Nydalasjön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nydalasjön
(Tavlesjön)
Insjö
Nydalasjön på kartan över Västerbotten
Red pog.svg
Nydalasjön
Geografiskt läge
Land  Sverige
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Landskap Västerbotten
Socken Umeå socken
Koordinater  
  WGS 84 63°49′23″N 20°20′46″E / 63.82297°N 20.34614°Ö / 63.82297; 20.34614 (Nydalasjön)Koordinater: 63°49′23″N 20°20′46″E / 63.82297°N 20.34614°Ö / 63.82297; 20.34614 (Nydalasjön)
  SWEREF 99 TM 7088306, 762911
Nydalasjön 2.jpg
Mått
Areal 1,46 km² [1]
Höjd 35 m ö.h. [2]
Strandlinje 8,11 km [2]
Medeldjup 3 m [1]
Maxdjup 6 m [1]
Volym 4 784 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinningsområde Umeälvens huvudavrinningsområde (28000)
Utflöde Kolbäcken
VattendragsID (VDRID) 708416-172135
Status[1]
Ekologisk status Solid green (80B682).svg God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) Solid blue (52B4D0).svg God
   Miljöproblem[2]
Försurning Solid green (80B682).svg Nej
Övergödning Solid green (80B682).svg Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Solid green (80B682).svg Nej
Främmande arter Solid green (80B682).svg Nej
Kontinuitetsförändringar Solid green (80B682).svg Nej
Morfologiska förändringar Solid red (F2716D).svg Ja
Källa VISS (SE708712-172291)
Övrigt
SjöID 708712-172291
ID vattenförekomst SE708712-172291
Vattenytans ID (VYID) 708744-172347
Vattendistrikt Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregion Norrlands kustland, under högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID) 708809-172336
Namn Utloppet av Nydalasjön
Areal 5,48 km²
Vattenytor 1,46 km²
Sjöprocent 26,64 %
Ackumulerad areal uppströms 5,47 km²
Biflödesordning 2
Utflöde Kolbäcken
VattendragsID (VDRID) 708416-172135
Avstånd till havet 10 km
Medelhöjd 42 m ö.h.
Område nedströms 708597-172249
Källor [3][4][5]

Nydalasjön, tidigare Tavlesjön, är en sjö i Umeå kommun i Västerbotten som ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 6 meter djup, har en yta på 1,46 kvadratkilometer och befinner sig 35 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kolbäcken. Vid provfiske har abborre, gädda och mört fångats i sjön.[6]

Nydalasjön en drygt tre kilometer lång (nord-syd) och en halv kilometer bred (öst-väst) sjö i östra utkanten av Umeå tätort. Sjön är belägen nära stadsdelarna Nydalahöjd, Mariehem och Tomtebo. En campingplats ligger vid sjöns norra ände. Flera små vägar, stigar och cykelvägar gör det möjligt att promenera eller cykla runt sjön och den totala sträckan blir då cirka 8,5 kilometer.

Nydala fritidsområde[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren är Umelagun - ett utomhusäventyrsbad, natursjöbad, bastuflottar och caféer - öppet. Under vintern är längdskidåkning och pimpelfiske populärt, och sjön plogas ibland så att skridskoåkare kan göra "långfärder".

First Camp Umeå, tidigare Nydala Camping och Umeå Camping, är belägen i området. Campingen har hundratals campingplatser och knappt 100 stugor samt äventyrsgolf, restaurang och andra attraktioner.

Trycket på sjön som friluftsmål har ökat i takt med Umeås växande befolkning och den pågående utbyggnaden av stadsdelen Tomtebo, som beräknas ha omkring 20 000 invånare inom några decennier.

Det finns en mängd preparerade grillplatser runt sjön där kommunen tillhandahåller ved året om.

Runt Nydalasjön finns tillgång till blåbär, lingon, åkerbär samt svamp på hösten. Fiskekort kan köpas i området.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1797 anlade dåvarande landshövdingen Pehr Adam Stromberg ett nybygge och startade ett uppodlingsprojekt vid sjöns norra ände. Han kallade gården Nydala efter godset Nydala herrgård i Nydala socken i Småland som en gång tillhört släkten.[7]

Före 1980-talet hette sjön Tavlesjön (ibland Tavelsjön), vilket gett byarna Innertavle och Yttertavle sina namn. Namnbytet berodde på att Tavlesjön ofta förväxlades med Tavelsjön (och byn Tavelsjö), som ligger längre in i landet.

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Nydalasjön ingår i delavrinningsområde (708809-172336) som SMHI kallar för Utloppet av Nydalasjön. Medelhöjden är 42 meter över havet och ytan är 5,48 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Kolbäcken som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 10 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (49 %). Avrinningsområdet har 1,46 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 26,6 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 1,08 kvadratkilometer eller 20 % av avrinningsområdet.[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!Vy_y_c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ Rosén, Bo (1997). Pehr Adam Stromberg : omstridd landshövding i Västerbottens län under finska kriget 1808-1809. ISBN 91-971050-9-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]