Neurolingvistisk programmering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Neurolingvistisk programmering (NLP) är en beteende-psykologisk modell som bygger på studier av professionella kommunikatörer och deras sätt att skapa förändring genom sin kommunikation.[1]

De grundläggande delarna av NLP skapades av Richard Bandler och lingvistikprofessorn John Grinder tillsammans med en handfull andra människor, bland andra författaren Robert Dilts, i mitten av 1970-talet. Grinder och Bandler är genom domslut erkända som skapare av NLP.[2]

Det finns forskare inom olika områden som anser att det finns NLP-användare som använder felaktiga och vilseledande termer och begrepp och flera skeptiska källor klassificerar NLP som pseudovetenskap.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

NLP är den etikett som Bandler och Grinder satte på den modell som de skapade genom sina studier av Milton Erickson, skapare av Ericksonsk hypnos, Fritz Perls, medskapare av gestaltterapi och Virginia Satir, familjesystemterapeut. Ursprungligen var NLP egentligen etiketten på deras sätt att skapa modeller och tekniker (modellering) men idag förknippas namnet med själva teknikerna. Även om John Grinder var professor i lingvistik så är NLP inte utvecklat inom den akademiska världen och det är inte länge sedan världen fick sin första doktorsexamen i NLP - PhD Jane Mathison, University of Surrey i England.[3] NLP som kunskapsområde ligger i gränslandet mellan psykologi (kognitiv beteendepsykologi), kommunikationsteori och systemteori.[källa behövs] Det finns ingen som äger rätten till namnet NLP och det finns ingen organisation bakom NLP. Däremot finns det några stora och en mängd små certifieringsorganisationer. Det finns gott om NLP-böcker, de flesta handlar om påverkan, kommunikation, terapi, coaching, pedagogik, prestationspsykologi, personlig utveckling, försäljning eller ledarskap. NLP-utbildningar är praktiskt inriktade. I Sverige förknippas NLP främst med utbildningar i kommunikation, ledarskap och coaching.[4] NLP består av en stor mängd tekniker. Teknikerna kommer från studier av skickliga kommunikatörer och är skapade för att vara enkla att lära sig. Ursprungligen var NLP ett terapeutiskt verktyg, men i dag används många applikationer inom andra kommunikationsområden (coaching, försäljning etc.) men också inom prestationspsykologi och ledarskap.[5]

Påverkan från andra områden[redigera | redigera wikitext]

Metoder och koncept som används inom NLP har påverkats av bland andra Gregory Bateson (systemteori), Alfred Korzybski (Allmän Semantik), Paul Watzlawik (kommunikation), Noam Chomsky (lingvistik), Fritz Pearls (Gestaltterapi) m.fl.[6]

Bandler och Grinder modellerade ursprungligen tre framgångsrika terapeuter: Milton Erickson, Fritz Perls och Virginia Satir. Från Milton Erickson modellerade de Miltonmodellen, som är en uppsättning språkmönster för att påverka och skapa förändring. Virginia Satir var den moderna familjeterapins stora namn och från henne har man bland annat modellerat sättet att arbeta med ankring. Fritz Perls var den person som gjorde gestaltterapin stor och från honom har man bland annat hämtat verktyget perceptuella positioner.[6]

NLP som varumärke[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1990-talet startade NLP:s medskapare Richard Bandler en rättslig varumärkesprocess i USA där han hävdade att han ensam var upphovsmannen bakom NLP.[7] Han förlorade denna process vilket innebar att Grinder och Bandler erkände varandra som medskapare av NLP och det slogs också fast att ingen äger rätten till NLP som varumärke, då området utvecklats genom åren och många personer varit inblandade i dess utveckling.[2] Detta gör det möjligt för mindre seriösa aktörer utan utbildning och kvalifikationer att erbjuda certifiering i NLP och även godtyckligt definiera vad som är NLP och inte NLP.

Det förekommer även ett antal olika varianter och vidareutvecklingar av NLP, som alla har sitt eget varumärke. Bland de mest förekommande finns:

  • New Code NLP (John Grinder och Carmen Bostic St. Clair)[8]
  • Design Human Engineering, Neuro-Hypnotic Repatterning (Richard Bandler)[9][10]
  • New Coding NLP (Judith DeLozer)[11]
  • Systematic NLP, Third Generation NLP (Robert Dilts)[12][13]
  • Neuro-Semantics (L. Michael Hall)[14]
  • Neuro Associative Conditioning (Anthony Robbins)[15]
  • Humanistic Neuro-Linguistic Psychology (John Overdurf och Julie Silverthorn)[16]

En utveckling av NLP, innehållande bl.a. en metaram, filtreringskompetens och andra "nycklar" har utvecklats av Jorunn Sjøbakken och Truls Fleiner:

Begreppet NLP-Coach är ett varumärke i Sverige som är registrerat och varumärkesskyddat av Skandinaviska NLP-Institutet AB.[18]

De fyra benen i NLP[redigera | redigera wikitext]

Utfall – Veta vad du vill? De flesta människor vet vad de inte vill ha i stället för vad de vill ha. Frågan måste besvaras positivt. Exempelvis ”Jag vill vara smal” i stället för ”Jag vill inte vara tjock”

Sensorisk Awareness – Vet du vad du får?

Att lägga märke till hur och vad du tänker och känner gör att du kan ändra din inre erfarenhet till att göra den mer användbar för dig. Detta kommer att påverka ditt kroppsspråk och din röst.

Även genom att uppmärksamma andras kroppsspråk och tonläge ger det dig mycket mer information om vad de tänker och känner.

Flexibilitet – Är du villig att göra något annorlunda? Vi tenderar att återgå till gamla mönster och beteenden. Att utveckla sin flexibilitet är det bästa sättet att förändra sitt liv och bli mer effektiv.

Agera – Vad tänker du göra och när? Agera nu! Om det du gör inte fungerar, gör något annat.[19]

NLP-modellen och dess tekniker[redigera | redigera wikitext]

NLP-modellering[redigera | redigera wikitext]

Modellering enligt NLP-modellen innebär att utövaren, kallad modelleraren, samlar in så mycket information som möjligt om personen som skall modelleras, utan att sortera bort någonting och utan att sätta hierarkiskt värde på vilket element som tros vara viktigare än ett annat. Samtidigt som modelleraren samlar in denna information så försöker denne hela tiden att återskapa det resultat som är önskvärt.[20] Så snart det önskvärda resultatet kan uppvisas fungera lika bra från modellerarens sida, så slutar informationsinsamlingsfasen.[21] Därefter börjar modelleraren att testa varje element i den nyskapade modellen och ta bort det som visar sig vara överflödigt för att modellen skall fungera. Slutligen skall modellen läras ut till andra, under former som tillåter de som lär sig den att lika framgångsrikt använda modellen som sina läromästare.[22]

Grundantaganden[redigera | redigera wikitext]

Inom NLP nyttjas en mängd grundantaganden godtyckligt. Dessa antaganden anses av sina utövare vara användbara för att skapa förändring, medan andra utövare tar avstånd från dem. De varierar både i innehåll och antal i NLP-litteraturen. Några av grundantagandena är tagna från bl.a Allmän Semantik och cybernetik. Bland de vanligast förekommande finns:

  • "Meningen med din kommunikation är den respons du får". Människor påverkas av vad de tror att du menar, inte av vad du nödvändigtvis menade.
  • "Du kan inte inte kommunicera". Även om du väljer att inte säga något så är även detta ett budskap som kommuniceras ut.
  • "Kartan är inte terrängen den representerar, orden är inte de saker de beskriver, symboler är inte den sak de representerar". Vi skapar mentala kartor av omvärlden för att försöka förstå den, men vi måste vara uppmärksamma på att kartan kan vara felaktig och då kan NLP användas för att förändra kartan så att vi kan leva mer produktiva liv. Detta istället för att klaga på att saker inte är som "de borde vara". Blir man till exempel besviken är det p.g.a. att vi gjort en mental bild/karta av något önskvärt vi trodde skulle hända och när detta önskvärda resultat uteblir kan till exempel frustration uppstå. Ändrar vi däremot på kartan (genom NLP-tekniker) så att vi har en karta som till exempel säger "Ibland händer saker man inte planerat och det är helt okej" så kan vi fortsätta må bra även om något oförutsägbart inträffar.
  • "Det finns inga misslyckanden, bara feedback". Istället för att se något som ett misslyckande och bli arg, ledsen eller deprimerad av detta så kan vi istället välja att ta lärdom av vad som har hänt.
  • "Äkta förståelse kommer endast med erfarenhet". Oavsett hur mycket du läser om det, pratar om det och ser andra göra det på film, så kan du inte skapa dig en förståelse för det innan du själv har gjort det.[23][24][25][26]

Ankring[redigera | redigera wikitext]

Ankring är att koppla ett yttre stimuli med en inre respons. Ankring kan användas inom NLP för att flytta känslomässiga reaktioner från ett sammanhang till ett annat. Jämför betingning.[27][28]

Metamodellen[redigera | redigera wikitext]

Metamodellen är en modell NLP-utövare använder för att genom frågor kunna ifrågasätta, tydliggöra och bättre förstå människors kommunikation för att klargöra upplevelser på ett mera detaljerat sätt. Inom modellen finns föreställningen att processerna genom vilken människor begränsar sin föreställning av världen, är samma processer som de använder för att begränsa sitt beteende baserat på den begränsade föreställningen. Metamodellen är en specifik metodik att utmana dessa processer.[6]

Miltonmodellen[redigera | redigera wikitext]

Miltonmodellen är en modell modellerad från Milton Ericksens sätt att uttrycka sig. NLP-utövare använder modellen som ett retoriskt verktyg för påverkan genom kommunikation. Miltonmodellen ger utövaren ett sätt att vara generell och vag i sitt språkbruk på ett systematiskt sätt. Genom att vara vag på ett systematiskt sätt säger sig NLP-utövaren kunna göra påståenden som låter specifika men som är tillräckligt generella för att låta lyssnaren fylla påståendet med mening ur sin egen karta av verkligheten, oavsett vilken mening det rör sig om. En NLP-utövare kan använda sig av Metamodellen för att utvinna specifik information som har raderats bort i en mening, medan Miltonmodellen påstås kunna användas för att skapa meningar där nästan all specifik information har raderats. Det innebär att lyssnaren måste fylla i luckorna i den saknade informationen utifrån sin egna inre upplevelse.[29]

Visuell-kinestetisk disassociation[redigera | redigera wikitext]

Kallas även traumakuren eller snabba fobitekniken. Används av NLP-utövare för att ändra starka negativa känslomässiga reaktioner som fobier och posttraumatiska stressreaktioner.[30][31]

Utbildning och certifiering i NLP[redigera | redigera wikitext]

NLP-utbildningar klassas ofta som coachutbildningar men också som kommunikations-, självhjälps- och/eller ledarskapsutbildningar. Grundutbildningens (NLP practitioner) längd varierar från intensivkurser på en handfull dagar till längre utbildningar, ofta fördelade över en termin. Priset varierar från ca 15 000 kr + moms för de kortaste/billigaste upp till ca 40 000 kr + moms för de allra dyraste.[4][5] Mer erfarna NLP-utövare har framhållit att kvalitén i många NLP-utbildningar fått ge vika för vinstintresset. Vilket har resulterat i exempelvis drastiskt förkortade utbildningar och att certifikat delas ut rutinmässigt utan annan kunskapskontroll än att en viss summa pengar förts över från ett bankkonto till ett annat.[32][33]

Det finns ett antal olika internationella certifieringsorganisationer som är representerade i Sverige. De flesta är vinstinriktade affärsverksamheter och det förekommer ofta åsiktsskillnader mellan de olika organisationer om vad som bör läras ut, på vilket sätt det ska läras ut och vilken organisation som är bäst.[34][35][36]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Det finns forskare inom olika områden som anser att det finns NLP-användare som användar felaktiga och vilseledande termer och begrepp: neurovetenskap,[37] psykologi[38][39] och lingvistik.[40][41]

Flera skeptiska källor klassificerar NLP som pseudovetenskap.[42][43][44] Källorna anser bl.a. att NLP bygger på tvivelaktiga antaganden om det omedvetna sinnet, hypnos och möjligheten att påverka det undermedvetna hos människor. De menar att det finns påståenden inom NLP som inte stämmer och att det finns andra påståenden som inte kan verifieras.[43]

Den NLP-kritiska psykologen Pieter Drenth menar att grundtankarna bakom NLP baserar sig på insikter som sedan länge är föråldrade. I sin sammanfattning skriver han att "neurolingvistisk programmering" inte har något med neurovetenskap, lingvistik, informatik eller programmeringsteori att göra och att det (2003) inte finns någon seriös forskning omkring NLP.[45]

Dr. Stephen J. Hunt, sociolog, beskriver NLP som en teknik med drag av religiösitet och skriver att det finns vissa likheter med österländsk mysticism och esoteriska rörelser.[46]

En del skeptiker[47][48] och kristliga[49][50][51][52] källor associerar NLP med New Age eller Human Potential Movement och rörelser såsom Landmark Forum, Amway osv.

Inom NLP-världen råder delade meningar om kritikernas koppling till New Age. Det finns exempel på ett flertal NLP-utövare i Sverige som både utövar och utbildar i bl.a. alternativmedicin, healing, energiavläsning och andlighet.[53][54][55][56] Hans Benner från NLP-Huset i Valby menar att NLP bygger en bro mellan den etablerade vetenskapen och New Age.[57]

Medskaparen Richard Bandler håller själv utbildningar i shamanism och ockult magi.[58][59] Den andra medskaparen John Grinder använder ihop med NLP-författaren Judith DeLozier, Carlos Castanedas berättelser om yaqui-indianernas shamanism som en del av sina utbildningar.[60]

NLP-författaren Dr L. Michael Hall avvisar tanken på att NLP skulle vara en del av New Age-rörelsen och därför eventuellt oförenlig med en kristen syn på livet.[61]

Andrew Bradbury hävdar att mycket av den akademiska kritiken, även av Hunt[62], Carroll[63] och andra.[64] grundar sig på felaktig information och har granskat ett urval av denna kritik i detalj på sin hemsida.

Bemötande av kritiken[redigera | redigera wikitext]

INLPTA Scandinavia som samordnar svenska, norska och danska NLP-tränare som är anslutna till International NLP Trainers Association (INLPTA) bemöter kritiken såhär: Det höjs då och då kritiska röster mot enskilda NLP-användare eller mot NLP som helhet. Eftersom NLP inte är ett skyddat varumärke kan INLPTA inte hindra någon från att kalla sig NLP-tränare eller NLP-användare. Bristen på varumärkesskydd gör det också möjligt för vem som helst som inte är ansluten till INLPTA att kalla vad som helst för NLP och det gör det enkelt för en kritiker att hitta källor som kopplar NLP till alla möjliga olika företeelser. Dessa kopplingar kanske har något med enskilda personer att göra men inte med NLP som område och definitivt inte med det som lärs ut genom INLPTA. I en del fall är kritiken mot enskilda användare befogad men i många fall är kritiken byggd på avsiktliga eller oavsiktliga missuppfattningar som resulterar i vad som utifrån kan se ut som rena smutskastningskampanjer där NLP associeras med olika sekter, pseudovetenskap, eller New Age. Låt oss göra det klart en gång för alla. NLP tar ingen som helst ställning i religiösa eller politiska frågor och man kan inte bli medlem i NLP. Det pågår ett forskningsprojekt på University of Surrey (England)[3] för att vetenskapligt verifiera de upptäckter som gjorts inom NLP-området. NLP är fortfarande ett ungt kunskapsområde och den vetenskapliga verifieringsprocessen är långsam. Det finns redan forskning som verifierar olika modellers effektivitet och under tiden forskarna fortsätter att gå igenom de delar som ännu inte är verifierade så får vi hålla tillgodo med den verifiering som vi ständigt får genom egen erfarenhet. Inte ens den hårdaste kritiker kan förbise det faktum att deltagare i en INLPTA-utbildning över lag är mycket, mycket nöjda med sin utbildning. Även den mycket skeptiske NLP-kritikern erkänner användbarheten i NLP-tekniker. “This is not to say that the techniques won't work. They may work and work quite well, but there is no way to know whether the claims behind their origin are valid.”[65] Det finns en poäng i att vi inte kan veta om modellen är "sann" även om den är användbar, lika lite som att vi kan veta att den är "falsk". Sett ur ett praktiskt perspektiv är användbarheten långt mycket viktigare än diskussionen om validiteten i teknikens ursprung.[66] Nu har också världen fått sin första doktorsexamen i NLP - PhD Jane Mathison, University of Surrey i England.[3]

Forskning om NLP[redigera | redigera wikitext]

Forskning om NLP bedrivs på University of Surrey (England).[3] NLP Research Database innehåller 193 artiklar, uppsatser och avhandlingar om NLP.[67]

Exempel på forskning från senaste decenniet inkluderar följande: en empirisk studie som använder heuristisk kvalitativ metodik där submodalitetsförändringsprocessen testas för att behandla sorg och pekar på att man genom att manipulera vissa submodaliteter kan hjälpa subjektet att flytta sig till ett mer resursstarkt tillstånd och snabba på återhämtningsprocessen,[68] en studie som inkluderar ett antal NLP-tekniker för beteendeförändring (ankare, metaforer, målsättande) i program för lärande om och förebyggande av spridningen av Aids, studien resulterade i en rekommendation att dessa verktyg skulle lyftas fram och användas internationellt,[69] och en sammanställning av flera små studier av effektiviteten hos visuell-kinestetisk dissociation, som föreslog att även om det för närvarande är på en experimentnivå och behöver en fortsatt väldesignad empirisk undersökning, kan vara en lovande behandling mot åtminstone några former av posttraumatiska funktionsstörningar.[70]

NLP-litteratur[redigera | redigera wikitext]

Klassiska NLP-verk[redigera | redigera wikitext]

  • Bandler, Richard; Grinder, John (1975) The Structure of Magic Vol. 1: A Book About Language and Therapy, Science and Behavior Books. ISBN 0-8314-0044-7
  • Bandler, Richard; Grinder, John (1975) Patterns of the Hypnotic Techniques of Milton H. Erickson, M.D, Grinder, DeLozier & Associates. ISBN 1-55552-052-9
  • Bandler, Richard; Grinder, John; DeLozier, Judith (1975) Patterns of the Hypnotic Techniques of Milton H. Erickson, M.D. Volume 2, Meta Publications. ISBN 978-0-916990-02-2
  • Bandler, Richard; Grinder, John (1979) Frogs into Princes: Neuro Linguistic Programming, Real People Press. ISBN 1-870845-03-X
  • Satir, Virginia; Grinder, John; Bandler, Richard (1976) Changing with Families: A Book about Further Education for Being Human, Science and Behavior Books. ISBN 0-8314-0051-X
  • Bandler, Richard; Grinder, John (1976) The Structure of Magic Vol. 2: A Book About Communication and Change, Science and Behavior Books. ISBN 0-8314-0049-8
  • Dilts, Robert; Bandler, Richard; Grinder, John; DeLozier, Judith; Cameron-Bandler, Leslie (1980) Neuro-Linguistic Programming: Volume I (The Study of the Structure of Subjective Experience), Meta Publications. ISBN 978-0-916990-07-7
  • Bandler, Richard; Grinder, John (1981) Trance-Formations: Neuro-Linguistic Programming and the Structure of Hypnosis, Real People Press. ISBN 978-0-911226-23-2
  • Pucelik, Frank; Lewis, Byron (1981) Magic of NLP Demystified, MetamorPhous Press. ISBN 1-55552-017-0
  • Bandler, Richard; Grinder, John (1982) Reframing, Real People Press. ISBN 978-0-911226-24-9

Senare verk[redigera | redigera wikitext]

  • Bandler, Richard (1984) Magic in Action, Meta Publications. ISBN 978-0-916990-14-5
  • Bandler, Richard (1985) Using Your Brain For A Change, Real People Press. ISBN 0-911226-26-5
  • Grinder John; DeLozier, Judith (1987) Turtles All the Way Down, Grinder, DeLozier & Associates. ISBN 978-1-55552-022-9
  • Woodsmall Wyatt; James, Tad (1988) Time Line Therapy and the Basis of Personality, Meta Publications. ISBN 978-0-916990-21-3
  • Bandler, Richard; Macdonald, Will (1989) An Insider's Guide to Sub-Modalities, Meta Publications. ISBN 978-0-916990-22-0
  • Andreas Steve; Andreas Connirae (1989) Heart of the Mind: Engaging Your Inner Power to Change With Neuro-Linguistic Programming, Real People Press. ISBN 978-0-911226-31-7
  • Clendon, Terrence L.(1989) The Wild Days: NLP 1972 - 1981, Meta Publications. ISBN 0-916990-23-0
  • Dilts, Robert (1990) Changing Belief Systems with NLP, Meta Publications. ISBN 0-916990-24-9
  • O'Connor, Joseph; Seymour, Joseph (1990) Introducing Neuro-linguistic Programming: The New Psychology of Personal Excellence, Aquarian Press. ISBN 978-1-85274-073-3
  • Grinder, John; DeLozier, Judith; Milliner, Charlotte Bretto (1991) Leaves Before the Wind: Leading Edge Applications of NLP, Grinder, DeLozier & Associates. ISBN 978-1-55552-051-9
  • Faulkner, Charles; Andreas, Steve (1991) NLP: The New Technology of Achievement, Harper Paperbacks. ISBN 978-0-688-14619-1
  • Andreas, Steve (1991) Virginia Satir: Patterns of her Magic, Real People Press. ISBN 978-0-911226-38-6
  • Bandler, Richard (1993) Time for a Change, Meta Publications. ISBN 978-0-916990-28-2
  • Bandler, Richard; La Valle, John (1996) Persuasion Engineering, Meta Publications. ISBN 978-0-916990-36-7
  • Grinder, John; Bostic St. Clair (2001) Whispering In The Wind, J & C Enterprises. ISBN 978-0-9717223-0-9
  • Bandler, Richard; Fitzpatrick, Owen (2005) Conversations: Freedom Is Everything and Love Is All the Rest, Mysterious Publications. ISBN 978-0-9551353-0-9
  • Austin, Andrew T (2007) The Rainbow Machine: Tales from a Neuro-Linguist's Journal, Real People Press. ISBN 978-0-911226-44-7
  • Bandler, Richard (2008) Get the Life You Want: The Secrets to Quick and Lasting Life Change with Neuro-Linguistic Programming, HCi. ISBN 978-0-7573-0776-8
  • Bandler, Richard (2008) Richard Bandler's Guide to Trance-formation: How to Harness the Power of Hypnosis to Ignite Effortless and Lasting Change, HCi. ISBN 978-0-7573-0777-5

Svenska NLP böcker[redigera | redigera wikitext]

Populärlitteratur där NLP syns[redigera | redigera wikitext]

  • Strauss, Neil (2006) Spelet, Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-02634-6
  • Fexeus, Henrik (2007) Konsten att läsa tankar: Hur du förstår och påverkar andra utan att de märker något, Bokförlaget Forum. ISBN 978-91-37-13126-9

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.nlp.se/nlp.html
  2. ^ [a b] Grinder, John; Bostic St. Clair (2001) Whispering In The Wind, J & C Enterprises. ISBN 978-0-9717223-0-9, Appendix A.
  3. ^ [a b c d] http://nlpresearch.org/
  4. ^ [a b] http://www.nlp.se
  5. ^ [a b] http://www.nlp-akademien.se
  6. ^ [a b c] Bandler, Richard; Grinder, John (1975) The Structure of Magic Vol. 1: A Book About Language and Therapy, Science and Behavior Books, ISBN 0-8314-0044-7
  7. ^ http://www.nlplondon.com/lnlp0004.html
  8. ^ http://www.nlpwhisperinginthewind.com/art_sins.htm
  9. ^ http://www.designhumanengineering.com
  10. ^ http://www.neurohypnoticrepatterning.com/
  11. ^ http://www.nlpu.com/judybio.htm
  12. ^ http://www.nlpu.com/robbio.htm
  13. ^ http://www.nlpu.com/ThirdGenerationNLP.html
  14. ^ http://www.neurosemantics.com/index.php?option=com_content&task=view&id=486&Itemid=199
  15. ^ http://www.sportshealth4u.com/nac.html
  16. ^ http://www.nlptrainings.com/hnlp.html
  17. ^ http://www.susannepettersson.se/kommunikologi.htm
  18. ^ http://nlpinstitutet.com/index.php?option=com_content&task=view&id=15&Itemid=26
  19. ^ http://www.nlpcenter.se/de-fyra-benen-i-nlp/
  20. ^ Dilts, Robert; Bandler, Richard; Grinder, John; DeLozier, Judith; Cameron-Bandler, Leslie (1980) Neuro-Linguistic Programming: Volume I (The Study of the Structure of Subjective Experience), Meta Publications. ISBN 978-0-916990-07-7
  21. ^ Bandler, Richard; Grinder, John (1979) Frogs into Princes: Neuro Linguistic Programming, Real People Press, ISBN 0-911226-19-2, sidan 9.
  22. ^ Grinder, John; Bostic St. Clair (2001) Whispering In The Wind, J & C Enterprises. ISBN 978-0-9717223-0-9
  23. ^ http://www.purenlp.com/nlpresp.htm
  24. ^ http://www.bradburyac.mistral.co.uk/nlpfax04.htm
  25. ^ http://www.nlpu.com/Patterns/patt20.htm
  26. ^ http://www2.hawaii.edu/~lady/archive/roots-6.html
  27. ^ Dilts, Robert; Bandler, Richard; Grinder, John; DeLozier, Judith; Cameron-Bandler, Leslie (1980) Neuro-Linguistic Programming: Volume I (The Study of the Structure of Subjective Experience), Meta Publications. ISBN 978-0-916990-07-7, sid 222-223.
  28. ^ http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/psykestress/article278002.ab
  29. ^ Bandler, Richard; Grinder, John (1975) Patterns of the Hypnotic Techniques of Milton H. Erickson, M.D, Grinder, DeLozier & Associates. ISBN 1-55552-052-9
  30. ^ Bandler, R., Grinder, J. (1979). Frogs into Princes: Neuro Linguistic Programming, Real People Press. ISBN 0-911226-19-2, sid 109-125.
  31. ^ http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article666928.ab
  32. ^ http://easychangeworks.com/articles-nlp/andreas-nlp-therapy.htm
  33. ^ http://www.23nlpeople.com/NLP/scamming_the_public_ltd.html
  34. ^ http://www.inlpta.se/m12.htm
  35. ^ http://www.nlp.se/certifieringsorganisationer.html
  36. ^ http://svensknlp.bizland.com/nlpfaq.htm
  37. ^ Corballis, MC., "Are we in our right minds?" In Sala, S., (ed.) (1999), Mind Myths: Exploring Popular Assumptions About the Mind and Brain Publisher: Wiley, John & Sons. ISBN 0-471-98303-9 (pp. 25–41) see page p.41
  38. ^ Drenth P J D: (1999). ”Prometheus chained: Social and ethical constraints on psychology.”. European Psychologist 4 (4): sid. 233–239. 
  39. ^ Witkowski (2010). ”Thirty-Five Years of Research on Neuro-Linguistic Programming. NLP Research Data Base. State of the Art or Pseudoscientific Decoration?”. Polish Psychological Bulletin 41 (2): sid. 58–66. 
  40. ^ Stollznow.K (2010). ”Not-so Linguistic Programming”. Skeptic 15 (4): sid. 7. 
  41. ^ Lum.C (2001). Scientific Thinking in Speech and Language Therapy. Psychology Press. sid. 16. ISBN 080584029X 
  42. ^ Williams, W.F. (red. 2000) Encyclopedia of pseudoscience: Neurolinguistic programming, Chicago Fitzroy Dearborn. ISBN 1-57958-207-9
  43. ^ [a b] Carroll R. T. (2005) Neuro-linguistic programming (NLP), The Skeptic's Dictionary.
  44. ^ Lilienfeld S. O.; Lynn S. J.; Lohr J. M. (red. 2003) Science and Pseudoscience in Clinical Psychology, Guilford Press. ISBN 1-57230-828-1
  45. ^ Drenth, J. D. (2003) Growing anti-intellectualism in Europe; a menace to science, Studia Psychologica. Sid 5-13, 45
  46. ^ Hunt, Stephen J (2003) Alternative Religions: A Sociological Introduction, Ashgate Publishing. ISBN 978-0-7546-3410-2 Sid 195
  47. ^ Carroll R. T. (2005) Large group awareness training program). The Skeptic's Dictionary.
  48. ^ Drenth, J.D. (2003) Growing anti-intellectualism in Europe; a menace to science. Studia Psychologica. Sid 5-13, 45
  49. ^ Frederiksen T. T. (2003) Nyreligiøsiteten i Danmark - update. Den Nye Dialog nr. 93.
  50. ^ Cults.co.nz (2003-2007) NZ Cults & Religous Groups List
  51. ^ Frederiksen T. T. (2005) Amway - en ny tids religiøsitet?. Den Nye Dialog nr. 100
  52. ^ Nielsen S. Menneskesynet i kristendom, NLP og New Age - baggrundsstof til 'Guide for kursuskøbere'. Arbejdsmarkeds-Etisk Råd.
  53. ^ http://www.nordiclightinstitute.com
  54. ^ http://www.yondi.se
  55. ^ http://www.stresshantering.info
  56. ^ http://www.mariaerving.com/About_Us.html
  57. ^ http://www.dci.dk/index.php?option=com_content&view=article&id=1215:nlp&catid=71:dnd71. Den Nye Dialog nr. 71.
  58. ^ www.meta-nlp.co.uk/shamanics.htm
  59. ^ http://www.meditationmagickandchange.com
  60. ^ Grinder John; DeLozier, Judith (1987) Turtles All the Way Down, Grinder, DeLozier & Associates. ISBN 978-1-55552-022-9
  61. ^ Hall L. M. och Lloyd C. (1997) Neuro-Linguistic Programming and the New Age Movement from a Judeo-Christian Perspective. Neuro-semantics.
  62. ^ http://www.bradburyac.mistral.co.uk/hunt.html
  63. ^ http://www.bradburyac.mistral.co.uk/nlpfax27.htm
  64. ^ http://www.bradburyac.mistral.co.uk/nlpfax28.htm
  65. ^ http://skepdic.com/neurolin.html
  66. ^ http://www.inlpta.se/kritik.htm
  67. ^ http://www.inspiritive.com.au/nlp-research/database.htm
  68. ^ Miller, F. Clayton. (Nov 1997) The NLP loss pattern: Imagery and experience in grief and mourning. [Dissertation Abstract] Dissertation Abstracts International: Section B: The Sciences and Engineering. Vol 58(5-B) sid 2691
  69. ^ Labouchere P, Tweedie I, Fiagbey E, Ocquaye M. (2002) Narrow Bridges to your Future: Creating a metaphorical experience of staying safe from HIV and realising the future you want presented at the International AIDS Conference 7-12 Juli 2002 ; 14 sidor
  70. ^ Dietrich et al (2000a) A Review of Visual/Kinesthetic Disassociation in the Treatment of Posttraumatic Disorders Traumatology Volume VI, Issue 2, Article 3 (Augusti 2000)