Moa Martinson
| Moa Martinson | |
Moa Martinson i sitt hem i Sorunda 1957.
|
|
| Född | 2 november 1890 Vårdnäs församling, Östergötland, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 augusti 1964 (73 år) Sorunda församling, Södermanland, Sverige |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Framstående verk | Kvinnor och äppelträd (1933), Mor gifter sig (1936) |
| Make/maka | Karl Johan Leonard Johansson (1922–1928) Harry Martinson (1929–1941) |
Moa Martinson, egentligen Helga Maria Martinson, född Swartz 2 november 1890 i Vårdnäs församling, Östergötland[1], död 4 augusti 1964 i Sorunda församling, Södermanland (begravd där), var en svensk författare.
Moa Martinson är en av de mest berömda proletärförfattarna, som framträdde under 1920- och 30-talen. Hon är också den enda kvinnan bland dem. Hon var relativt bortglömd men blev återupptäckt av kvinnorörelsen under 1970-talet. Ebba Witt-Brattström har doktorerat med avhandlingen Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet (1987). Kerstin Engman publicerade biografin Moa Martinson. Ordet och kärleken 1990.
Ett torg i Hornsbergs strand på nordvästra Kungsholmen i centrala Stockholm, Moa Martinsons torg, har fått sitt namn efter henne.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Uppväxten [redigera]
Moa Martinson föddes i Vårdnäs socken nära Linköping. Hon döptes och fick namnet Helga Maria. Hennes mor Kristina Swartz var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Enligt en artikel i ÖGF-Lövet nr 101 (maj 2010) var Moas far troligen arbetaren vid Motala verkstad Anders Teodor Andersson Lundin, född 1863.[2] Efter ett par år flyttade modern till Norrköping och började arbeta på fabrik. 1895 gifte hon sig med Alfred Karlsson och kunde ta Helga Maria till sig. Moas styvfar arbetade på olika gårdar och i hamnen. Som många arbetare söp han ofta upp lönen och den lilla familjen fick flytta ofta.
Under sommaren 1906 jobbade Moa på den stora Konst- och Industriutställningen på Syltenberget i Norrköping. I boken Kungens Rosor berättar hon om denna period. På hösten 1906 fick hon en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och började därefter arbeta som kallskänka runt om i Sverige.
Första äktenskapet [redigera]
Hennes föräldrar bodde vid den tiden i Ösmo på Södertörn och där träffade hon diversearbetaren Karl Johan Leonard Johansson. När hon var 19 år blev hon gravid. Efter den förste sonen Olofs födelse flyttade hon till Karl på torpet Johannesdal nära Ösmo. Där födde hon på fem år ytterligare fyra söner, 1911 Tore, 1913 Erik, 1914 Manfred och 1916 Knut. Alla barnen föddes utom äktenskapet och först 1922 gifte sig Moa och Karl.[3] Hennes man söp ofta upp förtjänsten och Moa fick försöka skaffa mat åt familjen genom att odla på några åkerlappar, fiska och sätta ut fällor.
Politiskt intresse [redigera]
Moa hade börjat skriva redan i 12-årsåldern. Hon var också mycket politiskt intresserad och 1922 fick hon sin första insändare publicerad i tidningen Arbetaren under signaturen H.J. (Helga Johansson). Där träffade hon Elise Ottesen-Jensen, som inspirerade henne att börja skriva en roman. Under arbetet med boken drunknade emellertid de två yngsta sönerna Manfred och Knut när de skulle gå över isen en aprildag 1925. Moas politiska intresse resulterade i att hon 1924 blev invald i kommunalfullmäktige i Sorunda. Hemma i hennes stuga i Sorunda hölls det syndikalistiska möten. 1927 började hon skriva artiklar om situationen för arbetarkvinnorna i de frisinnade feministernas tidning Tidevarvet, där Elin Wägner var redaktör. Det var här hon började använda signaturen Moa. Följande år, i januari 1928, tog hennes man livet av sig med dynamit.
1934 var hon delegat vid Sovjetunionens författarförbunds första kongress.
Författarkarriär [redigera]
Med hjälp av Elin Wägner kunde Martinson börja på en kurs i maskinskrivning och skrev sin första bok, Kvinnor och äppelträd. Hon skickade manuset till olika bokförlag men blev refuserad ända till 1933. Hennes debut väckte stor uppmärksamhet med sitt realistiska språk och sin sexuella frispråkighet. Den handlar om Sallys och Ellens fattiga uppväxt i Norrköpings arbetarkvarter, berättat ur kvinnligt perspektiv. Uppföljaren Sallys söner handlar om statarnas historia.
Martinsons mest kända verk är den självbiografiska trilogin om Mia: Mor gifter sig, Kyrkbröllop och Kungens rosor. Romansviten bygger delvis på följetongen Pigmamma hon skrev 1928-29 för tidskriften Brand. I böckerna berättar hon osentimentalt om händelser i Norrköping runt sekelskiftet. Hennes stil var spontan och nyckfull, och hennes böcker kännetecknas av humor och socialt patos. Ett återkommande tema är vänskap mellan kvinnor. Bland hennes senare verk märks de historiska romanerna om bondeliv i Östergötland, Vägen under stjärnorna och Brandliljor. Den så kallade "Bettyserien" bygger på hennes egna år som mamma och ensamförsörjare på torpet Johannesdal.
Andra äktenskapet [redigera]
1928 hade hon träffat diktaren Harry Martinson och de gifte sig borgerligt den 3 oktober 1929.[3] De bodde kvar på torpet. Äktenskapet var till en början lyckligt men Harry var otrogen och separation följdes av återförening. Han lämnade henne 1939 och tog värvning. På vintern 1940 ansökte hon om skilsmässa och äktenskapet upplöstes 1941. Ivar Lo-Johansson, som var god vän till bägge, skildrade deras äktenskap i Tröskeln.
Johannesdal, Sorunda [redigera]
Moa Martinson flyttade 1910 till torpet Johannesdal (i Sorunda söder om Stockholm), när hon var 19 år och väntade sitt första barn. Där kom hon att stanna resten av sitt liv. Under 1930-talet, när också Harry Martinson levde och utvecklade sitt författarskap där, blev torpet omtyckt mötesplats för tidens unga författare. Torpet står än idag kvar i det skick Moa lämnade det vid sin död 1964.[4]
Moa Martinson är begravd på Sorunda kyrkogård.[5]
Bibliografi [redigera]
| Bibliografi | ||
|---|---|---|
| År | Titel | Övrigt |
| 1928-29 | Pigmamma | Följetong |
| 1933 | Kvinnor och äppelträd | roman |
| 1934 | Sallys söner | roman |
| 1935 | Rågvakt | roman |
| 1936 | Mor gifter sig | roman, Miaserien |
| 1937 | Drottning Grågyllen | historisk roman |
| 1937 | Motsols | diktsamling |
| 1938 | Kyrkbröllop | roman, Miaserien |
| 1939 | Kungens rosor | roman Miaserien |
| 1940 | Vägen under stjärnorna | historisk roman |
| 1941 | Brandliljor | historisk roman |
| 1942 | Armén vid horisonten | Essäer och noveller |
| 1943 | Den osynlige älskaren | Bettyserien |
| 1944 | Bakom svenskvallen | Memoarer |
| 1947 | Kärlek mellan krigen | Memoarer |
| 1949 | Livets fest | historisk roman |
| 1950 | Jag möter en diktare | Memoarer |
| 1952 | Du är den enda | Bettyserien |
| 1956 | Kvinnorna på Kummelsjö | historisk roman |
| 1957 | Klockor vid Sidenvägen | Bettyserien |
| 1959 | Hemligheten | Bettyserien |
Priser och utmärkelser [redigera]
Filmer [redigera]
- 1974 gjordes en TV-film, Rågvakt, baserad på romanen med samma namn och regisserad av Göran Bohman och med Christina Evers i huvudrollen
- 1979 gjordes en TV-serie, Mor gifter sig, baserad på romanen med samma namn, regisserad av Per Sjöstrand och med Gurie Nordwall som modern, Hans Wigren som styvfadern och Nina Ullerstam som Mia
- 1986 gjordes en spelfilm, Moa, om hennes liv regisserad av Anders Wahlgren med Gunilla Nyroos i huvudrollen.
Referenser [redigera]
- ^ Vårdnäs församlings födelsebok (C:10), avläst via www.svar.ra.se
- ^ ÖGF-Lövet nr 101 (maj 2010), s 5-6: Vem var Moa Martinsons far?, av Annika Johansson
- ^ [a b] Sorunda församlings vigselbok, EI:3
- ^ http://www.moa.martinson.dinstudio.se/text1_9.html
- ^ Begravda i Sverige, CD, utgivare Sveriges Släktforskarförbund
Vidare läsning [redigera]
- Anderson, Bengt E. (2011). Brev kring en resa utan mål : Harry, Moa och herrarna Bonnier. Harry Martinson-sällskapets årsbok ; 2011. Olofström: Vekerum. Libris 12508911. ISBN 978-91-86722-91-3
- De skrev för livet: Moa och de svenska kvinnliga arbetarförfattarna. Stockholm: De litterära sällskapens samarbetsnämnd (DELS). 2009. Libris 11766485
- Engman, Kerstin (1990). Moa Martinson: ordet och kärleken : [biografi]. Stockholm: Tiden. Libris 7421683. ISBN 91-550-3609-0
- Erfurth, Sonja (1987). Harry Martinson och Moa: 1920-1931. Stockholm: Bonnier. Libris 7147309. ISBN 91-0-047061-9
- I Moas sak: från ny Moaforskning till Moaprisets historia. Sällskapet Moas vänners skriftserie ; 1. Stockholm: Sällskapet Moas vänner. 2012. Libris 13559978
- Moa i brev och bilder: ett urval. Stockholm: Askild & Kärnekull. 1978. Libris 7589619. ISBN 91-7008-620-6
- Olander, Johanna (2000). Lita på en karl, man skulle ha stryk!: Moa Martinsons "Kyrkbröllop" ur ett genusperspektiv. Stockholm: Univ., Litteraturvetenskapliga inst.. Libris 9219912
- Stiernstedt, Marika (1995[1946]). Marika Stiernstedt om Moa Martinson.. Nynäshamn: Sällsk. Moas vänner. Libris 2017199
- Witt-Brattström, Ebba (1988). Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet. Stockholm: Norstedt. Libris 7154992. ISBN 91-1-883422-1
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||
