Blåbär
| Blåbär | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
| Art | Blåbär V. myrtillus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vaccinium myrtillus | |
| Auktor | Linné |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Blåbär (Vaccinium myrtillus) är ett ris som växer vilt i norra Europa. Den bör inte sammanblandas med amerikanskt blåbär (Vaccinium corymbosum och V. angustifolium), vilket är andra arter inom släktet, på engelska heter det europeiska blåbäret bilberry. Blåbär kan också förväxlas med odon, men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Blåbär är en av de vanligaste växterna i Sverige och beräknas täcka omkring 17 % landets yta[1].
Blåbär är normalt överdragna med en tunn vaxhinna som skyddar bäret mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. Vissa bär saknar dock det anlaget och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukar kallas skomakarbär, och i folktron har de ansetts giftiga eller åtminstone oätliga därför man trodde att korna eller räven urinerat på dem. I vissa delar av Ångermanland kallas bären "häraslickebära" för att man antog att harar hade slickat bort vaxhinnan. I Västerbotten kallades de "årmslektber" då man trodde att deras svarta färg kom sig av att ormar slickat på dem. De svartblå bären är dock fullt likvärdiga de ljusare blå.
Fullmogna blåbär har ett saftigt, mörkt vinrött fruktkött. Smaken är syrlig med en liten sötma.
Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 5 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75-100 mg)[2]
Innehåll |
[redigera] Användning
I Sverige blommar blåbäret i maj/juni och är moget i juli/augusti. Blåbär är ett populärt bär och kan användas till bland annat paj, saft, sylt, marmelad, kräm, te, blåbärsvin och soppa. Bären kan även användas inom textilfärgningen och ger då en lila eller rödaktig färg.
Blåbär och vatten på flaska kan också fås att spontanjäsa varvid en alkoholsvag dryck erhålls.[källa behövs]
[redigera] Blåbär som nyckelart
Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad nyckelart. Busken betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Tjäderkycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket är en mycket näringsrik föda. Självklart utnyttjas blommornas nektar av humlor och fjärilar, och på riktigt gammalt ris kan också lavar växa. Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen[3].
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ NE
- ^ ”Livsmedel: Blåbär”. Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Livsmedelsverket. 2008-05-05. http://192.121.81.11/livsmedelsok/detalj.aspx?livsmedelsId=555&vikt=100. Läst 3 september 2008.[död länk]
- ^ Grönare skog av Johnny de Jong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999
Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon. Kardell,Eriksson Sveriges Lantbruksuniversitet. Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel,Fakta Skog nr 13, 2002 Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen. Strengbom,Nordin, Fakta Skog nr 7, 2008 Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Naturvårdsverket rapport 5066. 2000.
[redigera] Externa länkar
- Den Virtuella Floran
- Blåbär i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Blåbär
