Söderköping
| Söderköping | |
| Tätort Centralort | |
 Söderköpings rådhus
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Söderköpings kommun |
| Koordinater | 58°28′49″N 16°19′21″Ö / 58.48028°N 16.32250°Ö |
| Area | 505 hektar |
| Folkmängd | 7 418 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,69 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | 1284 |
| Geonames | 2676215 |
  Söderköpings läge i Östergötlands län
| |
| Wikimedia Commons: Söderköping | |
- För andra betydelser, se Söderköping (olika betydelser).
Söderköping är en tätort i Östergötland samt centralort i Söderköpings kommun i Östergötlands län.
Historia
Äldre historia (fram till 1800)
Runstenarna berättar
Den 11 juni 1965 upptäcktes en 2,4 meter hög runsten i Sankt Laurentii kyrka, i samband med en omfattande restaurering. Runstenen hade följande text: "Gunnvat reste denna sten efter Torsten och Torlak, sina söner" (översatt till modern svenska). Mitt på stenen finns ett ringkors, som tyder på att Gunnvat var kristen. Gissningsvis restes stenen omkring 1025. På en annan runsten från mitten av 1000-talet, i Gårdeby socken, står att läsa: "Halsten reste denna sten över sin fader Siner". På en tredje runsten i Mogata, också detta inom dagens kommungräns, står: "Germund och Anund reste denna sten efter Sote, sin fader. Frälse Gud hans själ." Allt detta tyder på att trakten kring Söderköping senast under 1000-talets första del var präglat av kristendomen. Stormän och bönder som hade möjlighet reste runstenar för att markera sin maktposition, religion och goda rykte.[2]
Storhetstiden på 1200- och 1300-talen
Under 1100- och 1200-talen växte staden kraftigt och kom att bli en betydande handelsplats. Under decennierna kring sekelskiftet 1300 var staden också ett maktcentrum av rang, jämbördigt med Stockholm. Här byggdes kyrkor och kloster, här kröntes kungar och drottningar och hit kom stormän från hela landet inför viktiga möten.[3] Exempelvis förlas ett franciskankloster till staden 1235, en tredje kyrka uppfördes under 1200-talet liksom ett helgeandshus och ett mynthus. Även en rådsinstitution finns omtalad från 1200-talet.[4]
År 1250 testamenterade Sveriges drottning Katarina Sunesdotter Söderköping till sin syster Benedicta.[5]
År 1281 kröntes Helvig av Holstein till Magnus Ladulås drottning i Sankt Laurentii kyrka. Vid samma ceremoni utsågs deras son Birger till tronföljare. I samband med festligheterna brann flera hus ner. År 1302 var det Birgers tur att få kronan på sitt huvud i samma helgedom. Hans drottning hette Märta. 57 år senare, på något som skulle kunna liknas vid en riksdag, omvaldes Magnus Eriksson till kung, efter att en tid fråntagits kronan av sonen Erik.
1400- till 1800-talen
År 1436 slöts i Söderköping fred mellan Erik av Pommern och Engelbrekt.
1517 ockuperades Söderköping av danska trupper under Kristian II, som krävde en rejäl summa för att inte ta staden. Å andra sidan tjänade staden på Kristians framfart, för när Stockholm på grund av den dansk-svenska striden inte fungerade som stapelstad, fick Söderköping tillfälligt överta rollen. Den visionäre Biskop Brask upprättade ett tryckeri, men tvingades fly landet efter reformationsriksdagen 1527. I sin strävan att försvåra tillvaron för den katolska kyrkan lät Gustav Vasa något senare stänga franciskanklostret i staden.
Efter att Söderköping härjats av Rantzaus trupper 1567, återfick aldrig staden sin betydelse. Landhöjningen hade sedan länge försvårat framkomligheten för de relativt djupgående handelskoggarna. Den nya hamnstaden i området blev i stället Norrköping. Söderköpings sista riksdag, vars ena syfte var att stärka hertig Karls position gentemot den regerande kungen (Sigismund), hölls 1595. Det andra syftet var att en gång för alla mota bort alla katoliker ur landet.
Modern historia (1800-tal och framåt)
Söderköping fick åter en viss betydelse genom Söderköpings brunn och byggandet av Göta kanal på 1800-talet.
Administrativa tillhörigheter
Söderköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1952 utökades stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Söderköpings kommun med Söderköping som centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hört till Söderköpings församling som namnändrades 1953 till S:t Laurentii församling. Denna församlingen uppgick 2005 i en återbildad Söderköpings församling som 2010 uppgick i Söderköping S:t Anna församling.[7]
Orten ingick till 1947 i domkretsen för Söderköpings rådhusrätt och därefter till 1971 i Hammarkind och Skärkinds tingslag. Sedan 1971 ingår Söderköping i Norrköpings domsaga.[8]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Söderköping 1950–2010[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 3 103 | |||
| 1960 | 3 648 | |||
| 1965 | 4 255 | |||
| 1970 | 4 688 | |||
| 1975 | 5 310 | |||
| 1980 | 5 851 | |||
| 1990 | 6 796 | 383 | ||
| 1995 | 6 968 | 388 | ||
| 2000 | 6 933 | 392 | ||
| 2005 | 6 951 | 397 | ||
| 2010 | 6 992 | 402 | ||
Stadsbild
Stadskärnan har i stort sett bevarat medeltida gatunät, och delar av staden har en äldre samlad småstadsarkitektur i trä. Under marken finns upp till tre meter tjocka lager med lämningar av medeltidsbebyggelsen. Två av Söderköpings sevärdheter är dess båda kyrkor, S:t Laurentii kyrka och Drothems kyrka, som båda är från slutet av 1200-talet. I staden finns medeltida källarstugor, det vill säga höga stenkällare med en trävåning över, bland annat Braskens tryckeri. Rådhuset (1777) och det intilliggande Blomqvistska huset (1857–1859). Johan III:s hus, är tegelbyggnader från 1400-talet.
Söderköping brunn
Söderköpings brunn anlades 1718 på Sankta Ragnhilds källa med medeltida anor. Numera finns här ett konferenshotell. Sankta Ragnhild är nu skyddshelgon för både Söderköping och Södertälje.
Söderköpings kanalhamn
Söderköpings kanalhamn är en hamnanläggning vars stenkaj, som kantas av hamnmagasin, siloanläggning med mera. Tre av magasinen till Göta kanal är byggda på 1830-talet av liggande timmer med vit spritputs i två och fyra våningar. Enkelslussen är byggd 1874 och har två portar. Under medeltiden och lång tid framöver skyddades stadsåns inlopp från havet av Stegeborg, vid Slätbaken.
Skulptur av Katarina Sunesdotter
Drottning Katarina Sunesdotter testamenterade år 1250 Söderköping till sin syster Benedicta, och en skulptur föreställande drottning Katarina finns på Hagatorget i Söderköping. Skulpturen är gjord av S Dahlström 1965.[5]. Hennes make finns som träskulptur i Hjo.
Ramunderberget
Mitt i staden ligger Ramunderberget som med sina klippor lockar klättrare ifrån hela regionen. På berget finns även ett välbesökt utkikstorn.
Det årliga återkommande motionsloppet Kanalrundan, arrangeras av Skogspojkarnas OK och passerar utkikstoppen som ett delmål.
Söderköping i film och på TV
Många TV- och filmproduktioner har spelats in i Söderköping. Bland mer kända svenska produktioner finns Göta Kanal och filmatiseringen av Astrid Lindgrens figur Madicken. Även tysk TV har valt Söderköpings stadskärna som bakgrundsmiljö, som i TV-serien Inga Lindström.
Se även
- Personer från Söderköping
- Lista över fasta fornminnen i Söderköping (för omfattning av detta område, se Söderköpings stad#Sockenkod)
Källor
Fotnoter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Harrison, Dick En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Norsteds förlag.
- ^ Harrison, Dick En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Norsteds förlag
- ^ Landskap och urbanisering – Östergötland ur ett centralortsperspektiv 700-1300, Karin Lindeblad
- ^ [a b] Söderköpings kommun: Skulpturer i Söderköping, hämtad 22 september 2012.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Söderköping.- S:t Ragnhilds Gille — Söderköpings hembygdsförening
| |||||||||||||
