Lycksele

För andra betydelser, se Lycksele (olika betydelser).

Lycksele
Tätort Centralort
Land	Sverige
Landskap	Lappland
Län	Västerbottens län
Kommun	Lycksele kommun
Koordinater	64°35′20″N 18°40′40″Ö
Area	852,64 hektar
Folkmängd	8 513 (2010)
Befolkningstäthet	9,98 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	8232
Geonames	2693347
Lyckseles läge i Västerbottens län. Lyckseles läge i Västerbottens län.
Wikimedia Commons: Lycksele

Lycksele (sydsamiska Liksjoe, umesamiska Likssjuo) är en tätort i Lappland och centralort i Lycksele kommun i Västerbottens län. Lycksele är beläget längs järnvägen mellan Hällnäs och Storuman samt Europaväg 12, och var den första orten i landskapet som fick stadsprivilegier.

Historia

Fram till 1600-talet fanns inga större samhällen i södra Lappland. Trakten användes som renbetesland av skogssamer men hade ingen fast befolkning. I takt med att den svenska statsmakten ville stärka sin ställning uppstod behovet av fasta mötesplatser. På dessa uppfördes kyrkor och marknadsplatser, där samer och handelsmän och nybyggare kunde mötas. Dessutom drevs även skatt in här.

Minnesmärke över nybyggarna som kom till trakten. Statyn är emellertid uppförd så att nybyggarna står i riktningen nedströms Umeälven (den riktningen de i själva verket kom ifrån)

Detta skedde på en udde i Umeälven, uppströms från nuvarande stadskärna, den så kallade "Gammplatsen" som sedan tidigare fungerat som kyrk- och marknadsplats. Därför blev Lycksele år 1607 utsedd till officiell kyrk- och marknadsplats i Lappland av Karl IX och firade därför sitt 400-årsjubileum år 2007.

Allt efter att bebyggelsen växte runt kyrkan blev det klart att den relativt lilla udden inte längre lämpade sig för en vidare expansion. I början av 1800-talet bestämde man sig därför att anlägga den nya marknadsplatsen och kyrkan en bit nedströms. En mer modern och tätare bebyggelse uppstod.

1926 blev Lycksele köping (Lycksele köping), två år efter att delen Hällnäs-Lycksele blivit klar på järnvägslinjen mellan Hällnäs och Storuman. Den återstående bandelen till Storuman blev färdig 1930. Lycksele fick stadsrättigheter år 1946, Lycksele stad, som den första i Lappland. Orten kallas "Lappstockholm" och marknadsför sig som "staden i Lappland" med hänvisning till det faktum att orten dels var Lapplands första stad men också att orten tidigt blev en viktig mötesplats.

Efter järnvägens ankomst utvecklades Lycksele till en typisk småstad med mindre industrier och viktiga offentliga institutioner som lasarett, gymnasium och tingsrätt.

Efter en befolkningstopp på 1970-talet har ortens invånarantal sjunkit men på senare tid bromsats upp tack vare en expanderande gruvindustri. Orten är dock fortfarande drabbad av avfolkning, om än kanske i något mindre utsträckning än jämförbara orter i Norrlands inland. År 2000 bodde det 8 692 personer i Lycksele. Fem år senare hade siffran minskat till 8 597 personer.

Administrativa tillhörigheter

Lycksele var och är kyrkby i Lycksele socken och ingick efter kommunreformen 1862 Lycksele landskommun. 6 juni 1884 inrättades i landskommunen Lycksele municipalsamhälle samt Lycksele marknadsplats municipalsamhälle, vilket upplöstes 29 februari 1924. Lycksele municipalsamhälle med närområde utbröts ur landskommunen 1929 och bildade Lycksele köping. Köpingskommunen ombildades 1946 till Lycksele stad som 1971 uppgick i Lycksele kommun där orten sedan dess är centralort i kommunen.

I kyrkligt hänseende har Lycksele sedan 1606 hört till Lycksele församling.

Orten ingick till 1971 i Lycksele tingslag och därefter i Lycksele tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lycksele 1900–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1900			901	†
1960			6 446
1965			6 776
1970			7 879
1975			8 586
1980			8 856
1990			9 310	804
1995			9 240	833
2000			8 692	857
2005			8 597	858
2010			8 513	853
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Klimat

Lycksele har subarktiskt klimat med långa kalla vintrar, och korta somrar. Den högsta temperatur som uppmätts på orten är 33,2 grader Celsius (juli 1945) och den lägsta är -43,0 grader (januari 1956).^{[källa behövs]}

Lyckseles årliga nederbörd, samt de lägsta och de högsta medeltemperaturerna för ett helt år.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde −8 −6 0 5 12 17 19 17 12 4 −3 −7   Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −15 −15 −11 −5 1 7 10 8 3 −2 −8 −13  Nederbörd 30,6 24,3 23,3 21,8 28,5 49,2 70,9 61 34,3 33,8 31,9 25,3  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     31   -8 -15     24   -6 -15     23   0 -11     22   5 -5     29   12 1     49   17 7     71   19 10     61   17 8     34   12 3     34   4 -2     32   -3 -8     25   -7 -13

Stadsdelar

I Lycksele finns stadsdelarna Hamn, Lugnet, Palmsunda, Södermalm, Jonsta, Forsdala, Villaryd, Forsbacka, Nydala, Norrmalm, Norräng och Furuvik.

Kommunikationer

Lycksele flygplats ligger 6 km från staden.

Bussar går längs Blå Vägen till bland annat Umeå och Mo i Rana i Norge, samt till alla kringliggande kommuner.

Förr gick flera dagliga rälsbussturer på Tvärbanan från Storuman via Lycksele till Vännäs, som är en järnvägsknut för vidare transport till Umeå och övriga Sverige. Persontrafik på järnvägen från Lycksele återupptogs i augusti 2011 då Norrtåg öppnade sin linje Lycksele-Umeå.

Näringsliv och offentlig verksamhet

Lycksele lasarett

I Lycksele finns ett lasarett som grundades på 1960-talet. Det är litet men välutrustat för att kunna ta emot patienter inom en stor radie av Västerbottens läns inland och det är även här länets ambulanshelikopter får service. I kommunen arbetar cirka 30 % inom vård och omsorg, vilket är mer än riksgenomsnittet.

Andra stora näringar som ger arbetstillfällen är handel, kommunikation, tillverkning och utvinning.

Utbildning

I Lycksele finns en filial till Umeå universitet. Här finns även "Lycksele lärcentrum" med distansundervisning, Gymnasieskolan Tannbergsskolan och högstadieskolan Finnbackskolan.

Lycksele kyrka uppfördes 1799 efter ritningar av P.W. Palmroth

Trossamfund

• Lycksele församling- Svenska Kyrkan
• Pingstkyrkan - Pingströrelsen.
• Missionskyrkan - Svenska Missionskyrkan.

Sport

Trots att Lycksele är en förhållandevis liten stad med drygt 8 000 invånare så har flera SM-guld tagits av dess invånare. Bara byarna Tannsele (57 invånare), Hedlunda (221 invånare) och Helsingfors i Lyckseles utkant, har haft 12 individuella Sverigemästare och dessutom tagit flera SM-guld i lagtävlan samt VM-guld. I synnerhet har dessa guld tagits i längdskidåkning. I staden finns ett skidgymnasium och 41 idrottsföreningar. I Lycksele finns även en alliansförening för samverkan mellan kommunens idrottsföreningar: LiDS - Lycksele idrott i samverkan.

Sevärdheter

• Lycksele Djurpark
• Hotell Lappland
• Underjordskyrkan i Kristineberg
• Skogsmuseet
• Ansia badpark
• Trollringen (gokart)
• Lycksele Motorstadion (folkrace, rallycross, motocross och enduro)
• Algotstorp (Snöskotercross och Snöskoterdragrace)
• Bocksliden (skidanläggning)

Kända personer

Några kända svenska personer som har anknytning till Lycksele är:

• Roger Pontare, artist.
• Rune Ångström, riksdagsledamot.
• Lotta Engberg, artist.
• Kent Larsen, fjällpräst och dokusåpadeltagare.
• Johan Norberg, musiker.
• Per "Ruskträsk" Johansson, saxofonist.
• Sandra Dahlberg, sångerska.
• Per Elofsson, skidåkare.
• Rabih Jaber, sångare.
• Anita Ericsson, porrskådespelerska.
• David Rundblad, ishockeyspelare.
• Jannike Stenlund, musiker.
• Per Hanefjord, filmregissör och manusförfattare.
• Svante Grundberg, skådespelare, programledare.

Se även

• Lycksele socken
• Lycksele SK
• Lyckseledialekt
• Gäddträsk
• Lista över fasta fornminnen i Lycksele (för omfattning av detta område, se Lycksele stad#Sockenkod)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Lycksele.
  Bilder & media