Rasbiologi

Teckning av H. Strickland Constable. 1899, som visar förmodade fysiska olikheter mellan olika "raser". Teckningen publicerades i i Harper’s Weekly.

Rasbiologi, rasteori eller raslära var ett akademiskt ämne som studerade människoraser. Begreppet rasbiologi associeras vanligen med äldre eugenisk forskning, det vill säga forskning kring möjligheten att rasförädla olika folkgrupper med hjälp av biologiska såväl som sociokulturella åtgärder. Idag betraktas rasbiologin som en pseudovetenskaplig^{[källa behövs]} lära utan vetenskaplig grund.^{[källa behövs]}

Den svenske antropologen Anders Retzius indelade på 1840-talet människoraser efter skallindex och hans son Gustaf Retzius hävdade att den svenska nationen var den mest homogena av alla europeiska nationer med 87% långskalliga och endast 13% kortskalliga. Rasbiologin upptog idéer från bland annat antropologin, anatomin och arkeologin och utvecklades till en lära om hur en ras skulle förädlas. Ibland förknippas rasbiologin med nationalsocialism men den kan också sägas ha sprungit ur en bredare romantisk tradition.

Statens institut för rasbiologi

År 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, världens första i sitt slag. Riksdagens båda kammare ansåg att ett rasbiologiskt institut skulle skydda mot inre fiender; defekta, asociala, abnorma och brottsliga människor. Institutet bestod av Lundborg som chef med professors titel med en statistiker, en genealog, en antropolog samt några biträden. Forskarna bedrev studier av olika släkters och befolkningsgruppers livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter och kartlade det biologiska arvets betydelse för sjukdomar och ärftlighet. Genom dessa utforskningar skulle man få en teoretisk förklaringsmodell till bland annat brottslighet, vanart, alkoholism, sinnessjukdom och annan så kallad undermålighet.

Efter att Herman Lundborg pensionerats och Gunnar Dahlberg inträtt som ny chef för institutionen för rasbiologi år 1936, förändrades synen på rasbiologin. Dahlberg ansåg att den svenska steriliseringspolitiken inte skulle ge någon allmän folkförbättring och att judeförföljelsen i Tyskland inte säkert kunde ge några positiva rashygieniska verkningar.

1958 bytte institutet namn till Institutionen för medicinsk genetik och knöts till universitet.

Se även

• Eugenik
• Tvångssterilisering
• Rasism
• Rashygien
• Socialdarwinism
• Nationalsocialism
• Människoraser
• Francis Galton
• Herbert Spencer
• Anders Retzius
• Gustaf Retzius
• Gaston Victor Backman

Externa länkar

• Rasbiologi som vetenskap – hypoteser om paradigmskifte i den svenska rasbiologiska vetenskapen under 1930-talet. Magisteruppsats i historia, Blekinge tekniska högskola 2001. (PDF-fil)
• Det nobla arvets företräde – hypoteser om människoförädlingens utveckling i ett strukturperspektiv. Kandidatuppsats i historia, Blekinge tekniska högskola 2000. (PDF-fil)