ett uttalande som ett par dagar senare ska revideras till sin motsats. Nicklas Lagerlöf i Luf Väst, och dessutom riksdagskandidat, tillkännager att han avgår eftersom han lämnat inloggningsuppgifterna till socialdemokraternas intranät till Jodenius.

Tisdag 5 september För folkpartiets del är tisdagen vikt åt krishantering. En liten krets försöker nu mejsla ut en strategi för att lösa krisen. Men de vet att de har ett problem: partisekreteraren Johan Jakobsson har i ett halvår känt till att Jodenius loggat in på socialdemokraternas intranät. Och Jakobsson är central för såväl valstrategi som krishantering - Leijonborg vill behålla honom. Samtidigt är de båda väl förtrogna med krishanteringens första grundregel: lägg alla kort på bordet. En presskonferens utlyses till klockan 16. Några minuter efter fyra går Leijonborg och hans partisekreterare in i rummet, följda av advokaten Peter Danowsky som nu engagerats för att ta hand om den interna utredningen. Lars Leijonborg försöker vända historien och angriper socialdemokraterna för att utnyttja saken i valrörelsen. Han vill "återföra den till rimliga proportioner". Därefter kommer nyheterna som i bisatser: Folkpartiets presschef Niki Westerberg tar timeout. Hon har förhörts av polisen och delgivits misstanke om brott. Både hon Jakobsson har känt till de olagliga dataintrången sedan mitten av mars. Lars Leijonborg uttalar sitt förtroende för sin partisekreterare, men när han hör journalisternas frågor förstår han att det är kört. Jakobssons agerande skulle fortsätta att följa partiet i valrörelsen. Bara en timme senare meddelar Johan Jacobsson att han avgår. I Aktuellt på kvällen medger Leijonborg att han sedan i söndags vetat att Johan Jakobsson i ett halvår haft information om dataintrången. Folkpartiets politiske sekreterare Emanuel Norén i Blekinge gråter sig till sömns efter att ha sett hur de två människor han har haft störst förtroende för i hela partiet - Johan Jakobsson och Niki Westerberg - fått lämna valrörelsen. - Det känns som att ha blivit bedragen, säger han senare.

Onsdag 6 september Expressens politiske reporter Niklas Svensson stängs av från sin tjänst efter att ha erkänt att han haft och använt inloggningsuppgifterna. Luf-ombudsmannen Tobias Holdstock tar timeout - han har vetat att Jodenius haft tillgång till socialdemokraternas interna datanät. S partisekretare Marita Ulvskog får uppmärksamhet när hon tar säger om Leijonborg: - Han agerar som en våldtäktsman som skyller på offret istället för att säga att "vi har gjort fel, vi tar det fulla ansvaret".

Torsdag 7 september Den nyopererade och hjärtsjuka Marit Paulsson rycker in för att hjälpa sitt parti i valrörelsen. Hon möter väljare och framför allt journalister utanför en valstuga på Odenplan i Stockholm. På kvällen frågas Leijonborg ut i SVT. Drygt en kvart av det timslånga programmet handlar om skandalen. Betyget från tittarna blir högt.

Fredag 8 september Expressens reporter Niklas Svensson delges misstanke om brott. På morgonen beslutar fp-ledningen att inrätta en etikkommission. Därefter försöker Lars Leijonborg återstarta sin skadade valrörelse.

[redigera] Organisation

LUFs organisation består av 21 olika distrikt. De tre största distrikten är Stockholm, Skåne och Väst. Det högsta beslutande organet är kongressen som hålls varje år.

[redigera] Distrikt

Blekinge Dalarna Gotland

Gävleborg Halland (nedlagd) Jämtland/Härjedalen

Jönköping Kalmar Kronoberg

Norrbotten Skåne Stockholm

Södermanland Uppsala Värmland

Väst Västerbotten Västernorrland

Västmanland Örebro Östergötland

[redigera] Liberala studenter

Liberala Studenter
Förbundsordförande	Pär Gustafsson
Generalsekreterare	Erik Åslin
Grundat	1947
Huvudkontor	Stora Nygatan 2, Stockholm
Politisk ideologi	Liberalism
Moderparti	Folkpartiet liberalerna
Närstående organisation(er)	Liberala ungdomsförbundet
Webbplats	www.liberalastudenter.se

Liberala studenter (LS) är ett nätverk inom Liberala ungdomsförbundet. Det har sitt ursprung i det tidigare Liberala studentförbundet, som var en egen organisation fram till mitten av 1990-talet. LS består av ett antal lokalklubbar - bland annat i Göteborg, Linköping, Mälardalen, Skåne, Stockholm och Uppsala - och ett presidium på riksplan. Presidiet består sedan november 2007 av Pär Gustafsson (ordförande), Daniel Andersson (vice ordförande) och Isabel Sommerfeld (andre vice ordförande).

1947 bildades Sveriges liberala studentförbund (SLS), som ett riksförbund för sedan tidigare existerande lokala liberala studentklubbar. Under de första verksamhetsåren deltog SLS i internationellt arbete inom bland annat World Federation of Liberal and Radical Youth (WFLRY, idag IFLRY). Viktiga frågor som förbundet drev under 1950-talet var studiefinansiering och studentdemokrati.

Under 1960-talet gav förbundet ut ett antal skrifter om olika politiska frågor i serien Fakta och Åsikt, till exempel om jordbrukspolitik, Europa och stadsbyggnadsfrågor. Förbundets hållning var intellektuellt resonerande, med en kritisk hållning gentemot ideologisk dogmatism. Författaren Herbert Tingsten var en viktig inspirationskälla.

Mot slutet av 1960-talet gled förbundet vänsterut och radikaliserades samtidigt, i takt med att mycket av samhällsdebatten gick åt samma håll. Man tog alltmer intryck av anarko-syndikalism, större tilltro fästes till den ekonomiska planeringens möjligheter och kritiken mot folkpartiet, borgerligheten och USA blev starkare. Efter namnbyten till först Frihetlig Vänster och sedan till Frihetliga Socialisters Förbund, upplöstes förbundet 1972 och återstartades året efter som Liberalt studentforum, som 1974 bytte namn till Liberala studentförbundet (LSF).

Under 1970- och 80-talen fokuserades förbundets arbete främst på studentkårpolitik, men även internationella demokratifrågor och ekonomisk politik. I mitten av 1990-talet upplöstes LSF som självständigt förbund och övergick till att bli ett studentnätverk inom Liberala ungdomsförbundet. På senare år har LS drivit frågor som kårobligatoriets och fribeloppstakets (det senare gällande studiestöd) avskaffande, kvalitetssatsningar i högskolan och arbetsmarknadsreformer.

Mellan 1948 och 1972 utgav förbundet tidskriften Liberal Debatt, som numera utges av en fristående stiftelse.

I december 2007 utgavs jubileumsboken 60 år av radikalism om studentförbundets och det nuvarande nätverkets historia, författad av Patrick Krassén och Erik List.

År	Ordförande	Vice ordförande
2008	Pär Gustafsson	Daniel Andersson	Isabel Sommerfeld
2007	Peter Giesecke	Anna Neuman	Andrei Muntmark
2006	Peter Giesecke	Lisa Elvingsson	Erica Pizzignacco
2005	Johan Skarendahl	Karin Svanborg	Emelie Lindqvist
2004	Johan Britz	Hanna Hellquist	David Salsbäck
2003	Johan Britz	Johan Skarendahl
2002	Fredric Skälstad	Maria Weimer
2001	Stina Morian	Fredric Skälstad
2000	Stina Morian	Rickard Ydrenäs

[redigera] Källor

• Krassén, Patrick; List, Erik (2007). 60 år av radikalism. Stockholm: Liberala studenter. 

[redigera] Förbundsordförande

[redigera] Förbundssekreterare

Bertil Ohlin, 1934–1939 Lennart Hartmann, 1939–1945 Gunhild Palmqvist, 1945–1948 Nils Schön, 1948–1950 Sven Wedén, 1950–1952 Gunnar Helén, 1952–1954 Bengt Johnson, 1954–1957 Sven Åsbrink, 1957–1959 Göran C.-O. Claesson, 1959–1960 Per Ahlmark, 1960–1962 Ola Ullsten, 1962–1964 Gustaf Lindencrona, 1964–1966 Thomas Hammarberg, 1966–1969 Per Gahrton, 1969–1971 Lars Leijonborg, 1971–1973 Johan Schück, 1973–1974 Billy Olsson, 1974–1975 Bonnie Bernström, 1975–1977

Christer Nilsson (numera Christer Hallerby), 1977–1979 Peter Örn, 1979–1983 Maria Leissner, 1983–1985 Torbjörn Pettersson, 1985–1987 Lars Granath, 1987–1989 Lotta Edholm, 1989–1991 Fredrik Malmberg, 1991–1995 Karin Karlsbro, 1995–1997 Erik Ullenhag, 1997–1999 Birgitta Ohlsson, 1999–2002 Fredrik Malm, 2002— 2006 Frida Johansson Metso, 2006— (nuvarande)

Siewert Jacobsson, 1953–1954 David Wirmark, 1954–1956 Åke Johansson, 1956–1957 Stig Gustin, 1957–1957 Sune Persson, 1957–1959 Olle Palmborg, 1959–1960 Erland Törngren, 1960–1961 Ernst Klein, 1961–1961 Gabriel Romanus, 1961–1963 Margareta Holmstedt, 1963–1963 Carl Tham, 1963–1964 Håkan Mankefors, 1964–1966 Olle Wästberg, 1966–1969 Bo Edvardson, 1969–1971 Bo Winander, 1971–1973 Lennart Rohdin, 1973–1974 Håkan Holmberg, 1974–1975 Tomas Berglund, 1975–1976 Staffan Herrström, 1976–1978

Bertil Östberg, 1978–1981 Maria Leissner, 1981–1983 Birgitta Rydell, 1983–1984 Torbjörn Pettersson, 1984–1985 Erik Wassén, 1985–1987 Bernt Kjellander, 1987–1989 Petter Liljeblad, 1989–1991 Joachim Quiding, 1991–1993 Louise Nilson, 1993–1995 Åsa Malmström, 1995–1996 (förtroendepost inom styrelsen) Mattias Rådström, 1996–1997 Åsa Malmström, 1997–1999 Leif Lanke, 1999–2000 Magnus Simonsson, 2000–2002 Robin Govik, 2002–2004 Nina Larsson, 2004—2006 Jimmy Drushammar, 2006—2007 Anna Broman, 2007—

[redigera] Referenser

1. ^ TV 1 1971-05-17, cit. ur Christoffer Jolin: Vänstervridningen, s. 207, Malmö 1972, Vox.
2. ^ "Nej till EEC", ledare i Liberal Debatt 8/1970.
3. ^ Västerbottens-Kuriren 1971-02-07.
4. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2390&a=571372
5. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2390&a=571372

[redigera] Externa länkar

• Liberala ungdomsförbundet – officiell webbplats
• Liberala studenter

Sveriges riksdagspartiers ungdomsförbund
Ung Vänster	SSU	Grön Ungdom	CUF	LUF	KDU	MUF