MIM-104 Patriot

	MIM-104 Patriot
	Patriotrobot avfyrad från mobil ramp
Typ	Luftvärnsrobot
Ursprungsland	USA
Servicehistoria
Brukstid	1981–
Används av	Bahrain, Egypten, Grekland, Israel, Japan, Jordanien, Kuwait, Nederländerna, Polen, Saudiarabien, Spanien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland, USA
Medverkan i krig	Kuwaitkriget
Produktionshistoria
Tillverkare	Raytheon
Antal tillverkade	> 8600
Specifikationer
Längd	5,8 meter
Vikt	700 kg
Spännvidd	920 mm
Diameter	410 mm
Stridsspets	M248 Splitterladdning med oktol
Stridsspetsvikt	90 kg
Tändrör	Zonrör
Målsökare	Semiaktiv radarmålsökare
Styrsystem	Radiostyrd
Prestanda
Räckvidd	70 km (PAC-1); 160 km (PAC-2)
Flyghöjd	24 200 meter

MIM-104 Patriot är en amerikansk luftvärnsrobot, som tillverkas av Raytheon. Den utgör den huvudsakliga luftvärnsbeväpningen i USA:s armé och används av många fler nationer. Patriot ersatte roboten MIM-14 Nike-Hercules som USA:s huvudsakliga High to Medium Air Defense (HIMAD) och Hawk som USA:s medeldistans taktiska luftvärnsplattform. Även om det inte ingick i den ursprungliga specifikationen, så har Patriot också fått en roll som antiballistisk robot, vilket idag utgör dess huvudsakliga uppgift, då amerikanska soldater förväntas strida under skydd av oinskränkt luftherravälde.

Utöver roboten består systemet av en AN/MPQ-53 och AN/MPQ-65 radar som söker efter och följer fientliga plan och robotar, en datoriserad och AN/MSQ-104 nätverksuppkopplad stridsledningscentral, samt fordon och ramper.

Patriot utvecklades vid Redstonearsenalen i Huntsville, Alabama, liksom ett stort antal andra amerikanska robotar. Namnet Patriot är en akronym för Phased Array Tracking Radar to Intercept Of Target.

Patriot har sålts bland annat till Egypten, Grekland, Israel, Japan, Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Spanien, Taiwan och Tyskland. Sedan Nordkorea provsprängt kärnvapen, samt provskjutit ballistiska robotar, så har också Sydkorea uttryckt ett intresse att köpa systemet.^[1] Den sjunde november 2017 tillkännagav den svenska regeringen att Sverige kommer köpa in ett antal system till Försvarsmakten.

Varianter

Den ursprungliga patriotroboten har uppgraderats i omgångar. Uppgraderingarna kallas PAC, Patriot Advanced Capability.

PAC-1

Detta var främst en uppgradering av mjukvaran, så att radarutrustningen höjde sin sökvinkel, för att kunna upptäcka ballistiska robotar. Radarn gavs också en möjlighet att få systemet att attackera flygplan med elektroniska störsändare.

PAC-2

Denna uppgradering gjordes för att ytterligare förbättra systemets antiballistiska funktion och blev klar precis före Kuwaitkriget. Modifierade robotar skickades skyndsamt ut till både USA:s armé och Israel. Uppgraderingen innebar att radarn modifierades ytterligare, samt att stridsdelen i roboten gavs större splitterfragment. Dessa ökades från 2 till 45 gram.

Under 90-talet och 2000-talet har PAC-2 roboten uppgraderats i ytterligare fyra små omgångar.

PAC-1 och PAC-2 använder AN/MPQ-53 radarn.

PAC-3

PAC-3 innebar en fullständig uppgradering av hela systemet i alla dess delar. En ny radar, AN/MPQ-65, ersätter den gamla, och robotarna har gjorts om påtagligt. Stridsledningssystemet har fått nätverksegenskaper. Roboten har optimerats för antiballistisk användning. Detta innebär att man behåller PAC-2 för skydd mot flygplan, UAV:er och kryssningsrobotar. Roboten har också gjorts mindre, så att varje kanister nu innehåller fyra enheter, mot tidigare en enda. Stridsladdningen har minskat, då man förväntas träffa målet rakt på med kinetisk energi. Roboten styr också sig själv mot målet under slutfasen.

Framtida uppgraderingar

Under 2008 kommer en modifierad version av PAC-3, PDB-6, att tas i bruk, vilken förväntas ha bättre motor och styregenskaper för att kunna användas mot alla slags mål, inklusive helikoptrar och bärare av anti-radarrobotar. Polen beställer 2016 patriot system med billigare skyceptor robotar för pac-3. Köpet måste först godkännas av USA. Skyceptor är en variant av Stunner missilen, som utvecklades i Israel för deras David's Sling system.

Stridshistorik

Under kuwaitkriget rapporterade nyheterna mycket om irakiska Scud- och Al Hussein-robotar som avlossades mot både Israel och Saudi-Arabien. Effektiviteten hos Patriot mot dessa är hemligstämplad och föremål för drastiskt skiljaktiga bedömningar. Inledande rapporter om stora framgångar har visat sig vara överdrivna och propagandistiska.

Ett tillfälle då systemet inte fungerade innebar att 28 amerikanska soldater dödades då deras militärläger i Dhahran i Saudiarabien träffades av en Scud-robot. Detta berodde på att radarn, som skickade data till Patriotramperna, innehöll en bugg. Buggen berodde på ett avrundningsfel när systemklockan, som representeras av heltal, skulle beräknas som ett flyttal i datorn. Detta gjorde att felet i klockberäkningen var proportionellt mot tiden som systemet hade varit i gång. När systemet hade varit igång i cirka 100 timmar, vilket var fallet vid detta tillfälle, innebar detta en osäkerhet i klockan på drygt en tredjedels sekund. Eftersom en Scud-robot flyger i omkring 6000 km/h (1680 m/s), låg radarns avsökningsområde fel på ungefär 600 meter, vilket gjorde att radarn inte såg roboten vid nästa skanning och misstog den för ett annat objekt. Det gjorde att Scud-roboten inte gensköts och i stället träffade sitt mål. ^[2]

Under invasionen av Irak 2003 lyckades systemet skjuta ned alla fientliga mål inom dess räckvidd. Några ballistiska långdistansrobotar avfyrades dock aldrig. När de amerikanska trupperna tillämpade manöverkrigföring flyttades också Patriotbataljonerna framåt växelvis. Detta hade man tidigare inte gjort och systemet var från början inte tänkt för detta slags snabba rörelser. Två nedskjutningar av flygplan från den egna koalitionen inträffade som ett resultat av detta.^{[källa behövs]}

Användning i Sverige

I den parlamentariska luftförsvarsutredningen 2040 angav kommittén bland annat att ett luftvärnssystem med en förmåga mot luftmål på större avstånd än i dag, var av prioritet. År 2016 framkom det att amerikanska MIM-104 Patriot samt franska SAMP/T Aster var två alternativ som övervägdes. Inför försvarsmaktsövningen Aurora 17, bjöds både Frankrike samt USA in till övningen, för att öva och förevisa de två systemen.^[3] Den 10 juli 2017 framkom det i media att den svenska regeringen förordade det amerikanska luftvärnsrobotsystemet MIM-104 Patriot, medan Försvarets materielverk förordar det franska systemet. Bland annat menade FMV på att det franska systemet 30–40 procent billigare sett över en livscykel jämfört mot det amerikanska. Totalt omfattar affären ett värde på drygt 10 miljarder kronor, och där kritiker menar att den avgörs på politik, och inte efter prestanda och ekonomi.^[4]^[5] Den 7 november 2017 meddelade Regeringen Löfven att man gett Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att skicka en anbudsförfrågan, ett så kallat ”Letter of Request for a government-to-government Letter of Offer and Acceptance”, till amerikanska staten, och därmed inleda förhandlingar om en anskaffning av luftvärnssystemet.^[6] Valet avgjordes med bakgrund till att Försvarsmakten förordade Patriot, efter att genomfört en militärstrategisk analys av hotbild, kravställning, ekonomi, leveranssäkerhet, vidmakthållande samt prioriteringar och ambitioner avseende internationellt samarbete.^[7] Regeringen kommer under 2018 ta slutlig ställning till anskaffningen till luftvärnssystemet, vilket enligt försvarsbeslutet 2015 ska påbörjats levereras 2020, och vara slutlevererat senast 2025, och då ska tillförts till två luftvärnsbataljoner.^[6]^[8]