Femton lag var anmälda till mästerskapet 1958, vilket var det högsta antalet efter andra världskriget, därför avgjordes världsmästerskapet i två divisioner. De tolv bäst rankade lagen spelade A-turneringen, medan de kvarvarande tre lagen, tillsammans med ett tjeckoslovakiskt B-lag spelade B-turneringen, som kallades Criterium Européen. Det tjeckoslovakiska B-laget deltog i världsmästerskapet utom officiell tävlan. Vid A-turneringen spelades först en inledande omgång i tre grupper från vilka de två bäst placerade lagen i varje grupp gick vidare till finalomgången och spel om placeringarna ett till sex, medan de sista sex lagen spelade vidare i placeringsomgången om placeringarna sju till tolv.
Det blev en spännande och jämn turnering som inget lag gick obesegrat igenom. Kanada vann världsmästerskapet för 18:e gången före Sovjetunionen, som fick nöja sig med silvermedaljer och Europamästartiteln, som de vann för femte gången. I den inbördes kampen mellan guld- och silvermedaljörerna så vann Kanada med 3-2 över Sovjetunionen. Värdlandet Tjeckoslovakien erövrade bronsmedaljerna efter en målskillnadsaffär över USA.
Turneringen bjöd också på det första mötet mellan Västtyskland och Östtyskland i ett världsmästerskap. De möttes i placeringsomgången och Västtyskland vann prestigemötet med hela 8-0.
A-turneringen
Inledande omgång
De tolv länderna var indelade i tre grupper med fyra lag i varje. De två bäst placerade lagen från respektive grupp gick vidare till finalomgång, medan de övriga lagen fortsatte i placeringsomgången.
De två sämst placerade lagen från den inledande omgångens grupper spelade vidare i placeringsomgången där placeringarna sju till tolv avgjordes. Matcherna spelades i Kladno, Mladá Boleslav och Kolín.
De två bäst placerade lagen från den inledande omgångens grupper gick vidare till finalomgången där man spelade för att avgöra placeringarna ett till sex. Alla matcherna spelades i Prag.
De tre lagen som inte fick plats i A-turneringen, Rumänien, Ungern och Österrike, spelade "Criterium Européen" – senare kallat B-världsmästerskap, tillsammans med ett tjeckoslovakiskt B-lag, som deltog utom officiell tävlan. Matcherna spelades i Prag och Plzen.