Södertälje kommun
| Södertälje kommun | ||
| Kommun | ||
 Södertälje stadshus (kommunhus)
|
||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Län | Stockholms län | |
| Landskap | Södermanland | |
| Domsaga | Södertälje domsaga | |
| Koordinater | 59°6′N 17°31′Ö / 59.100°N 17.517°V | |
| Centralort | Södertälje | |
| Areal | 610,23 km² (2012-01-01)[1] 167:e största (av 290) |
|
| - land | 525,15 km² | |
| - vatten | 85,08 km² | |
| - storstadsområde | 6 519 km²(juni 2010) | |
| Folkmängd | 89 990 (2013-03-31)[2] 20:e största (av 290) |
|
| - centralort | 60 279 (2005)15:e största tätort (av 1940) | |
| - storstadsområde | 2 135 865 (2013[2])del av Stor-Stockholm | |
| Befolkningstäthet | 171,36 invånare/km²[2][1] 32:a högsta (av 290) |
|
| - storstadsområde | 328 invånare/km² | |
| Kommunkod | 0181 | |
 |
||
| Webbplats: www.sodertalje.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | ||
Södertälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.
Innehåll |
Administrativ historik[redigera]
Den nuvarande kommunen är ett resultat av en rad indelningsförändringar som skett från det att 1862 års kommunalförordningar implementerades den 1 januari 1863. Vid detta datum inrättades socknarna som landskommuner och staden fick sitt första stadsfullmäktige.
År 1911 inrättades Järna municipalsamhälle i Överjärna kommun och 1924 Igelsta municipalsamhälle i Östertälje landskommun.
År 1946 inkorporerades Västertälje landskommun i Södertälje stad.
När 1952 års kommunreform genomfördes lades Ytterenhörna landskommun och Överenhörna landskommun samman till Enhörna landskommun (då i Södermanlands län), Hölö landskommun och Mörkö landskommun till Hölö landskommun(då i Södermanlands län), Vårdinge landskommun, Ytterjärna landskommun och Överjärna landskommun till Järna landskommun. Tveta övergick till Östertälje landskommun, medan Turinge landskommun förblev oförändrad. Taxinge landskommun(då i Södermanlands län) införlivades med Mariefreds stad, också i Södermanlands län. Södertälje stad påverkades inte av denna reform.
Nästa indelningsreform genomfördes stegvis åren 1963–1971. Det första året lades Östertälje samman med Södertälje. År 1967 överfördes Enhörna landskommun till Stockholms län och införlivades med dåvarande Södertälje stad.
När 1971 enhetlig kommuntyp infördes och Södertälje kommun bildades då staden lades samman med Järna och Turinge i Stockholms län samt Hölö och Taxinge som överfördes från Södermanlands län. 1974 uppgick eden nordvästra delen av den tidigare landskommunen Salms landskommunt omfattande 10,4 kvadratkilometer, varav land 9,3 och med 249 invånare, till Södertälje kommun[3][4]
I de västra kommundelarna bedrevs en viss opinionsbildning för utträde ur den nya kommunen. År 1999 bildades således Nykvarns kommun.
Kommunvapnet[redigera]
Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.
Då Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om Sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen del som i sig själv var vapenförande tillförts varför vapnet kunde registreras hos PRV år 1983.
Politik[redigera]
Kommunstyrelsens ordförande är Boel Godner (s).
Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]
| Valår | V | S | MP | PPS | SD | NYD | TP | ND | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 31 | 10 | 10 | 8 |
|
61 | 87,7 |
|
||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 28 | 16 | 5 | 8 |
|
61 | 90,1 |
|
||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 27 | 13 | 7 | 10 |
|
61 | 87,1 |
|
||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 29 | 9 | 7 | 12 |
|
61 | 85,1 |
|
||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 31 | 1 | 8 | 3 | 14 |
|
61 | 85,5 |
|
|||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 32 | 1 | 4 | 11 | 14 |
|
65 | 83,1 |
|
|||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 28 | 5 | 6 | 9 | 13 |
|
65 | 78,4 |
|
|||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 27 | 3 | 4 | 4 | 6 | 2 | 15 |
|
65 | 78,5 |
|
|||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 31 | 5 | 2 | 4 | 4 | 2 | 13 |
|
65 | 79,1 |
|
|||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 27 | 5 | 1 | 4 | 3 | 4 | 15 |
|
65 | 72,09 |
|
|||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 28 | 4 | 2 | 2 | 3 | 7 | 4 | 10 |
|
65 | 71,93 |
|
||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 23 | 4 | 2 | 2 | 2 | 5 | 5 | 4 | 14 |
|
65 | 73,12 |
|
|||||||||||||||
| 2010 | 4 | 25 | 5 | 5 | 2 | 3 | 4 | 2 | 15 |
|
65 | 74,25 |
|
||||||||||||||||
| - I valet 2006 blev en stol tom. | |||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||
Orter[redigera]
Södertälje[redigera]
Huvudartikel: Södertälje
Södertälje är kommunens största ort samt centralort. Det är också den enda av kommunens tätorter som tilldelats stadsprivilegier, vilket skedde någon gång runt år 1000. Inflyttningen till staden började på 600-talet, under Sveriges förhistoriska tid, då landhöjningen hade gjort nuvarande Södertälje kanal så grund att den inte längre var farbar. Då man nu behövde släpa båtarna över det trånga näset med handraft bildades många arbetstillfällen vilket bidrog till inflyttningen.
Under mitten av 1800-talet nådde järnvägen Södertälje, och man började då etablera sig som kurort. Det var även i samband med detta som Södertälje började kallas för kringelstaden, då man vid den här tiden började baka så kallade Södertäljekringlor.
Södertälje domineras idag av sjöfarten igenom kanalen, samt sina två storföretag AstraZeneca och Scania och även av Weda/Moraberg med många medelstora företag och stormarknader, som ligger i östra Södertälje. Stadens centrala delar är främst områdena omkring Storgatan, Stortorget, Marenplan, Olof Palmes plats, Saltsjötorget samt Järnagatan.
Östertälje[redigera]
Huvudartikel: Östertälje
Östertälje var ursprungligen en landsbygdskommun sydöst om Södertälje. På 1960-talet slogs Östertälje kommun ihop med Södertälje kommun. Idag har Östertäljes bebyggelse vuxit ihop med Södertäljes. Gränsen mellan Södertälje och Östertälje går ungefär längs med E4/E20 motorvägen på östra sidan om Södertälje kanal. Östertälje är på den södra sidan. Utanför Östertälje i Gärtuna ligger AstraZenecas andra stora fabrik och forskningscentra. Vid Östetälje finns även Weda / Moraberg industriområde. Ett nytt bostadsområde är planerat öster om Östetälje som ska heta Glasberga sjöstad. Östertälje har en egen järnvägsstation för lokaltåg, s.k. pendeltåg. Strax söder om Östertälje ligger Hall och Håga kriminalvårdsanstalter.
Järna[redigera]
Huvudartikel: Järna
Från den 8/9 1911 var Järna eget municipalsamhälle i Överjärna kommun. 1952 bildades Järna kommun igenom en sammanläggning av Vårdinge-, Överjärna- och Ytterjärna kommun. Municipalsamhället upphörde nyåret 1956, och nyåret 1971 införlivades Järna med Södertälje kommun.
Näringslivet i Järna domineras av de antroposofiska verksamheterna. Antroposofin fick fäste i Järna så tidigt som 1935, och driver idag allt från vård- och rehabiliteringsanläggningar till kulturcentrum. Den mest kända enskilda verksamheten är kanske Vidarkliniken (sjukhus som behandlar med alternativ medicin), som har avtal med flera svenska landsting.
Järna har även gjort sig känt för sin biodynamiska odling och försäljning av s.k. Saltåbröd, samt det kulturella centrumet Kulturhuset i Ytterjärna.
De antroposofiska verksamheterna sysselsätter nästan 2000 personer, vilket till och med gör dem större än Lantmännen AXA, och dess dotterbolag Kungsörnen vars huvudkontor ligger i Järna. Idag finns det även ett flertal golfbanor runt Järna, till exempel Kallfors GK och Järna GK.
Pershagen[redigera]
Huvudartikel: Pershagen
Tätort tillhörande Södertäljes postort, vilken vanligtvis anses vara en villastadsdel. I Pershagen ligger järnvägsstationen Södertälje Syd som i dagsläget är den enda fjärrtågsstationen i kommunen.
Bebyggelsen domineras av villor, och prisnivån på dessa har under de senaste årtiondena legat väl över andra områden i staden. Det bedrivs nästan ingen näringsverksamhet i Pershagen, vilket gör att de flesta av invånarna i orten pendlar till centrala Södertälje. Till Pershagen går det flera olika stadsbussar. Där finns även ett stadsdelscentrum med restaurang, matbutik, solarium, presentbutik och liknande. Dessutom har man ett mindre Pershagens kapell.
Hölö[redigera]
Huvudartikel: Hölö
Hölö ligger längsmed Nyköpingsbanan och var en egen kommun fram till 1971, då den införlivades med Södertälje. Dåvarande Hölö kommun omfattade ett större landområde invid Himmerfjärdens västra strand. Bland annat införlivades Mörkö kommun med Hölö år 1952.
P.g.a. närheten till Vagnhärad, Järna och Södertälje är serviceutbudet i Hölö begränsat. I Hölö finns dock bland annat högstadieskola och ett antal butiker. Dessutom finns en mindre idrottsplats med fotbollsplaner, löparspår och en mindre idrottshall bunden till skolan. Kommunikationerna består av busstrafik till Södertälje. Dock har det länge diskuterats om Hölö skall få en lokaltågslinje till Södertälje via Järna.
Mölnbo[redigera]
Huvudartikel: Mölnbo
Mölnbo är ett mindre samhälle i Vårdinge i kommunens sydvästligaste delar. På orten finns det ett mycket begränsat serviceutbud. Bland annat finns det en matbutik och ett bibliotek. I dagsläget är Mölnbo kanske mest känt för sin årliga filmfestival som hålls i Mölnbo Bio. Mölnbo är beläget längs Västra stambanan, och har en egen lokaltågsstation där lokaltågen mellan Södertäljes centralstation och Gnesta gör uppehåll.
Enhörna[redigera]
Huvudartikel: Enhörna
Enhörna är ett vanligt samlingsnamn för flera orter på Enhörnalandet. Enhörnalandet sammanfaller med Enhörna församling, och Enhörna kommundel i Södertälje kommun. Enhörna kommundel bildades år 1967, när Enhörna kommun gick upp i Södertälje. Kommunen Enhörna bildades i sin tur igenom en sammanslagning av Ytter- och Överenhörna år 1952.
På Enhörnalandet ligger tätorterna Vattubrinken, Sandviken och Ekeby. Ekeby brukar anses vara Enhörnas centralort, eftersom huvuddelen av servicen finns där. Byarna Tuna, Stjärna och Aska samt Nöttesta ligger också i Enhörna.
Brogärdet[redigera]
Brandalsund[redigera]
Brandalsund är ett kulturhistorisk värdefullt område i Grödinge, Botkyrka kommun och Ytterjärna, Södertälje kommun. I området ingår bland annat godset Brandalsund, försvarsanläggningen Trindborgen, sundet Brandalsund samt sommarstugeområdet på Getryggen. Brandalsund finns i Riksantikvarieämbetets lista över riksintressen för kulturmiljövården (AB 7).
Namnet förmodas syfta på Brandaborg, som var en befäst medeltida borg i Södertäljeområdet som ingick i försvaret av inloppet till Södertälje.[5]
Området kring Brandalsund representerar en forntida farledsmiljö vid inloppet till Hallsfjärden längs Södertäljeleden. Vid sundets smalaste ställe, Brandalsundet, fanns sedan forntiden försvarsanläggningar i form av fornborgar.
Demografi[redigera]
Under 2007 registrerades 1268 flyktingar med uppehållstillstånd i Södertälje (som väntas öka till 2000 flyktingar under 2008), samtidigt som 1126 asylsökande finns skrivna på adresser i kommunen. I förhållande till kommunens storlek är det mer än någon annan kommun.[6]
Andelen personer med utländsk bakgrund i Södertälje kommun uppgick i slutet av år 2009 till 42,7%t[7]
| Utländsk bakgrund i procent av befolkningen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Total andel (utrikes födda samt barn med två utrikesfödda föräldrar) | 42,7% | |||
| Källa: Fakta om Södertälje
|
||||
| Medelfolkmängd i Södertälje kommun | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 74 409 | |||
| 1975 | 77 811 | |||
| 1980 | 79 771 | |||
| 1985 | 79 642 | |||
| 1990 | 81 674 | |||
| 1995 | 82 178 | |||
| 2000* | 77 308 | |||
| 2005 | 80 533 | |||
| 2010 | 85 758 | |||
| Källa: BE Medelfolkmängd (efter födelseår) efter kommun, ålder och kön. År 1969-2007. *=Mellan 1995 och 2000 skapades Nykvarns kommun
|
||||
Referenser[redigera]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ SCB:folkräkningen 1973
- ^ SCB folkräkningen 1975
- ^ Ytterjärna och Överjärna socknar Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommun år 2005, sida 20
- ^ http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_812111.svd
- ^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&langdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=UtlSvBakgTotNK&innehall=UtlSvBakg&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O
Externa länkar[redigera]
- Södertälje kommun
- Kringelstan.se - oberoende stadsportal
- Träffpunkt Tälje marknadsföring av Södertäljeregionen
- Wikimedia Commons har media som rör Södertälje kommun
|
|||||||||||||
|
|||||||||||
