Tannerskalan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tannerskalan är en skala för fysisk utveckling hos barn, ungdomar och vuxna. Skalan definierar mått på fysisk utveckling som bygger på externa primära och sekundära egenskaper hos könen. Till exempel storleken på bröst, könsorgan och utveckling av könshår. Skalan definierades av James Tanner, en brittisk barnläkare och därmed bär skalan hans namn.[1][2]

På grund av naturlig variation, passerar individer genom Tannerskalan olika fort beroende på när man kommer in i puberteten. Under hiv-behandling används Tannerskalan för att bestämma vilka behandlingsmetoder man skall följa, den för vuxna, ungdomar eller barn.

Definition av stadier[redigera | redigera wikitext]

Definitionerna grundar sig på litteratur av Lawrence Neinstein, MD.[3]

Könsbehåring (både man och kvinna)[redigera | redigera wikitext]

Tanner I 
Inget könshår alls. (förpubertal nivå).
Tanner II 
Liten mängd långa duniga hår och en något pigmenterad bas vid penis och pung (scrotum) hos män eller på de yttre blygdläpparna (labia majora) hos kvinnor.
Tanner III 
Håret blir grövre och krulligt samt sprider ut sig.
Tanner IV 
Vuxenlik hårkvalité, breder ut sig över blygdbenet (pubis) men endast sparsam behåring på låren.
Tanner V 
Håret har också vandrat ut på låren.
Illustration av Tannerskalan för pojkar.

Könsorgan (man)[redigera | redigera wikitext]

Tanner I 
Förpubertal (testiklarnas volym är mindre än 1,5 ml; penis längd är 3 cm eller mindre).
Tanner II 
Testiklarnas volym är mellan 1,6 och 6 ml; skinnet på pungen blir tunnare, rodnar och förstoras; penis längd oförändrad.
Tanner III 
Testiklarnas volym är mellan 6 och 12 ml; pungen växer ytterligare; penis börjar bli längre, runt 6 cm.
Tanner IV 
Testiklarnas volym är mellan 12 och 20 ml; pungen växer ytterligare och mörknar; penis börjar bli längre, runt 10 cm och ökar i omkrets.
Tanner V 
Testiklarnas volym är större än 20 ml; fullvuxen pung och penis omkring 15 cm i längd.
Illustration av Tannerskalan för flickor.

Bröst (kvinna)[redigera | redigera wikitext]

Tanner I 
Ingen körtelvävnad ; Vårtgården (areola mammae) följer konturerna av det omgivande bröstskinnet (förpubertal).
Tanner II 
Det börjar bildas bröstkörtlar med liten omgivande area av körtelvävnad, vårtgården börjar sträcka ut sig.
Tanner III 
Brösten börjar bli mer upphöjda och breder ut sig utanför vårtgårdarna, vilka fortsätter att utvidgas men fortsätter att vara i kontur med omgivande bröst.
Tanner IV 
Ökad bröststorlek och upphöjning; vårtgården och bröstvårtan bildar en naturlig upphöjning från konturen på det omgivande bröstet.
Tanner V 
Brösten når slutligen vuxen storlek; vårtgården återgår till konturen av det omgivande bröstet, med en centrerad upphöjd bröstvårta.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marshall WA, Tanner JM (1970). ”Variations in the pattern of pubertal changes in boys”. Arch. Dis. Child. "45" (239): ss. 13–23. PMID 5440182. 
  2. ^ Marshall WA, Tanner JM (1969). ”Variations in pattern of pubertal changes in girls”. Arch. Dis. Child. "44" (235): ss. 291–303. PMID 5785179. 
  3. ^ Lawrence S. Neinstein, M.D.: Adolescent Medicine - Childrens Hospital Los Angeles CA

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]