Kiss (musikgrupp)

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Kiss
Australien 2008.
Information
Bakgrund USA New York
Genre Heavy metal, Hårdrock
Aktiva år 1973-
Skivbolag EMI
Hemsida Officiell webbplats
Medlemmar
Gene Simmons
Tommy Thayer
Paul Stanley
Eric Singer
Tidigare medlemmar
Eric Carr (Avliden)
Bruce Kulick
Mark St. John (Avliden)
Vinnie Vincent
Ace Frehley
Peter Criss

Kiss är en amerikansk rockgrupp som sålt över 100 miljoner skivor, grundad den 3 januari 1973[1] av Paul Stanley och Gene Simmons. Även om de är mest kända för sin scenshow med tillhörande sminkning har de också gjort flera av musikhistoriens största hits. Ace Frehley och Peter Criss tillhörde också originaluppsättningen av Kiss. Andra som spelat i Kiss är Eric Carr, Vinnie Vincent, Mark St. John, Bruce Kulick, Eric Singer och Tommy Thayer. Några av Kiss stora hits är bland annat Strutter, Black Diamond, Rock And Roll All Nite, Love Gun, Beth, Forever, Crazy, Crazy Nights, Heaven's On Fire, I Was Made For Lovin' You, Detroit Rock City, Shout It Out Loud, God Gave Rock 'N' Roll To You II och Lick It Up.

Innehåll

[redigera] Historia

[redigera] 1970-1979

Kiss rötter går tillbaka till Wicked Lester, ett New York-baserat rock 'n' roll-band lett av Gene Simmons och Paul Stanley. Simmons och Stanley lämnade bandet efter att Epic Records hade tackat nej till att släppa en skiva med bandet. I slutet av 1972 uppmärksammade Simmons en annons i Rolling Stone om att en trummis, Peter Criss, sökte ett band och var villig att göra vad som helst för att lyckas. Simmons och Stanley tyckte att det lät intressant och lät Criss göra auditions med dem. Detta resulterade senare i att Kiss blev en trio. I början av januari 1973 höll Simmons och Stanley flera auditions för att värva ännu en bandmedlem, en sologitarrist. Ace Frehley imponerade och anslöt sig den 3 januari till bandet. Samtidigt som gruppen nu blivit en komplett kvartett bytte bandet också namn till Kiss efter ett förslag av Stanley. Det mindre klädsamma namnet "Fuck" var att annat alternativ. Frehley designade sedan den speciella Kiss-logotypen, med de uppmärksammade, och som kritikerna tyckte, de nazistliknande S:en (de liknar dubbel-s-runorna som nazitysklands specialstyrka Schutzstaffeln använde.) Något som både Paul och Gene viftar bort, de har ju faktiskt båda judiskt blod i ådrorna.

I januari 1973 gjorde gruppen sitt första uppträdande på klubben i "Coventry" i New York. Det är under dessa spelningar som gruppen börjar experimentera med att bära smink i ansiktet. Syftet är, förutom att det ger bandmedlemmarna speciella egenskaper (Gene - (Demon), Ace - (Space-Ace), Peter - (Catman), Paul - (Starchild)), att odla en mystik och skapa intresse kring bandet och vilka de egentligen är. Detta är något som ska visa sig vara en lyckträff då det tillsammans med en spektakulär scenshow så småningom ger bandet stora framgångar.

I mars 1973 spelade Kiss tillsammans med Eddie Kramer in en demo med fem låtar.[2] Efter ett flertal mindre konserter under sommaren 1973 kontaktade Kiss Bill Aucoin en producent för en Tv- showen "Flipside". De bad honom komma och se bandet spela live, eftersom de var starkt i behov av en manager. Bill Aucoin bestämde sig för att gå och se KISS. Han blev imponerad av vad han fick se och pratade med killarna efteråt. Han sa åt dem att han kunde tänka sig att arbeta med dem, men bara under förutsättningen av att de ville bli världens största band. De accepterade och skildes åt, med budskapet från Aucoin "om jag inte lyckas hitta ett skivkontrakt åt er inom två veckor, så glömmer vi allt". Bill Aucion kontaktade sin vän Niel Bogart som gick med på att lyssna på bandet. Tack vare Aucoin blev KISS först in i Neal Bogarts nya bolag, Casablanca Records. Kiss spelade in sin första skiva i Bell Sounds Studios i oktober 1973 i New York City. Nyårsafton 1973 spelar Kiss sin mytomspunna konsert på "Academy of Music" i New York City. Under denna konsert sätter Simmons eld på sitt hår när han testar att göra sitt nya eldsprutetrick.

I februari 1974 påbörjade bandet sin första nordamerikanska turné i Edmonton, Kanada. På Northern Alberta Jubilee Auditorium, som förband. Den 18 februari släpper Kiss sitt första album med samma namn. Bandet uppträdde med låtarna Nothin' to Lose, Firehouse och Black Diamond i TV-programmet ABC In Concert, vilket blev deras första nationella TV-framträdande. Programmet sändes den 29 mars. Den 29 april 1974 uppträdde Kiss med Firehouse på The Mike Douglas Show, som även innehöll en intervju med Gene Simmons. I augusti 1974 började de spela in sitt andra album, Hotter Than Hell, som släpptes den 22 oktober.

Bandets tredje studioalbum, Dressed to Kill, släpptes i mars 1975. Albumet innehåller en av de låtar som rankas bland de bästa rocklåtarna genom tiderna, Rock And Roll All Nite. Tidigt i april 1975 uppträdde Kiss live på NBC Midnight Special. Kiss släppte i september 1975 livealbumet Alive! som blev en stor försäljningsframgång och som av många räknas som den bästa "live" inspelning som har gjorts i musikhistorien. Det var vid denna tid som man också kunde se att Kiss Army (bandets fanklubb) hade ökat radikalt i medlemsantal och att bandet överlag fått fler anhängare. Kiss förärades med sin första guldskiva i december 1975, innan de spelade på scenen i Nassau Coliseum, Long Island. Alive! uppnådde senare en fyrdubbel platinastatus som också gjorde att singeln Rock And Roll All Nite hamnade på Billboards top 40 list.

Kiss fjärde studioalbum, Destroyer, släpptes den 15 mars 1976, och blev en publik och kommersiell succé. I oktober 1976 uppträdde Kiss på The Paul Lynde Halloween Special och spelade låtarna Detroit Rock City, Beth och King of the Night Time World.

Sent året 1976, närmare bestämt den 11 November släpps albumet Rock and Roll Over, delvis inspelat i en gammal teater (Star Theatre), albumet mixades och färdigställdes dock i studion The Record Plant i New York. Albumet innehåller bl.a hiten Hard Luck Woman skriven av Paul Stanley som ännu en gång kliver fram som en mycket pricksäker kompositör. Hard Luck Woman hyllas i countrykretsar och tas även upp av countrystjärnan Garth Brooks.

Den 30 juni 1977 släpptes Love Gun och bandet genomförde en turné i Japan där man slog publikrekord som tidigare hölls av The Beatles. I augusti 1977 höll Kiss en en serie konserter i Los Angeles; dessa spelades in och mixades ihop till det andra livealbumet för bandet, Alive II. I mars 1978 året därpå släppte bandet sin första samlingsskiva, Double Platinum.

På hösten 1978 släppte de fyra gruppmedlemmarna var sitt soloalbum, och rykten uppstod att gruppen var på väg att splittras. I maj 1979 släpptes dock albumet Dynasty, bland annat innehållande megahiten I Was Made For Lovin' You som några månader senare uppnådde guldstatus för över en miljon sålda singlar.

[redigera] 1980-1989

I maj 1980 lämnade trummisen Peter Criss bandet kort efter att skivan Unmasked släpptes. Criss medverkar inte alls på albumet, men han återfinns på omslaget och i en kort sekvens i videon till låten Shandi. Inom kort ersattes Criss med New York-trummisen Eric Carr. I november 1981 släpptes det första albumet med Carr vid trummorna, Music from "The Elder", som blev ett kommersiellt misslyckande. Ace Frehley hade vid en intervju sagt att det blir Heavy Metal vid nästa skiva. Så blev alltså inte fallet. Det var mer filmmusik. I oktober 1982 utgav gruppen Creatures of the Night. Skivan innehöll en del stora hittar så som titelspåret, I love it loud, balladen I Still love you. Gitarristen Ace Frehley är avporträtterad på omslaget men spelar inte ett enda ackord på albumet. Slitningarna mellan honom och Simmons/Stanley hade blivit ohållbara och Frehley lämnade bandet. Frehley blev ersatt av Vinnie Vincent i lagom tid till Kiss 10th Anniversary Tour 1983. Creatures Of The Night turnéen började i USA men avslutades efter att arenorna knappt var halvfulla. Mycket berodde på att många fans redan lämnat Kiss efter besvikelserna Music From the Elder, Unmasked och så klart att Frehley/Criss lämnat bandet. På turnén uppträdde Vinnie Vincent sminkad som Ankh-symbolen vilken betyder livet, ett egyptiskt märke som Paul kom på. Sminket blev det som använts minst i Kiss-historien.

I juni 1983 uppträdde Kiss för sista gången med smink; det ägde rum inför närmare 200 000 fans på Maracana Stadion i Rio de Janeiro, Brasilien. I september samma år chockade Kiss en stor del av musikvärlden genom att uppträda live på en MTV-gala utan smink. Samma månad släpptes det, för att vara KISS, musikaliskt stenhårda albumet Lick It Up. Ett år senare utgavs Animalize som kom att sälja platina flera gånger om. Låten Heaven's On Fire blev en megahit.

Vincent, som till stor del hade bidragit till Kiss nya, hårdare sound, sparkades tämligen oväntat i slutet av 1984 och ersattes med Mark St. John, som på grund av en reumatisk sjukdom snart fick ge plats åt Bruce Kulick, yngre bror till Bob Kulick som provspelade för Kiss i början på bandets karriär, men då ratades till förmån för Ace Frehley. Under återstoden av 1980-talet fortsatte Kiss att släppa, enligt vissa kritiker oinspirerade, musikalbum; Asylum (1985), Crazy Nights (1987) och Smashes, Thrashes & Hits (1988). I oktober 1989 släppte gruppen Hot In The Shade, som innehåller den kommersiellt framgångsrika balladen Forever.

[redigera] 1990-1999

I slutet av 1991 gick Kiss in i studion för att spela in albumet Revenge. Trummisen Eric Carr hade under en tid varit sjuk i cancer och avled den 24 november 1991, endast 41 år gammal. Mycket nedstämda fortsatte bandet att göra klart albumet och lade samtidigt till en låt som tillägnades Carr, Carr Jam 81. Eric Singer (Gary Moore, Alice Cooper, Black Sabbath) fick ersätta Carr på trummorna. Eric Singer var den andra blonde medlemmen i Kiss, eftersom Peter Criss egentligen är blond. I maj 1992 blev Revenge klart och släpptes ett tag senare, tillägnat Eric Carr. Bandet fortsatte att göra nya album, i maj 1993 släpptes Alive III. I februari 1995 anlände Kiss till ett unikt och välbevakat Worldwide Kiss Convention Tour. Under turnén gästades bandet av den tidigare medlemmen Peter Criss. Han följde med bandet upp på scen under deras uppträdande när de skulle sjunga klassiska låtarna Hard Luck Woman och Nothin' To Lose, detta var det första framträdandet Criss gjorde med Kiss sedan 1979.

I augusti 1995 uppträdde Kiss på MTV Unplugged. Bandet hade bjudit in Criss och Ace Frehley för att delta i showen. I september gick Simmons, Stanley, Singer och Kulick återigen in i studion för att spela in Carnival Of Souls. Det släpptes dock inte förrän hösten 1997. Den 28 februari 1996 överraskade originalmedlemmarna Simmons, Stanley, Criss och Frehley med att göra ett framträdande på 38th Annual Grammy Awards i Los Angeles fullt sminkade för första gången på sjutton år. Månaden därpå släppte man Kiss Unplugged.

I april 1996 tillkännagav Kiss officiellt bandets återförening och att de sedan ska hålla en Alive Worldwide Reunion Tour. Första konserten ägde rum på KROQ Weenie Roast i Irvine, Kalifornien. Återföreningen får enorm uppmärksamhet, och Kiss spelar för utsålda hus. Kiss uppträder i september 1996 under Brooklyn Bridge, New York för MTV Music Video Awards. 1996 nådde turnén Sverige och Kiss spelar två utsålda shower, en i Globen den sjätte december och en i Scandinavium kvällen därpå. Under sommaren 1997 spelar Kiss två shower den fjortonde och femtonde juni på Stockholms Stadium. Hösten 1998 gav gruppen ut albumet Psycho Circus, det första på 19 år med alla fyra originalmedlemmarna. I mars 1999 pryder gruppen omslaget på herrtidningen Playboy. I augusti samma år fick Kiss sin egen stjärna på välkända Hollywood Walk of Fame. För att avsluta 1999 och inleda det nya millenniet höll Kiss en särskild nyårsshow i Vancouver för att räkna in det nya året.

[redigera] 2000-idag

I februari 2000 meddelade bandet att Kiss Farewell Tour blir den sista turnén. När turnén nådde Asien i januari 2001 lämnade Peter Criss bandet. Han blev ersatt med den tidigare trummisen Eric Singer. Trots detta kom Criss senare att återvända igen. Kiss The Box Set släpptes i november samma år.

Efter att ha vägrat medverka vid en konsert på Jamaica i mars 2002 blir Ace Frehley snart ersatt av Tommy Thayer som använder samma smink som Frehley. I april samma år uppträdde Kiss på Dick Clark's American Bandstand 50th Anniversary Show på ABC. Kiss uppträdde tillsammans med Melbourne Symphony Orchestra i Melbourne, Australien i februari 2003 och spelade då in Kiss Symphony: Alive IV. I och med Kiss World Domination Tour, som inleddes i Hartford, CT i augusti 2003, anslöt sig Criss ännu en gång till bandet. Criss lämnade dock bandet för gott i mars 2004. Rock The Nation-turnén sparkas igång i Perth i Australien i maj 2004 och då är Eric Singer tillbaka bakom trummorna.

I april 2005 gav KISS en konsert för 40 000 personer på Camp Pendleton, som var gjord för amerikanska trupper i Irak och Afghanistan.

Den 31 oktober 2006 släpptes den första Kissology Vol. 1 1974-1977. 2006 åkte även kiss till Japan för och spela fyra konserter. De kallade turnén för Rising Sun Tour

5 April 2007 avled forne Kiss-gitarristen Mark St John i hjärnblödning.

Den 27 juni 2007 uppträdde Kiss för första gången som en trio, då Paul Stanley fick föras till sjukhus efter att hjärtat slagit 200 slag i minuten, Så Gene Simmons, Tommy Thayer och Eric Singer framförde konserten ändå, efter att ha frågat publiken vilket de ville, men de fick göra om låtlistan och sedan gjorde man konserten som en hyllning till Paul. Paul kom hem dagen efter (28 juni) för att återhämta sig i sitt hem med sin familj.

Den andra volymen av Kissology släpptes 14 augusti 2007 och innehåller material från 78-91. Den Tredje volymen av Kissolgy släpptes 18 decemer 2007 och innehåller material från 92-00.

Paul Stanley har bekräftat att Kiss ska ut på turné 2008 (Kiss Alive/35 World Tour) och att den drar igång i Australien och Nya Zeeland i mars månad och fortsätter i Europa med turnépremiär med två spelningar i Oberhausen (Tyskland) och bland annat ett gig i Sverige på Stockholm Stadion 30 maj 2008. De 32 500 biljetterna till Stockholms Stadion sålde slut på 20 minuter, vilket är nytt rekord för KISS i Sverige och övriga världen. Man kommer dessutom att spela i Serbien för första gången i bandets historia. Man kommer även att bära Destroyerdräkterna som man använde under 76-77 och 98-2001.

[redigera] Medlemmar

[redigera] Nuvarande medlemmar

[redigera] Tidigare medlemmar

[redigera] Diskografi

[redigera] Studioalbum

[redigera] Livealbum

[redigera] Samlingsalbum

[redigera] DVD

[redigera] Turnéer

[redigera] Kuriosa

  • Cirka 100 miljoner sålda lp/cd
  • Största konsert - Rio de Janeiro 1983 cirka 200 000 betalande
  • Paul Stanley spelade Fantomen i en uppsättning av Fantomen på Operan ( The phantom of the opera ) i Toronto 1999
  • Gene Simmons är född i Israel, hans moder är ungersk-judisk överlevande från ett av koncentrationslägren under andra världskriget
  • Kiss har spelat i Sverige sammanlagt åtta gånger: 1976, 1980, 1983, 1984, 1988, 1996, 1997, 1999 och ska nu, 2008 spela en gång till på Stockholms Stadion där biljetterna såldes slut på 20 minuter, rekord i sverige och för Kiss.
  • Bandet medverkade (som sig själva) i filmen Detroit Rock City
  • KISS uppträde på vinter-OS-invigningen 2002
  • KISS gjorde 731 konserter med smink till 1983 och 697 konserter utan smink tills 1996 då det kom på igen.

[redigera] Litteratur

  • Leaf, David & Sharp, Ken, Kiss: Behind the Mask. The Official Authorized Biography. New York: Warner Books 2003. ISBN 0-446-53073-5
  • Simmons, Gene, Kiss and Make-up. London: Arrow 2003. ISBN 0-09-943614-0

[redigera] Externa länkar

[redigera] Noter

  1. ^ http://www.kissonline.com/chron/
  2. ^ Demon färdigställdes den 13 mars 1973 och innehåller låtarna "Deuce", "Cold Gin", "Strutter", "Watchin' You" och "Black Diamond". Källa: KISS FAQ Åtkomst 2008-01-07.
KISS
Paul Stanley | Gene Simmons | Tommy Thayer | Eric Singer
Eric Carr | Vinnie Vincent | Mark St. John | Bruce Kulick | Peter Criss | Ace Frehley
Studioalbum
KISS | Hotter Than Hell | Dressed to Kill | Destroyer | Rock and Roll Over | Love Gun | Paul Stanley | Gene Simmons | Peter Criss | Ace Frehley | Dynasty | Unmasked | Music from "The Elder" | Killers | Creatures of the Night | Lick It Up | Animalize | Asylum | Crazy Nights | Hot in the Shade | Revenge | Carnival of Souls | Psycho Circus
Livealbum
Alive! | Alive II | Alive III | KISS Symphony: Alive IV
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Kiss_%28musikgrupp%29
Personliga verktyg