Blåbär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blåbär
Ett blåbär
Ett blåbär
Systematik
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ljungordningen
Ericales
Familj Ljungväxter
Ericaceae
Släkte Blåbärssläktet
Vaccinium
Art Blåbär
V. myrtillus
Vetenskapligt namn
§ Vaccinium myrtillus
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Blåbär (Vaccinium myrtillus) är ett ris som växer vilt i norra Europa. Den bör inte sammanblandas med amerikanskt blåbär (Vaccinium corymbosum och V. angustifolium), vilket är andra arter inom släktet. På engelska heter det europeiska blåbäret bilberry. Blåbär kan också förväxlas med odon, men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Blåbär är en av de vanligaste växterna i Sverige och beräknas täcka omkring 17 % landets yta[1].

Blåbär är normalt överdragna med en tunn vaxhinna som skyddar bäret mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. Vissa bär saknar dock det anlaget och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukar kallas skomakarbär, och i folktron har de ansetts giftiga eller åtminstone oätliga därför man trodde att korna eller räven urinerat på dem. I vissa delar av Ångermanland kallas bären "häraslickebära" för att man antog att harar hade slickat bort vaxhinnan. I Västerbotten kallades de "årmslektber" då man trodde att deras svarta färg kom sig av att ormar slickat på dem. De svartblå bären är dock fullt likvärdiga de ljusare blå.

Fullmogna blåbär har ett saftigt, mörkt vinrött fruktkött, trots namnet. Smaken är söt med obetydlig syra.

Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 8 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75-100 mg).[2]

Sällsynt förekommer hybrid med lingon (blingon). Hybriden har vintergröna blad och violetta bär.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Blåbärsplockning

I Sverige blommar blåbäret i maj/juni och är moget i juli/augusti. Blåbär är ett populärt bär och kan användas till bland annat paj, saft, sylt, marmelad, kräm, te, blåbärsvin och soppa. Bären kan även användas inom textilfärgningen och ger då en lila eller rödaktig färg.

Blåbär som nyckelart[redigera | redigera wikitext]

Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad nyckelart. riset betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Tjäderkycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket är en mycket näringsrik föda. Blommornas nektar utnyttjas av humlor och fjärilar. Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen[4].

Uttryck[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket blåbär som används på nybörjare eller amatörer inom sport härstammar från 60-talet. Mindre duktiga åkare i Vasaloppet stannade gärna vid stationerna med blåbärssoppa och spillde lite vid varje tillfälle så vid målgång såg de till slut ut som "blåbär". [5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NE
  2. ^ ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26”. Livsmedelsverket. http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx. Läst 16 augusti 2012. 
  3. ^ Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. 91-46-17584-9 
  4. ^ Grönare skog av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999
  5. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab

Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon. Kardell,Eriksson Sveriges Lantbruksuniversitet. Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel,Fakta Skog nr 13, 2002 Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen. Strengbom,Nordin, Fakta Skog nr 7, 2008 Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Naturvårdsverket rapport 5066. 2000.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]