Biodynamiskt jordbruk

Biodynamiskt jordbruk är en alternativ odlingsmetod som grundar sig till största delen på Rudolf Steiners seminarier om jordbruk och utgår ifrån antroposofin. Det som praktiskt skiljer biodynamisk odling från ekologisk odling är användandet av de åtta biodynamiska preparaten. Genom preparaten skall kosmiska krafter påverka jord och växter. Preparaten ska enligt Biodynamiska Föreningen ge växterna egenskaper som vitalitet, förnimmelseförmåga, kraft, förnuft, mognad och förmåga att övervinna. De flesta preparaten är växter som tillreds eller komposteras i olika djurdelar enligt instruktioner från Rudolf Steiner. När de sedan ska användas blandas de med hästgödsel och placeras i 50 cm djupa hål med två meters mellanrum.

Själva ordet "biodynamik" är dock inte uppfunnet av Steiner utan av hans lärjungar inom det antroposofiska jordbruket. Biodynamiska produkter kan certifieras och bär då ett så kallat Demeter-märke.

Ekologi, kretslopp och vitalism

Biodynamiskt jordbruk innehåller även ett kretsloppstänkande som kan jämföras med ett självförsörjande ekologiskt jordbruk. Jordbruket strävar efter att skapa fullständiga kretslopp i liten skala och att bygga upp och stärka de ekologiska systemen i jorden. Kompostering och vallodling är två viktiga metoder.

Tänkandet som låg bakom det biodynamiska jordbruket innehöll även vitalism^{[källa behövs]}, ett antagande att de kemiska processerna i levande materia skiljer sig radikalt från den kemi som råder i död materia.

Preparat

I seminariet som hölls år 1924 introducerade Steiner åtta preparat att använda istället för konstgödsel. Det vanligaste preparatet heter Humuspreparatet (eller 500), och tillverkas av kogödsel. Andra preparat är kisel (501), rölleka (502), kamomill (503), brännässla (504), ekbark (505), maskrosor (506) och vänderot (507). Preparaten blandas sedan med hästgödsel och placeras i 50 cm djupa hål med två meters mellanrum.

Tillverkning

500: Humuspreparatet är gjort av kogödsel som fylls i kohorn och grävs ner i marken och förmultnas under vintern

501: Kisel finmales och prepareras i kohorn

502: Röllekablommor pressas in i urinblåsor från kronhjort, placeras i solen under sommaren, i marken under vintern och grävs upp på våren.

503: Kamomillblommor fylls in i tunntarmar från nötkreatur, läggs ned i humusrik mark på hösten och tas upp på våren.

504: Hela växten av brännässla omges av torv och placeras i marken under ett helt år.

505: Småhackade barkbitar av ek läggs i en skalle från något husdjur, omges av torv och grävs ned i marken på hösten på ett ställe där mycket regnvatten rinner förbi.

506: Maskrosblommor pressas ihop, fylls in i bukhinna från nötkreatur, läggs ned i marken på vintern och tas upp på våren.

507: Blommor från vänderot extraheras i vatten och får jäsa.

Användning

Ett till tre gram av varje kompostpreparat tillsätts stallgödsel genom att placera det i gödselhögen i ca 50 cm djupa hål med två meters avstånd. Vänderotextrakten späds med fem liter vatten och sprutas över hela kompostytan. Med fältpreparaten (humus- och kiselpreparat) kan man enligt Steiner skapa en bördig jord med kraftig växtlighet som följd. De sex kompostpreparaten fyller olika funktioner både var för sig och i kombination, påstår Steiner. Röllekapreparatet bidrar enligt Steiner till att styra svavlets reaktioner med andra substanser så att marken kan ta upp kosmisk energi. Kamomillpreparatet, ansåg han, håller växterna friska. Brännässlapreparatet gör marken 'förnuftig'. Genom ekbarkspreparatet tillförs kalcium i idealisk form och kalciumchockverkningar undviks. Genom maskrospreparatet kan växten tillgodogöra sig kiselsyra ur atmosfären i rätt mängd, som gör växten känslig för omgivningen och växten kan själv dra till sig vad den behöver. Tre preparat i samverkan, rölleka, kamomill och brännässla möjliggör en hemlig alkemi i komposthögar, så att kalium och kalcium omvandlas till kväve.</ref name=holgerkirchmann>

Externa länkar

• Biodynamisk astrologi och homeopati för jordbruket
• Biodynamiska forskningsinstitutet