Operation Condor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagande länder i Operation Condor. I ljusgrön länder som endast deltog delvis, till exempel genom att tillhandahålla underrättelseinformation. Blått betyder stöd.

Operation Condor (spanska: Operación Cóndor; portugisiska: Operação Condor) var en kampanj av politiskt förtryck, däribland mord och underrättelsearbete, som officiellt började genomföras 1975 av de högerorienterade militärjuntorna och auktoritärt konservativa regeringarna i Sydamerika. Kampanjen genomfördes genom så kallad statsterrorism med stöd av USA, främst genom underrättelsetjänsten CIA, för att motverka vänsterinfluenser på kontinenten men också för att polisiärt och militärt förebygga möjliga oppositionsrörelser mot den rådande, för USA:s del gynnsamma, politiska ordningen. Det exakta antalet döda kopplade till Operation Condor kommer sannolikt aldrig att bli känt men det rör sig troligtvis om tiotusentals offer.[1][2][3] Bara i det smutsiga kriget under militärjuntan i Argentina försvann mellan 20 000 och 30 000 misstänkta meningsmotståndare.[4]

Operation Condors nyckelmedlemmar var de högerorienterade diktaturerna i Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay, Bolivia och Brasilien medan de vänligt sinnade grannländerna Ecuador, Peru och Venezuela deltog i en mindre utsträckning.[5][6] De flesta militära, polisiära och underrättelseaktioner genomfördes gemensamt av underrättelse- och säkerhetstjänsterna i dessa länder med stöd av USA.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ledarna för de militära underrättelsetjänsterna från Argentina, Bolivia, Chile, Paraguay och Uruguay, träffade den 25 november 1975 Manuel Contreras och chefen för DINA (den chilenska hemliga polisen) i Santiago de Chile, för att officiellt skapa Plan Condor.[8] Men samarbetet mellan olika säkerhetstjänster i syfte att "eliminera marxistisk subversion" fanns redan innan detta möte i Pinochets diktatur. Under Conference of American Armies som hölls i Caracas den 3 september 1973 föreslår den brasilianske generalen Breno Borges Fortes, att "utöka utbytet av information mellan olika tjänster för att slå tillbaks subversion".[9]

Under senare år har med stor tydlighet framkommit att organisationens förebilder, läroplaner och utbildningscentra byggdes upp av Frankrikes före detta legionärer, latinamerikaflyende krigsförbrytare, emigrerade exgeneraler/militärer/tortyrexperter tillsammans med fransk underrättelsetjänst, alla med omfattande erfarenheter från Algeriets befrielsekrig och i förlängningen Franska Indokina.[källa behövs] Deras systematisering av ny omvälvande krigföring i framför allt större städer, mot civila vänster- eller människorättselement, hade framtvingats av civilbefolkningars solidarisering, uppbackning och partisanliknande aktiviteter mot ockupation eller kolonial frigörelse. Därmed kom de ingående sydamerikanska militärdiktaturerna, uppbackade av USA och Frankrike, att uppvisa den moderna tidens mest brutala metoder mot folkliga uppror och manifestationer sedan Gestapos dagar. Bortföranden, försvinnanden, likvideringar tillsammans med förhör, tortyr och därefter avrättning resulterade i att tusentals oppositionella dumpades levande, döende eller döda ute över sydatlantens frånlandsvindar från främst argentinska trupptransportplan, som lastats med militärakademiers eller träningscentras politiska fångar. Tack vare att åldrade militärer och underrättelsemän från organisationens nätverk idag kan avslöja verkligheten och mörkläggningarna, straffimmuna eller rättegångsförhindrade som de är, har bland annat dokumentärfilmen "Fransk Tortyr på Export" kunnat produceras och påvisa hur Operation Condor från militärkuppen i Chile september 1973 till långt in på 90-talet blev en paraplyorganisation för Latinamerikas många militärdiktaturer.

Efter Operation Condor[redigera | redigera wikitext]

Idag anses risken för latinamerikanska militärkupper i princip vara eliminerad till följd av samarbetspakter, ekonomiska och folkrättsliga allianser, starka demokratiska solidaritetstsgrupperingar och politiska partier samt kraftigt minskad analfabetism och i förlängningen folkupplysning och demokratisk skolning. Även en kraftig transparens och medborgerlig kritik av USA:s militärindustriella komplex och underrättelseorganisation CIA, har gjort att inga missnöjda officersgrupperingar längre numera kan påräkna ekonomiskt, militärt eller politiskt stöd för störtande av folkvalda socialistiska, radikala eller progressiva regimer.

USA:s roll[redigera | redigera wikitext]

Operation Condor, som ägde rum under kalla kriget, fick åtminstone godkännande av USA som fruktade ökat marxistisk inflytande i regionen. Målen var officiellt vänstergerillor (som MIR, Montoneros och ERP, Tupamaros med flera) men i själva verket ingick alla typer av politiska motståndare, inklusive deras familjer och bekanta, vilket rapporterades av Valechkommissionen.

Terrorarkivet[redigera | redigera wikitext]

Den 22 december 1992 kom en mängd betydande information om Operation Condor när José Fernández, en paraguayansk domare, besökte en polisstation i Lambaré, en förort till Asunción, för att söka efter filer om en tidigare politisk fånge. Istället fann han vad som kom att bli känt som terrorarkivet, med detaljer om ödet för tusentals latinamerikaner som i hemlighet hade kidnappats, torterats och dödats av säkerhetstjänsten i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Paraguay och Uruguay. Några av dessa länder har sedan använt sig av delar av detta arkiv för att åtala före detta militärer. Arkivet innehöll information om 50 000 mördade personer, 30 000 "desaparecidos" ("försvunna") och 400 000 fängslade.[10]

Terrorarkivet visade också att Peru samarbetade i olika grader med underrättelsetjänstinformation och samarbetade med Argentinska agenter i försvinnande av en grupp från Montoneros, som hade exilierat sig i Peru.

Mexico, liksom även Costa Rica, Kanada, Frankrike, Storbritannien, Spanien och Sverige tog emot många människor som flydde från sina regimer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Sydamerikanska staters hemliga poliser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Dinges, John: The Condor Years: How Pinochet and His Allies Brought Terrorism to Three Continents (The New Press, 2004)
  • Kornbluh, Peter: The Pinochet File: A Declassified Dossier on Atrocity and Accountablity
  • J. Patrice McSherry, "Predatory States: Operation Condor and Covert War in Latin America" (Rowman & Littlefield Publishers, 2005)
  • Nilson, Cezar Mariano; Operación Cóndor. Terrorismo de Estado en el cono Sur. Lholé-Lumen; Buenos Aires, 1998.
  • Paredes, Alejandro. La Operación Cóndor y la guerra fría. . Universum. [online]. 2004, vol.19, no.1, p.122-137. ISSN 0718-2376.
  • Gutiérrez Contreras, J.C. y Villegas Díaz, Myrna. Derechos Humanos y Desaparecidos en Dictaduras Militares, KO'AGA ROÑE'ETA se.vii (1999) - Previamente publicado en "Derecho penal: Implicaciones Internacionales", Publicación del IX Congreso Universitario de Derecho Penal, Universidad de Salamanca. Edit. Colex, Madrid, Marzo de 1999
  • Informe de la Comisión Nacional sobre prisión política y tortura. Santiago de Chile, Ministerio del Interior – Comisión Nacional sobre Prisión Política y Tortura, 2005.

Skönlitteratur om Operation Condor[redigera | redigera wikitext]

Ricardo Canto Leyton: O P Condor. Faun förlag. 2010

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Centro de Documentación y Archivo para la Defensa de los Derechos Humanos”. http://www.pj.gov.py/cdya/index.html. Läst 25 juni 2007. 
  2. ^ J. Patrice McSherry (2002). ”Tracking the Origins of a State Terror Network: Operation Condor”. Latin American Perspectives 29 (1): ss. 36-60. 
  3. ^ ”2006: el ocaso de los "cóndores mayores"”. La Nación. 2007-12-13. http://www.lanacion.cl/prontus_noticias/site/artic/20061212/pags/20061212213006.html. Läst 2007-06-25. 
  4. ^ http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-21884147
  5. ^ Cóndor también acechó en Venezuela. El Nacional, Caracas, 21 maj 2005
  6. ^ ”Predatory States. Operation Condor and Covert War in Latin America/When States Kill. Latin America, the U.S., and Technologies of Terror”. http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3821/is_200610/ai_n17195860. Läst 24 oktober 2007. 
  7. ^ "Predatory States: Operation Condor and Covert War in Latin America" J. Patrice McSherry ISBN 978-0742536876
  8. ^ Condor legacy haunts South America, BBC, June 8, 2005 (engelska)
  9. ^ Abramovici, Pierre (May 2001). ”OPERATION CONDOR EXPLAINED — Latin America: the 30 years’ dirty war” (på Engelska). Le Monde diplomatique. http://mondediplo.com/2001/08/12condor. Läst 2006-12-15. (free access in French and in Portuguese)
  10. ^ Martín Almada, "Paraguay: The Forgotten Prison, the Exiled Country"