Klippdomen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 31°46′40.8″N 35°14′7.44″Ö / 31.778000°N 35.2354000°Ö / 31.778000; 35.2354000

Klippdomen på Tempelberget.

Klippdomen (arabiska: Qubbat As-Sakhrah (قبة الصخرة)) (hebreiska: כיפת הסלע) är en muslimsk helgedom i Jerusalem. Den räknas som islams tredje heligaste plats efter Kaba i Mekka och profeten Muhammeds grav i Medina. Klippdomen är öppen för bön, men där hålls inga gudstjänster och den betraktas därför inte som moské.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den uppfördes mellan åren 687 och 691 av Abd al-Malik under det nionde kalifatet som ett underverk och en gåva till muslimerna. Klippdomen har fått sitt namn för att den är byggd över den klippa som enligt abrahamitisk tradition patriarken Abraham skulle använda som offeraltare när han av Gud ombads offra sin son och från vilken profeten Muhammed enligt senare muslimsk tradition steg upp till Gud med ärkeängeln Gabriel.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Klippdomen är åttkantig med en marmorsockel och blå ytterväggar kläda med mosaikplattor med koranverser. Klippdomens kupol är förgylld på både utsidan och insidan och en förgylld kedja hänger ner från kupolens mitt mot klippan. Även kupolens insida är förgylld och oramenterad.

Klippdomen är världens äldsta existerande muslimska byggnad.[2]

Klippan[redigera | redigera wikitext]

Patriarken Abraham, som är stamfader för de abrahamitiska religionerna som främst omfattar judendom, kristendom och islam, prövades av Gud. Prövningen gjordes för att kontrollera att Abraham var rätt person att bli stamfader för ett stort och välsignat folk. Den bestod i att han skulle offra sin son Ismail. Abraham visade att han bestod prövningen när han gjorde i ordning ett altare på en klippa på Moria berg men han stoppades av en ängel och offrade istället ett djur.

När judarna av Gud uppmanades att bygga ett tempel för att förvara förbundsarken, blev de anmodade att bygga templet över klippan. Även det andra templet byggdes på samma plats efter den babyloniska fångenskapen. Efter att templet revs efter det judiska kriget år 70 och slutligen av Hadrianus år 135 byggdes ett jupitertempel på platsen av romarna.

Enligt muslimsk tradition red profeten Muhammed till klippan i Jerusalem från Mekka en natt. Där bad han tillsammans med bland andra Abraham, Moses och Jesus. Sedan steg han tillsammans med ärkeängeln Gabriel upp till himlen och träffade Gud. Bland annat fick han budet att muslimer ska be fem gånger varje dag. När muslimerna erövrade Jerusalem hedrade kalifen Abd al-Malik klippan med helgedomen.

Den klarade sig under de kristna korstågen trots att platsen var under kristen kontroll och har varit muslimskt område sedan 1187, när Saladin återerövrade Jerusalem.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Käck, Max. ”Landet där Gud steg ned”. Ny kultur. Martinus kosmologi. http://www.nykultur.nu/Artiklar/Landet_dar_Gud_steg.html. Läst 24 juli 2011. 
  2. ^ Rizwi Faizer (1998). ”The Shape of the Holy: Early Islamic Jerusalem”. Rizwi's Bibliography for Medieval Islam. Arkiverad från originalet den 2002-02-10. http://web.archive.org/20020210164811/us.geocities.com/rfaizer/reviews/book9.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]