Södertälje kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Södertälje kommun
Kommun
Södertälje stadshus (kommunhus)
Södertälje stadshus (kommunhus)
Södertälje vapen.svg
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Domsaga Södertälje domsaga
Läge 59°6′N 17°31′Ö / 59.100°N 17.517°Ö / 59.100; 17.517Koordinater: 59°6′N 17°31′Ö / 59.100°N 17.517°Ö / 59.100; 17.517
Centralort Södertälje
Areal 610,23 km² (2013-01-01)[1]
167:e största (av 290)
 - land 525,15 km²
 - vatten 85,08 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 91 072 (2013-12-31)[2]
20:e största (av 290)
 - centralort 60 279 (2005)15:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 2 163 042 (2013[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 173,42 invånare/km²[2][1]
32:a högsta (av 290)
 - storstadsområde 332 invånare/km²
Kommunkod 0181
Södertälje Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.sodertalje.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Södertälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hölö, Mörkö, Salem (mindre del), Tveta, Vårdinge, Västertälje, Ytterenhörna, Ytterjärna, Östertälje, Överenhörna och Överjärna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Södertälje stad som 1863 bildade en stadskommun.

Igelsta municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes 30 juni 1953. Järna municipalsamhälle inrättades 8 september 1911 och upplöstes vid utgången av 1955.

1946 införlivades Västertälje landskommun i Södertälje stad. Enhörna landskommun bildades 1948 av Ytterenhörna och Överenhörna landskommuner. Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna och Järna landskommun bildades.

1967 införlivades Enhörna landskommun i Södertälje stad samtidigt som områdets länstillhörighet ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. Södertälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Södertälje stad och landskommunerna Järna, Turinge, Hölö och ett område ur Mariefreds stad (Taxinge) där de två senare områdenas länstillhörighet samtidigt ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. 1974 införlivades en mindre del ur den då upplösta Salems kommun (9,3 kvadratkilometer i nordväst).[3][4] 1999 utbröts ur Södertälje kommun områdena Taxinge och Turinge till den då bildade Nykvarns kommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Södertälje tingsrätts domsaga.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.

Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om Sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen del som i sig själv var vapenförande tillförts varför vapnet kunde registreras hos PRV år 1983.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är Boel Godner (s).

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]


Valår V S MP PPS SD NYD TP ND C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 31 10 10 8
31 10 10 8
61 87,7
50 11
1973 4 28 16 5 8
4 28 16 5 8
61 90,1
45 16
1976 4 27 13 7 10
4 27 13 7 10
61 87,1
41 20
1979 4 29 9 7 12
4 29 9 7 12
61 85,1
40 21
1982 4 31 1 8 3 14
4 31 8 3 14
61 85,5
40 21
1985 3 32 1 4 11 14
3 32 4 11 14
65 83,1
42 23
1988 4 28 5 6 9 13
4 28 5 6 9 13
65 78,4
34 31
1991 4 27 3 4 4 6 2 15
4 27 3 4 4 6 15
65 78,5
35 30
1994 4 31 5 2 4 4 2 13
4 31 5 4 4 13
65 79,1
33 32
1998 6 27 5 1 4 3 4 15
6 27 5 4 3 4 15
65 72,09
34 31
2002 5 28 4 2 2 3 7 4 10
5 28 4 3 7 4 10
65 71,93
34 31
2006 4 23 4 2 2 2 5 5 4 14
4 23 4 5 5 4 14
65 73,12
37 27
2010 4 25 5 5 2 3 4 2 15
4 25 5 5 3 4 15
65 74,25
39 26
- I valet 2006 blev en stol tom.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Södertälje[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Södertälje

Maren, Marenplan och Olof Palmes plats i centrala Södertälje

Södertälje är kommunens största ort samt centralort. Det är också den enda av kommunens tätorter som tilldelats stadsprivilegier, vilket skedde någon gång runt år 1000. Inflyttningen till staden började på 600-talet, under Sveriges förhistoriska tid, då landhöjningen hade gjort nuvarande Södertälje kanal så grund att den inte längre var farbar. Då man nu behövde släpa båtarna över det trånga näset med handraft bildades många arbetstillfällen vilket bidrog till inflyttningen.

Under mitten av 1800-talet nådde järnvägen Södertälje, och man började då etablera sig som kurort. Det var även i samband med detta som Södertälje började kallas för kringelstaden, då man vid den här tiden började baka så kallade Södertäljekringlor.

Södertälje domineras idag av sjöfarten igenom kanalen, samt sina två storföretag AstraZeneca och Scania och även av Weda/Moraberg med många medelstora företag och stormarknader, som ligger i östra Södertälje. Stadens centrala delar är främst områdena omkring Storgatan, Stortorget, Marenplan, Olof Palmes plats, Saltsjötorget samt Järnagatan.

Östertälje[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Östertälje

Östertälje var ursprungligen en landsbygdskommun sydöst om Södertälje. På 1960-talet slogs Östertälje kommun ihop med Södertälje kommun. Idag har Östertäljes bebyggelse vuxit ihop med Södertäljes. Gränsen mellan Södertälje och Östertälje går ungefär längs med E4/E20 motorvägen på östra sidan om Södertälje kanal. Östertälje är på den södra sidan. Utanför Östertälje i Gärtuna ligger AstraZenecas andra stora fabrik och forskningscentra. Vid Östetälje finns även Weda / Moraberg industriområde. Ett nytt bostadsområde är planerat öster om Östetälje som ska heta Glasberga sjöstad. Östertälje har en egen järnvägsstation för lokaltåg, s.k. pendeltåg. Strax söder om Östertälje ligger Hall och Håga kriminalvårdsanstalter.

Järna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Järna

Kulturhuset i Ytterjärna strax utanför Järna

Från den 8/9 1911 var Järna eget municipalsamhälle i Överjärna kommun. 1952 bildades Järna kommun igenom en sammanläggning av Vårdinge-, Överjärna- och Ytterjärna kommun. Municipalsamhället upphörde nyåret 1956, och nyåret 1971 införlivades Järna med Södertälje kommun.

Näringslivet i Järna domineras av de antroposofiska verksamheterna. Antroposofin fick fäste i Järna så tidigt som 1935, och driver idag allt från vård- och rehabiliteringsanläggningar till kulturcentrum. Den mest kända enskilda verksamheten är kanske Vidarkliniken (sjukhus som behandlar med alternativ medicin), som har avtal med flera svenska landsting.

Järna har även gjort sig känt för sin biodynamiska odling och försäljning av s.k. Saltåbröd, samt det kulturella centrumet Kulturhuset i Ytterjärna.

De antroposofiska verksamheterna sysselsätter nästan 2000 personer, vilket till och med gör dem större än Lantmännen AXA, och dess dotterbolag Kungsörnen vars huvudkontor ligger i Järna. Idag finns det även ett flertal golfbanor runt Järna, till exempel Kallfors GK och Järna GK.

Pershagen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pershagen

Tätort tillhörande Södertäljes postort, vilken vanligtvis anses vara en villastadsdel. I Pershagen ligger järnvägsstationen Södertälje Syd som i dagsläget är den enda fjärrtågsstationen i kommunen.

Bebyggelsen domineras av villor, och prisnivån på dessa har under de senaste årtiondena legat väl över andra områden i staden. Det bedrivs nästan ingen näringsverksamhet i Pershagen, vilket gör att de flesta av invånarna i orten pendlar till centrala Södertälje. Till Pershagen går det flera olika stadsbussar. Där finns även ett stadsdelscentrum med restaurang, matbutik, solarium, presentbutik och liknande. Dessutom har man ett mindre Pershagens kapell.

Hölö[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hölö

Hölö ligger längsmed Nyköpingsbanan och var en egen kommun fram till 1971, då den införlivades med Södertälje. Dåvarande Hölö kommun omfattade ett större landområde invid Himmerfjärdens västra strand. Bland annat införlivades Mörkö kommun med Hölö år 1952.

P.g.a. närheten till Vagnhärad, Järna och Södertälje är serviceutbudet i Hölö begränsat. I Hölö finns dock bland annat högstadieskola och ett antal butiker. Dessutom finns en mindre idrottsplats med fotbollsplaner, löparspår och en mindre idrottshall bunden till skolan. Kommunikationerna består av busstrafik till Södertälje. Dock har det länge diskuterats om Hölö skall få en lokaltågslinje till Södertälje via Järna.

Mölnbo[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mölnbo

Mölnbo är ett mindre samhälle i Vårdinge i kommunens sydvästligaste delar. På orten finns det ett mycket begränsat serviceutbud. Bland annat finns det en matbutik och ett bibliotek. I dagsläget är Mölnbo kanske mest känt för sin årliga filmfestival som hålls i Mölnbo Bio. Mölnbo är beläget längs Västra stambanan, och har en egen lokaltågsstation där lokaltågen mellan Södertäljes centralstation och Gnesta gör uppehåll.

Enhörna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Enhörna

Enhörna är ett vanligt samlingsnamn för flera orter på Enhörnalandet. Enhörnalandet sammanfaller med Enhörna församling, och Enhörna kommundel i Södertälje kommun. Enhörna kommundel bildades år 1967, när Enhörna kommun gick upp i Södertälje. Kommunen Enhörna bildades i sin tur igenom en sammanslagning av Ytter- och Överenhörna år 1952.

På Enhörnalandet ligger tätorterna Vattubrinken, Sandviken och Ekeby. Ekeby brukar anses vara Enhörnas centralort, eftersom huvuddelen av servicen finns där. Byarna Tuna, Stjärna och Aska samt Nöttesta ligger också i Enhörna.

Brogärdet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brogärdet

Brandalsund[redigera | redigera wikitext]

Brandalsund vy mot syd, 2010.
Huvudartikel: Brandalsund

Brandalsund är ett kulturhistorisk värdefullt område i Grödinge, Botkyrka kommun och Ytterjärna, Södertälje kommun. I området ingår bland annat godset Brandalsund, försvarsanläggningen Trindborgen, sundet Brandalsund samt sommarstugeområdet på Getryggen. Brandalsund finns i Riksantikvarieämbetets lista över riksintressen för kulturmiljövården (AB 7).

Namnet förmodas syfta på Brandaborg, som var en befäst medeltida borg i Södertäljeområdet som ingick i försvaret av inloppet till Södertälje.[6]

Området kring Brandalsund representerar en forntida farledsmiljö vid inloppet till Hallsfjärden längs Södertäljeleden. Vid sundets smalaste ställe, Brandalsundet, fanns sedan forntiden försvarsanläggningar i form av fornborgar.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Under 2007 registrerades 1268 flyktingar med uppehållstillstånd i Södertälje (som väntas öka till 2000 flyktingar under 2008), samtidigt som 1126 asylsökande finns skrivna på adresser i kommunen. I förhållande till kommunens storlek är det mer än någon annan kommun.[7]

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Total andel (utrikesfödda samt barn med två utrikesfödda föräldrar)
  
46,65%
Källa: (2012) SCB.se









Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Medelfolkmängd i Södertälje kommun
År Invånare
1970
  
74 409
1975
  
77 811
1980
  
79 771
1985
  
79 642
1990
  
81 674
1995
  
82 178
2000*
  
77 308
2005
  
80 533
2010
  
85 758
Källa: BE Medelfolkmängd (efter födelseår) efter kommun, ålder och kön. År 1969-2007. *=Mellan 1995 och 2000 skapades Nykvarns kommun



Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ SCB:folkräkningen 1973
  4. ^ SCB folkräkningen 1975
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Ytterjärna och Överjärna socknar Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommun år 2005, sida 20
  7. ^ http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_812111.svd

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]