Sociala förhållanden i Malmö kommun

Vy mot Centrum och gamla staden, från Kronprinsen

Vy mot Södra Innerstaden och Pildammsparken, från Kronprinsen

Demografiska parametrar

1970 hade Malmö kommun en befolkning av knappt 270 000 invånare. I samband med de stora strukturomställningar, vad gäller till exempel varvsindustrin, som drabbade staden under framför allt 1970-talet och början av 1980-talet, minskade därefter Malmös befolkning och var som lägst under mitten av 1980-talet med knappt 230 000 invånare, men invånarantalet har sedan dess ökat. Inte förrän 2003 nådde Malmö ett befolkningstal som var högre än 1970. Invandring har stått för en betydande del av den befolkningsökning som skett i staden sedan mitten av 1980-talet.

Som storstad omfattar Malmö några av Sveriges mest socialt utsatta områden och svåraste förhållanden.^{[källa behövs]} Malmös invånare har bland de lägsta snittinkomsterna i Sverige. Medianen för förvärvsinkomsten i Malmö kommun var den lägsta i hela Sverige år 2006, 95 000 kronor per år. Medelvärdet för den beskattningsbara förvärvsinkomsten ligger dock jämförelsevis högre men ändå mot botten av Sveriges kommuner, i Malmö var det 135 000 samma år. Jämförelsevis har Stockholm en medelinkomst på 187 000 kronor och Göteborgs medelinkomst är 161 000 kronor per invånare och år.Skattekraften per invånare i Malmö är 134 000 kronor per år i genomsnitt, det är lägre än det svenska medelvärdet på 152 000 kronor och betydligt lägre än snittet för svenska storstäder, 186 000 kronor. Bland kommuner med ett invånarantal över 90 000 så innehar Malmö bottennoteringen vad gäller skattebas per invånare och andel förvärvsarbetande av populationen, och är närmast jämförbar med direkta glesbygdskommuner i detta avseende. 20-25% av Malmö kommuns inkomster härrör från direkta statsanslag, varibland innefattas det kommunala kostnads- och inkomstutjämningssystemet, vilket innebär att statens totala inkomster från det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet, från kommuner där utjämningssystemet innebär ett negativt nettoflöde, är otillräckligt för att bekosta enbart Malmö kommuns inkomster från statliga bidrag. Inte ens om Malmö hypotetiskt inkluderar även rika relativt näraliggande kommuner som Vellinge kommun (skattekraft ca 201 000 kr/inv 2009), Lomma kommun (skattekraft ca 205 000 kr/inv 2009) och i viss mån Staffanstorps kommun (skattekraft ca 174 000 kr/inv 2009) skulle detta konglomerat nå en skattekraft per invånare som når mer än precis över skattekraften för den kommun med minst 90 000 invånare som har näst lägst skattekraft (Eskilstuna kommun), och Malmö särskiljer sig därvidlag signifikant från såväl Göteborgs kommun som Stockholms kommun.

År 2007 nådde 36% av skolbarnen i Malmös grundskolor inte upp till ett, flera eller alla av Skolverkets mål för de olika ämnena. Det är 50% högre än genomsnittet för hela Sverige. I matematik nådde 15% inte upp till målen, över dubbelt så många som det svenska genomsnittet på 7%. Vidare nådde 28% av dem som läser svenska som andraspråk inte upp till målen för svenska som andraspråk. Snittet är 23%. Trots detta är ersättningen per elev 4 000 kronor högre per år i Malmö än i Sverige i genomsnitt och Malmös skolor har fler lärare per elev. Andelen som går individuella gymnasieprogram är över dubbelt så hög som snittet. Endast 60% av eleverna har fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder. Betygspoängen för dem som gått i gymnasiet motsvarar dock landets genomsnitt.

I Sifos undersökning "Sveriges favoritkommuner" från 2011 undersöktes 1 200 svenskars attityder till 28 större kommuner. Högst upp på listan över favoritkommuner hamnade Gotland, Halmstad och Göteborg. I botten på listan återfanns två kommuner som trots hög kännedom hos gemene svensk har fått låga betyg: Malmö och Södertälje. Av 28 undersökta kommuner hamnade Malmö på plats 27.

I tidningen Fokus rankning "Här är det bäst att bo" år 2010 hamnar Malmö på plats 252 av 290 jämförda kommuner i en totalsammanställning utifrån flera olika parametrar. I rankningen av "bästa kommun att ha familj i" hamnar Malmö på plats 287 av 290 jämförda kommuner.

En annan bild ges av att Malmö 2010 rankades som Sveriges fjärde starkaste kommunala varumärke och år 2011 sattes ett nytt turistrekord med över 7 miljoner besökare.

Invandrare

Andelen invandrare är störst i de östra stadsdelarna. 80 procent av Malmös invandrare bor någon annanstans än i den medialt uppmärksammade stadsdelen Rosengård och samtliga tio stadsdelar har en högre andel invandrare än riksgenomsnittet. 70 590 eller 26% av hela kommunens befolkning var 2006 födda utomlands. Samma år hade 99 236 personer eller 35,9% utländsk bakgrund, det vill säga var själva födda utomlands eller hade utomlands födda föräldrar, bland barn upp till 17 år var andelen 42,8 %. År 2007 hade 48 % av Malmös förskolebarn under fem års ålder ett annat modersmål än svenska. Fem år tidigare, 2002 hade 84 840 personer, 32% av befolkningen, utländsk bakgrund.

Malmö har också Sveriges största population av romer, omkring 8 000 personer år 2007.

2005 var Malmö kommun Sveriges tredje största kommun baserat på antal födda i utlandet

Migration

174 nationaliteter finns representerade i Malmö kommun. De största invandrade grupperna kommer från följande födelseländer:

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen Födda i utlandet    30,45% (94% 743) Båda föräldrar födda i utlandet    10,34% (31 303) Total andel    40,79% (123 531) (2012-01-01 ) Utöver dessa siffror är också 14,1 % av befolkningen utländska medborgare (se nedan) Utländsk bakgrund, i procent, bakåt i tiden. 1995    24,83% (60 269 av 242 706) 1996    25,79% (63 356 av 245 699) 1997    26,46% (65 626 av 248 007) 1998    27,41% (68 900 av 251 408) 1999    28,95% (73 789 av 254 904) 2000    29,66% (76 392 av 257 574) 2001    30,42% (78 957 av 259 579) 2002    31,16% (81 767 av 262 397) 2003    31,96% (84 840 av 265 481) 2004    32,68% (87 300 av 267 171) 2005    33,59% (90 416 av 269 142) 2006    34,47% (93 520 av 271 271) 2007    35,92% (99 236 av 276 244) 2008    37,26% (104 633 av 280 801) 2009    38,35% (109 884 av 286 535) 2010    39,41% (115 830 av 293 909) 2011    40,18% (120 117 av 298 963) 2012    40,79% (123 531 av 302 835) 2013    41,47% (127 613 av 307 758) 2014    42,06% (131 590 av 312 841) 2015    42,59% (135 509 av 318 107) Källa: 1 januari respektive år. Malmö stad - Malmöbor med utländsk bakgrund 1995 - 2013 från SCB

1 Irak 9 930 2 Danmark 8 972 3 SFR Jugoslavien 8 426 4 Polen 7 053 5 Bosnien-Hercegovina 5 969 6 Libanon 3 780 7 Iran 3 375 8 Turkiet 2 110 9 Ungern 2 038 10 Rumänien 2 014 11 Afghanistan 1 988 12 Tyskland 1 808 13 Finland 1 663 14 Somalia 1 551 15 Chile 1 386 16 Vietnam 1 274 17 Pakistan 1 256 18 Makedonien 1 108 19 Storbritannien 926 20 Thailand 918

Utländska medborgare, i procent, bakåt i tiden 1975    7,9 % (19 308 av 243 591) 1980    7,9 % (18 557 av 233 803) 1985    8,0 % (18 491 av 229 936) 1990    10,1 % (23 684 av 233 887) 1995    11,3 % (27 720 av 245 699) 2000    10,2 % (26 396 av 259 579) 2005    10,5 % (28 556 av 271 271) 2010    14,0 % (41 993 av 298 963) 2011    14,1 % (42 808 av 302 835) Källa: 31 december respektive år. SCB - Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973-2011

Åldersfördelning i kommunen 0 år    2% 1 - 5 år    6% 6 - 9 år    4% 10 - 12 år    3% 13 - 15 år    3% 16 - 24 år    12% 25 - 44 år    33% 45 - 64 år    22% 65 - 79 år    10% 80++ år    5% 1 jan. 2011 Källa: Malmö stad - Folkmängd i Malmö efter kön och ålder, 1 jan 2011

Kriminalitet

Med tanke på Malmös storlek skiljer staden inte ut sig vad gäller brottslighet, och upplevelsen av trygghet är större i Malmö än i de flesta städer i en europeisk jämförelse.

Malmö är dock en växande storstad, vilket i sig attraherar viss kriminalitet. Vad gäller centrum, ligger Malmö på tredje plats i brottsstatistiken, efter landets större städer. Det anmäldes över 59 000 brott i Malmö kommun år 2006. Det utfördes 21 382 brott per hundra tusen invånare år 2009 vilket gjorde Malmö till den näst mest brottsdrabbade kommunen räknat i anmälda brott per invånare efter Stockholm.

Professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki har sagt på Brännpunkt i Svenska Dagbladet att "så länge fattigdomen, arbetslösheten, den sociala utslagningen och inte minst den upplevda hopplösheten ... består, kvarstår risken för att den organiserade brottsligheten försöker ta makten över vanliga människors vardag". Han konstaterar att "det är ingen hemlighet att många av dem som är inblandade i den organiserade brottsligheten i Malmö är invandrare och/eller tillhör etniska minoriteter", men förtydligar att detta har "mycket litet med etnicitet att göra, men desto mera med de förhållanden under vilka människor [lever]". Den invandrartäta Malmöstadsdelen Rosengård har i medier utmålats som ett särskilt farligt område, vilket dock inte stämmer med den verkliga statistiken; brottsligheten per capita är faktiskt lägre där än i t.ex. Stockholms Östermalm.

Utsattheten för brott har dock minskat den senaste tiden i Malmö. De organiserade kriminella gäng som funnits har på senare år splittrats på grund av systematiskt arbete från polis och sociala myndigheter. Norra Grängesbergsgatan i Malmö har blivit ett inofficiellt centrum för svarthandel och kriminalitet. Gatan huserar flera svartklubbar och skottlossningar har förekommit. Gatan har också i media utpekats vara centrum för Malmös svarttaxiverksamhet. I juni 2011 vidtog Malmöpolisen åtgärden att helt stänga gatan för trafik nattetid. Polisen hoppas på så vis få stopp på kriminaliteten på Norra Grängesbergsgatan.