IQ and Global Inequality

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

IQ and Global Inequality (IQ och global ojämlikhet) är en kontroversiell bok från 2006 om samband mellan nationers medel-IQ och välstånd. Boken är författad av Richard Lynn och Tatu Vanhanen. Richard Lynn är professor emeritus i psykologi vid University of Ulster, Nordirland.Tatu Vanhanen är professor emeritus i statskunskap vid Tammerfors universitet i Finland, och har blivit utredd för hets mot folkgrupp när han citerade sin forskning, en utredning som dock lades ned.

Boken IQ and Global Inequality är en metastudie där författarna sammanställer och analyserar IQ-tester genomförda i olika länder. Författarna påvisar ett starkt samband mellan ett lands genomsnittliga IQ och dess välstånd (inkomst per capita, livslängd, arbetslöshet, demokratisering och läskunnighet), och drar slutsatsen att skillnaderna mellan länders välstånd beror på skillnader i medel-IQ. De hävdar även den starkt ifrågasatta åsikten att folkgruppers IQ i sin tur i hög grad skulle vara effekt av ärftliga faktorer, snarare än att medel-IQ främst skulle vara en effekt av ekonomiskt välstånd.

Boken tillkom i syfte att bemöta kritiken mot brister i deras tidigare bok IQ and the Wealth of Nations från 2002, och är baserad på fler IQ-mätningar och innefattar fler länder, men kommer fram till liknande värde på korrelationen mellan IQ och välstånd. Liknande kritik framförs emellertid mot den nya boken, främst gällande att i båda böckerna presenteras avsevärt lägre medel-IQ i subsahariska Afrika (mellan 60 och 77, och 68 i genomsnitt för hela regionen) än vissa andra litteraturstudier (exempelvis Wicherts, et al, som uppskattar regionens medel-IQ till 82[1]). Kritikerna menar att studien bygger på ett bristfälligt urval av gamla studier, och IQ har ökat sedan dess, i synnerhet i Afrika, pga Flynneffekten. Lynn författade ytterligare en uppföljare, The Global Bell Curve: Race, IQ, and Inequality Worldwide, i juni 2008. Där vederlades den tidigare kritiken genom utökade tester med huvudsakligen samma resultat som tidigare samt anges medel-IQ i subsahariska Afrika till mellan 67 och 83.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Nationella medel-IQ-beräkningar enligt IQ and Global Inequality av Lynn och Vanhanen.
  
  70
  75
  80
  85
  90
  95
  100
  
  N/A

Boken är baserad på fyra gånger så mycket data från underökningar av IQ som i deras tidigare bok. Data fanns för 113 nationer jämfört med 81 i den tidigare boken. För de övriga 79 uppskattades IQ från grannländernas. Författarna försvarar de tidigare beräkningarna med att beräkningar av korrelation visade sig stämma mycket väl med nya data i den senare boken, vilket talar emot systematiskt fel. De jämförde även IQ-undersökningar för de länder där flera fanns tillgängliga (71 länder) och fann ett mycket stark samband. Samma resultat framkom när IQ och nationella resultat för skolelever på test av matematik och naturvetenskap jämfördes.[2]

Korrelation mellan medel-IQ och välstånds- och orättvisemått[redigera | redigera wikitext]

Richard Lynn och Tatu Vanhanens QHC index.
   11
   15
   20
   30
   40
   50
   60
   70
   80
   85
   89
   N/A

Enligt boken var högre IQ signifikant korrelerat med Human condition index (HCI), som är ett sammanvägt mått på högre köpkraft-BNI per capita, högre läskunnighet, längre utbildning, längre livslängd och mer demokratisering. Vidare är IQ korrelerat med bättre Human Development Index, bättre Gender-related Development Index, mer ekonomisk tillväxt, mindre ekonomisk ojämlikhet, lägre andel av befolkningen med inkomst mindre än 2 dollar, mindre undernäring, mindre spädbarns- och förlossningsdödlighet, och mindre korruption.

Bemötande och kritik[redigera | redigera wikitext]

Studiens beräkningar har fått stöd av vissa[vem?] forskare, men har också kritiserats av andra för att överdriva sambandet genom att förlita sig på små och slumpartade undersökningar och för att ignorera data som inte stödde slutsatserna.[3] Som exempel nämner kritiker att studien anger Nigerias medel-IQ till 69 baserat på tre gamla och osystematiska tester,(Fahrmeier, 1975, Ferron, 1965; Wober, 1969), men inte nämner tre relevanta nyare studier som visade på betydligt högre IQ (Maqsud, 1980a, b; Nenty & Dinero, 1981; Okunrotifa, 1976), sannolikt nära 80. Forskare har kritiserat resultaten för Subsahariska Afrika generellt, vilket de i en självständig sammanfattning av IQ-undersökningar uppskattar till 82.[1] Richard Lynn and Gerhard Meisenberg har i gensvar kritiserat flera av dessa undersökningar som icke representativa undersökningar av elitgrupper och att mer representativa undersökningar ger ett resultat på 68, vilket väl överensstämmer med boken.[4]

Även om medel-IQ på 82 i sub-sahara är klart lägre än 100, ser kritikerna det inte som förvånande med tanke på Flynneffekten, dvs att IQ ökar för varje generation över hela världen, exempelvis med 7 IQ-punkter per decennium i Holland, en utveckling som har avtagit på senare år i Västvärlden, men sannolikt fortgår i Afrika. Vidare pekar man på vanliga psykometriska problem i samband med användning av västerländska IQ-tester inom andra kulturer och bland icke läskunniga.[5] För övrigt har Lynn själv i sin tidigare forskning föreslagit att Flynneffekten skulle bero på förbättrad näringsintag bland ungdomar över hela världen.

Förutom vetenskaplig kritik har författarna även kritiserats politiskt. Tatu Vanhanen, som är far till Finlands statsminister Matti Vanhanen, var 2002-2004 under polisutredning för hets mot folkgrupp efter att ha citerat sin forskning i en intervju. Utredningen lades dock ned.[6] Richard Lynn sitter i styrelsen för Pioneer Fund, en organisation som har anklagats för vetenskaplig rasism,[7] och i den Pioneer-stödda tidskriften Mankind Quarterly, vilken har kallats för "a white supremacist journal" (tidskrift som verkar för vit överlägsenhet).[8][9]

Uppmärksamhet[redigera | redigera wikitext]

Studiens resultat och slutsater har kommenterats och använts av andra forskare.[10][11][12][13][14] Högre nationell IQ är associerat med högre demokratisering och "rule of law and political liberty" vilket är en effekt oberoende av BNP/capita.[15] Lägre nationell IQ är associerat med högre våldsbrottslighet [16] Högre nationell IQ är associerat med mer ateism [17] Högre nationell IQ är associerat med fler patent per invånare.[18] Lägre nationell IQ är associerat med ökad spridning av HIV vilket är en mycket starkare association än BNP och modernisering.[19] Både högre nationell IQ och BNP/capita är oberoende associerat med lägre nativitet.[20][21][22]


Nationella IQ och QHC värden[redigera | redigera wikitext]

Beräknat och uppskattat riksgenomsnittligt IQ enligt boken..
  ≤65
  70
  75
  80
  85
  90
  95
  100
  ≥105
  N/A
Country/Region IQ (2002)[21] IQ (2006) PPP-GNI per capita 2002 QHC
 Hong Kong 107 108 27,490 60.8
 Singapore 103 108 23,730 60.7
 Nordkorea 105* 106* 1,000 38
 Sydkorea 106 106 16,960 75.4
 Japan 105 105 27,380 71.4
 Kina 100 105 4,520 39.7
 Taiwan 104 105 23,400 79.4
 Italien 102 102 26,170 78.9
 Island 98* 101 29,240 80
 Mongoliet 98* 101* 1,710 48.1
 Schweiz 101 101 31,840 82.2
 Österrike 102 100 28,910 80.7
 Luxemburg 101* 100* 53,230 76.4
 Nederländerna 102 100 28,350 82.8
 Norge 98 100 36,690 89
 Tyskland 102 99 26,980 78
 Belgien 100 99 28,130 84.1
 Kanada 97 99 28,930 77.8
 Estland 97* 99 11,630 64.5
 Finland 97 99 26,160 85.1
 Storbritannien 100 100 26,580 76.7
 Nya Zeeland 100 99 20,550 76.2
 Polen 99 99 10,450 62.7
 Sverige 101 99 25,820 82.9
 Andorra N/A 98* 19,000 58.7
 Australien 98 98 27,440 82.8
 Tjeckien 97 98 14,920 64.5
 Danmark 98 98 30,600 85.4
 Frankrike 98 98 27,040 78.1
 Ungern 99 98 13,070 64.1
 Litauen 97* 98* 9,190 65.5
 Spanien 97 98 21,910 75.8
 USA 98 98 36,120 86.6
 Vitryssland 96* 97* 5,500 57.2
 Malta 95* 97 17,710 66.4
 Ryssland 96 97 8,080 64.5
 Ukraina 96* 97* 4,800 61.8
 Moldavien 95* 96* 1,600 46.2
 Slovakien 96 96 12,590 63.2
 Uruguay 96 96 7,710 64
 Israel 94 95 19,000 75.3
 Portugal 95 95 17,820 67
 Armenien 93* 94* 3,230 50.2
 Georgien 93* 94* 2,270 51.2
 Kazakstan 93* 94* 5,630 49
 Rumänien 94 94 6,490 53
 Vietnam 96* 94 2,300 39.5
 Argentina 96 93 10,190 64.7
 Bulgarien 93 93 7,030 59.1
 Grekland 92 92 18,770 76.1
 Malaysia 92 92 29,570 78.5
 Irland 93 92 8,500 52.1
 Brunei 92* 91* 19,210 50.8
 Kambodja 89* 91* 1,970 28.6
 Cypern 92* 91* 18,650 67.6
 Litauen 97* 91 10,190 65.4
 Makedonien 93* 91* 6,420 54.4
 Thailand 91 91 6,890 50.3
 Albanien 90* 90* 4,960 51.2
 Bermuda N/A 90 36,000 75.8
 Bosnien och Hercegovina N/A 90* 5,800 51.4
 Chile 93* 90 9,420 59.5
 Kroatien 90 90 10,000 61.7
 Kirgizistan 87* 90* 1,560 48.1
 Turkiet 90 90 6,300 50.2
 Mexico 87 90 12,500 52.9
 Cooköarna N/A 89 5,000 45.7
 Costa Rica 91* 89* 8,650 53.7
 Laos 89* 89 1,660 24.9
 Mauritius 81* 89 10,820 52.2
 Surinam 89 89 6,590 50.6
 Ecuador 80 88 3,340 47.4
 Samoa 87 88 5,570 49.7
 Azerbajdzjan 87* 87* 3,010 47.2
 Bolivia 85* 87 2,390 49.7
 Brasilien 87 87 7,450 51.1
 Östtimor N/A 87* 3,940 46.7
 Guyana 84* 87* 3,070 40.2
 Indonesien 89 87 1,600 28.1
 Irak 87 87 1,027 30.7
 Burma 86* 87* 930 42.4
 Tadzjikistan 87* 87* 1,640 27.5
 Turkmenistan 87* 87* 4,780 41.7
 Uzbekistan 87* 87* 1,640 39.4
 Kuwait 83* 86 17,780 49.9
 Filippinerna 86 86 4,450 51.6
 Seychellerna 81* 86* 18,232 60.6
 Tonga 87 86 6,820 40.5
 Kuba 85 85 5,259 46.2
 Fiji 84 85 5,330 51.9
 Kiribati 84* 85* 800 37.1
 Nya Kaledonien N/A 85 21,960 54.9
 Peru 90 85 4,880 49.2
 Trinidad och Tobago 80* 85* 9,000 52
 Jemen 83* 85 800 24.5
 Afghanistan 83* 84* 700 13.2
 Belize 83* 84* 15,960 56.1
 Colombia 88 84 5,490 44.2
 Iran 84 84 6,690 40.2
 Jordanien 87* 84 4,180 43.4
 Marshallöarna 84 84 1,600 44.2
 Marocko 85 84 2,000 39.9
 Pakistan 81* 84 3,730 31.7
 Panama 84* 84* 1,960 26.2
 Paraguay 85* 84 6,060 56.6
 Puerto Rico 84 84 4,590 45.2
 Saudiarabien 83* 84* 15,800 63.6
 Salomonöarna 84* 84* 12,660 44.1
 Bahamas 78* 84* 1,590 41.5
 Förenade Arabemiraten 83* 84* 24,030 48.8
 Vanuatu 84* 84* 2,850 31.4
 Venezuela 88* 84 5,220 47.4
 Algeriet 84* 83* 5,530 39.9
 Bahrain 83* 83* 16,190 49.3
 Libyen 84* 83* 7,570 49.3
 Oman 83* 83* 13,000 40.6
 Papua Nya Guinea 84* 83 2,180 38.4
 Syrien 87* 83 5,348 38.9
 Tunisien 84* 83* 6,440 40.6
 Bangladesh 81* 82* 1,720 29.8
 Dominikanska Republiken 84* 82 6,270 46.8
 Indien 81 82 2,650 36.3
 Libanon 86 82 4,600 55.8
 Madagaskar 79* 82 730 28.6
 Egypten 83 81 3,810 37.3
 Honduras 84* 81 2,540 41.9
 Maldiverna 81* 81* 4,798 38.5
 Nicaragua 84* 81* 2,350 41.3
 Barbados 78 80 14,660 60.9
 Bhutan 78* 80* 1,969 24.1
 El Salvador 84* 80* 4,790 42.6
 Guatemala 79 79 4,040 34.6
 Sri Lanka 81* 79 3,510 47.7
 Nepal 78 78 1,370 26.9
 Qatar 78 78 19,844 45.6
 Komorerna 79* 77* 1,640 24.6
 Kap Verde 78* 76* 4,920 40.5
 Mauritius 73* 76* 1,790 20.5
 Uganda 73 73 1,360 25.4
 Kenya 72 72 1,010 27.3
 Sydafrika 72 72 9,810 38.3
 Tanzania 72 72 580 23.2
 Ghana 71 71 2,080 33.7
 Grenada 75* 71* 6,600 45.3
 Jamaica 72 71 3,680 46.5
 Saint Vincent och Grenadinerna 75* 71 5,190 48.4
 Sudan 72 71 1,740 24.6
 Zambia 77 71 800 21.8
 Antigua och Barbuda 75* 70* 10,390 53.2
 Benin 69* 70* 1,060 20.5
 Botswana 72* 70* 7,740 29.4
 Namibia 72* 70* 6,880 31.1
 Rwanda 70* 70* 1,260 18.5
 Togo 69* 70* 1,450 26
 Burundi 70* 69* 630 15.2
 Elfenbenskusten 71* 69* 1,450 18.1
 Malawi 71* 69* 570 24.3
 Mali 68* 69* 840 13.4
 Niger 67* 69* 800 13.5
 Nigeria 67 69 800 27.3
 Angola 69* 68* 1,840 13.7
 Burkina Faso 66* 68* 1,090 10.7
 Tchad 72* 68* 1,010 20.4
 Djibouti 68* 68* 2,040 22
 Eritrea 68* 68* 1,040 21.4
 Swaziland 72* 68* 4,730 22.2
 Dominica 75* 67 4,960 48.8
 Guinea 63 67 2,060 22.5
 Guinea-Bissau 63* 67* 680 20.3
 Haiti 72* 67* 1,610 20.4
 Lesotho 72* 67* 2,970 24.3
 Liberia 64* 67* 1,000 21.2
 Saint Kitts och Nevis 75* 67* 10,750 45.5
 São Tomé och Príncipe 59* 67* 1,317 37.9
 Senegal 64* 66* 1,660 20.7
 Gambia 64* 66* 1,540 21.3
 Zimbabwe 66 66 2,180 25.2
 Kongo-Kinshasa 73 65 630 17.9
 Kamerun 70* 64 1,910 23.1
 Centralafrikanska republiken 68* 64 1,170 19.1
 Kongo-Brazzaville 65 64 700 26.9
 Etiopien 63 64 780 16.7
 Gabon 66* 64* 5,530 32.2
 Moçambique 72* 64 990 18
 Sierra Leone 64 64 500 13.8
 Saint Lucia 75* 62 4,950 51.1
 Ekvatorialguinea 59 59 9,100 30.4
"*" Denotes uppskattade nationella IQ

PPP-GNI = purchasing power parity gross national income. QHC = is a composite index called quality of human conditions.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • IQ and Global Inequality, Richard Lynn och Tatu Vanhanen (2006). IQ and Global Inequality. Washington Summit Publishers: Augusta, GA. ISBN 1-59368-025-2
  1. ^ [a b] A systematic literature review of the average IQ of sub-Saharan Africans, Jelte M. Wicherts, Conor V. Dolan, and Han L.J. van der Maasa, Intelligence, Volume 38, Issue 1, January-February 2010, Pages 1-20, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2009.05.002
  2. ^ Richard Lynn and Tatu Vanhanen IQ and Global Inequality. Reviewed by J.Philippe Rushton in Personality and Individual Differences, 2006, 41, 983-5, http://www.rlynn.co.uk/pages/Richard-Lynn-and-Tatu-Vanhanen-IQ-and-Globa-Inequality.asp
  3. ^ Nisbett, Richard. 2009. Intelligence and how to get it. pp. 215.
  4. ^ The average IQ of sub-Saharan Africans: Comments on Wicherts, Dolan, and van der Maas, Intelligence, Volume 38, Issue 1, January-February 2010, Pages 21-29, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2009.09.009
  5. ^ The dangers of unsystematic selection methods and the representativeness of 46 samples of African test-takers, Jelte M. Wicherts, Conor V. Dolana and Han L.J. van der Maas, Intelligence Volume 38, Issue 1, January–February 2010, Pages 30-37.
  6. ^ Kommentarer i intervju kan leda till åtal mot PM Vanhanens far för anstiftan till rasism, Helsingin Sanomat, 12 augusti 2004.
  7. ^ William H. Tucker, The funding of scientific racism: Wickliffe Draper and the Pioneer Fund, University of Illinois Press, 2002. Page 214
  8. ^ Joe L. Kincheloe, Measured Lies: The Bell Curve Examined, Palgrave Macmillan, 1997, pg. 39
  9. ^ William H. Tucker, The funding of scientific racism: Wickliffe Draper and the Pioneer Fund, University of Illinois Press, 2002, pg. 2
  10. ^ ”Relevance of education and intelligence at the national level for politics: Democracy, rule of law and political liberty” (PDF). http://groups.uni-paderborn.de/rindermann/materialien/PublikationsPDFs/ISIRSF.pdf.  Paper by Heiner Rindermann.
  11. ^ ”Intelligence, Human Capital, and Economic Growth: A Bayesian Averaging of Classical Estimates (BACE) Approach”. http://ideas.repec.org/p/wpa/wuwpdc/0507005.html.  Paper by Garett Jones and W. Joel Schneider.
  12. ^ Älykkyyden tabu murtuu? Review by J.P. Roos in Sosiologia 3/2007.
  13. ^ Review by J.Philippe Rushton in Personality and Individual Differences, 2006, 41, 983-5.
  14. ^ Rindermann, Heiner: The g-factor of international cognitive ability comparisons: the homogeneity of results in PISA, TIMSS, PIRLS and IQ-tests across nations. European Journal of Personality 21 (2007) 667-706 [1]
  15. ^ Relevance of education and intelligence for the political development of nations: Democracy, rule of law and political liberty, Heiner Rindermann, Intelligence, Volume 36, Issue 4, July-August 2008, Pages 306-322, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2007.09.003
  16. ^ National differences in intelligence, crime, income, and skin color, J. Philippe Rushton and Donald I. Templer, Intelligence, Volume 37, Issue 4, July-August 2009, Pages 341-346, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2009.04.003
  17. ^ Average intelligence predicts atheism rates across 137 nations, Richard Lynn, John Harvey, and Helmuth Nyborg, Intelligence, Volume 37, Issue 1, January-February 2009, Pages 11-15, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2008.03.004
  18. ^ IQ, cultural values, and the technological achievement of nations, Garry A. Gelade, Intelligence, Volume 36, Issue 6, November-December 2008, Pages 711-718, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2008.04.003
  19. ^ Relevance of education and intelligence at the national level for health: The case of HIV and AIDS, Heiner Rindermann and Gerhard Meisenbergb, Intelligence, Volume 37, Issue 4, July-August 2009, Pages 383-395, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2009.03.005
  20. ^ Journal of Biosocial Science (2009), 41:519-535 Cambridge University Press, Wealth, Intelligence, Politics and Global Fertility Differentials, http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=5794948
  21. ^ [a b] Lynn, R. and Vanhanen, T. (2002). IQ and the wealth of nations. Westport, CT: Praeger. ISBN 0-275-97510-X
  22. ^ Rindermann, Heiner: The g-factor of international cognitive ability comparisons: the homogeneity of results in PISA, TIMSS, PIRLS and IQ-tests across nations. European Journal of Personality 21 (2007) 667-706 [2]