Volvo 240

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Volvo 240
1990 volvo 240dl wagon 4.jpg
Kombivarianten av Volvo 240 årsmodell 1990
Grundinformation
Märke Volvo
Tillverkning 1974-1993
Designer Jan Wilsgaard
Konstruktion
Klass Storbilsklass
Karosseri 2/4-d sedan, 5-d kombi
Plattform Frontmotor, bakhjulsdrift
Besläktade Volvo 140, Volvo 260
Liknande Saab 900, Audi 100, Fiat 132, Volkswagen Passat, Ford Taunus/Sierra, Mercedes-Benz 190E
Drivlina
Motor 4- o 6-cyl radmotorer, 6-cyl V-motor
Effekt 82-155 hk
Växellåda 4/5-vxl manuell, 3/4-stegs automat
Bränsleförbrukning cirka 1 liter/mil (B21-motorn)
Bränslekapacitet 60 l
Dimensioner
Hjulbas 264 cm
Längd 490 cm
Bredd 171 cm
Höjd 144 cm
Vikt cirka 1 400 kg
Kronologi
Föregångare Volvo 140
Efterträdare Volvo 740
Volvo 850

Volvo 240 är en bakhjulsdriven personbil som tillverkades av Volvo i Sverige åren 19741993.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Volvo VESC.

Volvo 240 var en vidareutveckling av Volvo 140 och presenterades 1974. På de första årgångarna av Volvo 240 kan man tydligt se släktdragen i fronten från konceptbilen Volvo VESC. 240 hade stora försäljningsframgångar och är Volvos mest tillverkade modell med sina cirka 2,8 miljoner exemplar (inklusive Volvo 260). Den indelades precis som sin föregångare i 242 (tvådörrarsversion), 244 (fyradörrarsversionen) och 245 (kombimodellen). Dessa beteckningar togs bort i och med årsmodell 1983 - istället fick samtliga versioner officiellt heta 240. Beteckningarna används fortfarande i folkmun för att klargöra vilken kaross det handlar om. Femdörrarsvarianten (kallas så gott som alltid Volvo 245) var under många år populär bland svenska barnfamiljer, med gott om utrymme för barnvagnar, campingutrustning osv. I filmen Vi hade i alla fall tur med vädret ifrån 1980 färdas huvudpersonerna i en tidstypisk Volvo 245.

Under åren genomgick den flera förändringar, bland annat moderniserades fronten ett flertal gånger, störst förändring gjordes då årsmodell 1981 presenterades med en helt ny front och en ny inredning. Volvo 240 har kommit att få en kultstatus som den typiska Volvon och som familjebil. Volvo 240 var länge Sveriges vanligaste bil och är under 2011 fortfarande en ganska vanlig syn på vägarna, speciellt om man jämför med andra konkurrerande modeller från samma tid.

När Volvo 740 introducerades 1984 trodde många att 240:ans tid var till ända men den fortsatte att tillverkas ända fram till 1993, dvs ett år efter att sista Volvo 740 tillverkats. 740 fick dock en efterföljare i form av Volvo 940 som tillverkades till och med 1998. Efter 1985 blev modellvarianterna färre, eftersom Volvo satsade på den då nyligen lanserade, och tänkta efterföljaren Volvo 740 som större volymbil i modellprogrammet. Tillverkningen upphörde inte förrän år 1993, då man behövde plats för Volvo 850. Den 5 maj 1993 tillverkades den sista Volvo 240, en grön herrgårdsvagn.[1] År 2003, tio år efter att Volvo lade ned tillverkningen av 240, var modellen fortfarande den näst vanligaste Volvon som rullar på svenska vägar. Volvo tillverkade nästan tre miljoner bilar av denna modellserie.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från föregångaren Volvo 140 hade Volvo 240 en framvagn med MacPherson fjäderben, vilket gjorde bilen mer lättstyrd. Modellen hade 4-cylindriga bensindrivna radmotorer och två dieseldrivna, en 4-cylindrig samt en 6-cylingrig dito. I början antingen den gamla B20 eller den nyare B21, senare endast B19, B21 eller B23 (fram till 1984) därefter bara den större motorn som nu döpts om till B230. Chassit var konventionellt uppbyggd med bakhjulsdrift via stel bakaxel. De manuella växellådorna var första året M40 och M41, men skulle ersättas av M45 och M46 till året därpå. Automatväxellåda fanns som tillval och var i 1975 och 1976 års modeller en 3-stegs Borg-Warner BW35 och ersattes 1977 av Borg-Warner BW55, även den 3-stegad. 1984 infördes en modernare 4-stegs Aisin-Warner AW71.

Från början av modellserien var 244 GL den motorstarkaste varianten, med bränsleinsprutning på B21-motorn. Senare kom 242 GT, följd av GLE och GLT-modellerna som hade B23-motorn och även den sexcylindriga B27 från 260-serien. Framgångarna för Saab 900 Turbo gjorde att även Volvo kände sig manade att ta fram en turboladdad version. Svaret blev 244 Turbo, som kom 1981, med en 155 hk stark B21-motor. Någon B23 med turbo kom aldrig att lanseras i 240-serien, utan fick vänta till 740/760-modellen.

240-modellen stod på topp 1984 då den svenska marknaden erbjöds ett utbud som sträckte sig från snikvarianten L via DL, GL och GLE/GLT till Turbo. Modellerna L, DL och GL hade förgasarmotorer med manuell choke, vilket gjorde att kallstarter krävde ett tränat handlag för att inte sluta med tjuvstopp eller sura tändstift. GLT, GLE, och Turbo var försedda med bränsleinsprutning. Bensinmotorerna var av Volvos egen tillverkning med block i gjutjärn och topplock i lättmetall med enkel överliggande kamaxel. Dieselmotorerna, som tillverkades av Volkswagen, var antingen 5- eller 6-cylindriga.

Modellen lanserades som en bil med god krocksäkerhet. Den förknippas med just säkerhet, inte alltför spännande köregenskaper samt näst intill outslitlighet. Dessvärre hade 240 stora problem med rost, och hög bränsleförbrukning. Bilen är robust uppbyggd och stryktålig, bland annat vad gäller de 4-cylindriga motorerna och de manuella 4-växlade växellådorna. Ett stående skämt var att växellådorna inte var inslitna förrän efter 20 000 mil. De äldre 3-stegs automatväxellådorna är ovanligt energikrävande, till men för bränsleekonomin. Många bilägare byggde om dessa till manuell växellåda lite senare under bilens livscykel, bränsleåtgången kunde då sjunka med 0,3–0,4 liter/mil.

Motoralternativ i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Förgasare[redigera | redigera wikitext]

  • B19A – En B21 med mindre borr, ersätter B20 som basmotor. 1977–1978, 2,0 liter, 90 hk.
  • B20A – Gamla stötstångsmotorn från 140. 1975–1976, 2,0 liter, 82 hk.
  • B200K – Lågfriktionsvariant av B19. 1985, 2,0 liter, 103 hk.
  • B21A – Först i nya ledet av rödblocksmotorer med överliggande kamaxel. 1975–1985, 2,1 liter, 100–106 hk.
  • B23A – En B21 med större borr och högre kompression. 1981–1984, 2,3 liter, 112 hk.
  • B230A – Lågfriktionsvariant av B23. 1985–1987
  • B230K – Lågfriktionsmotor med vakuumstyrd fallförgasare. Plant topplock och förbränningsrum i kolvarna. 1987–1988, 2,3 liter, 117 hk.
  • B27A – Basmotorn i 260. En V6 helt i aluminium utvecklad i samarbete med Peugeot och Renault. 1976–1977, 2,7 liter, 125 hk.

Insprutning[redigera | redigera wikitext]

  • B21E – Satt i tidiga GL-modeller och 1978 års GT. K-Jetronic bränsleinsprutning. 1975–1980, 2,1 liter, 123 hk.
  • B23E – Lanserades i 79 års GT. Först med 405-topp, H-kam och 140hk men trimmades sedan ned gradvis. K-Jetronic bränsleinsprutning. 1979–1984, 2,3 liter, 129–140 hk.
  • B230E – Lågfriktionsvariant av B23E. 1985–1988, 2,3 liter, 129 hk.
  • B230F – Lågfriktionsmotor med elektronisk bränsleinsprutning och katalysator. Först Bosch LH-Jetronic 2.2, senare 2.4. Grövre vevstakar och större lager efter 1989. 1987–1992, 2,3 liter, 113–116 hk.
  • B230FX – B230F med Volvos eget trimpaket. 531-topp, VX-kam och högflödesljuddämpare. 1991–1993, 2,3 liter, 136 hk.
  • B230FD – B230F med EGR/Pulsair-avgasrening. 1993, 2,3 liter, 116 hk.
  • B27E – V6-motor med K-Jetronic bränsleinsprutning. 1975–1980, 2,7 liter, 140 hk.
  • B28E – En B27 med större borr. K-Jetronic bränsleinsprutning. 1981–1983, 2,8 liter, 155 hk.

Turbo[redigera | redigera wikitext]

  • B21ET – Monterades i 240 Turbo. En B21E med sänkt kompression, smidda kolvar och ett AiResearch turboaggregat. Ingen laddluftkylare användes. K-Jetronic bränsleinsprutning. 1981–1985, 2.1 liter, 155 hk.

Diesel[redigera | redigera wikitext]

  • D24 – Kom i 240GL D6 1979. 6-cylindrig sugmotor från Volkswagen. 1979-1993, 2,4 liter, 82 hk.

Utföranden[redigera | redigera wikitext]

Volvo 240 DLS.
  • 240 L – Med gummimattor istället för textilmattor, ingen klocka och den gamla B20-motorn på 82 hk 1975–1976 och med B19 90 hk 1977–1978. Kombimodellen hade dock B21 från 1976.[källa behövs]
  • 240 DL – Lite bättre utrustad, och med B21-motorn med överliggande kamaxel, 97 hk. Kunde även köpas med B20, 1975–1976. 245 DL med B21E-motor, tonade rutor och metalliclack fanns för 1975 års modell.
  • 244 DLS – Exportmodell till Östtyskland som hade 264-front. Exportantal omkring 1000 stycken åren 1977–1978. Modellen fanns till försäljning en kort period 1977 och enbart i Östberlin och med fem olika karossfärger att välja mellan (vit, röd, blå, gul, grön). Motor B21A (101 hk). S står för Sondermodell (specialmodell). Ingen herrgårdsvagn.[2]
  • 240 GL – 1975-1978 en lyxmodell med t.ex. taklucka, skinnklädsel, servostyrning och bränsleinsprutning, blev senare lite enklare i utförandet och basmodell i 240-programmet.
  • 242 GT – Motorstarkare version med K-Jetronic bränsleinsprutning. Såldes endast modellår 1978 och 1979. 1978 med B21E (123 hk) och 1979 med B23E (140 hk). Tvådörrars i silvermetallic med dekorstripes. Hårdare fjädring och grövre krängningshämmare. Inredning i svart och orange. Extraljus i grillen och runda strålkastare även på 1979 års modell (när övriga modeller fick fyrkantiga).
  • 240 GLE – "Lyxmodellen" sedan GL blev basmodell. Från början med samma motor (B21E) som GL men från 1980 med B23E, samma som GLT, men med mer kromade detaljer och utan sportfjädring.
  • 240 GLT – Efterträdaren till GT. Svarta lister, insprutning och elektrisk överväxel. Såldes i två utföranden, 4-cylindrig eller 6-cylindrig (245 endast med 6-cylindrig 1980), som 6-cylindrig utrustad med servostyrning och 14" fälgar (Turbin). Fanns ej som tvådörrars, till skillnad från GT som enbart fanns med två dörrar. I början av 1980-talet fanns tvådörrars GLT som exportmodell, vilka bland annat såldes till USA. GLT-modellen lanserades i Tyskland redan 1979.
  • 240 GLT6 – en mycket ovanlig modell försedd med B27E sexan (från 260-modellen) i detta utförande på 140 hk. Senare B28E på 155 hk. Skilde sig utvändigt från "vanliga" GLT på att emblemet var guldfärgat. I övrigt var de likadana till utseendet och utrustningsmässigt.
  • 240 Turbo – 155 hk, andra fälgar (15" Virgo), styvare fjädring. Fanns även som tvådörrars för export, bland annat till USA.
  • 240 Polar – exportmodell för bland annat Italien och Belgien
  • 240 Superpolar – mer extrautrustad modell.
  • 240 GL Blackline – Var ett utrustningspaket som endast fanns på modellerna 88a (det vill säga, de var tillverkade under det första halvåret, 1988). Det som utmärkte sig för Blackline var; Svarta dekorlister, växelspaksdamask i läder, nackkuddar fram och bak, centrallås, elhissar fram, 25-ekrade Corona 14" fälgar (även kallade Turbin). Motormässigt så var det en 116 hk B230F med katalysator. Detta utrustningspaket fanns även till 340 och 740.
  • 240 Classic – Vit 1991–1992, bland annat 136 hk, scorpiofälgar, träpanel
  • 240 Classic 1993 – blåmetallic, vinrödmetallic, bland annat färganpassad grill, scorpiofälgar, träpanel, extrautrustning bland annat rails, 136 hk med mera.
Volvo 244 (fyradörrarsversionen), årsmodell 1977.
  • 245 T (Transfer) – en förlängd herrgårdsvagn, använd som bland annat taxi och skolskjuts. Chassiet användes även som grund för ambulanser och likbilar.
  • 245 varuvagn – med förhöjt tak, byggdes hos Yngve Nilssons Karosseri AB i Laholm.
  • 244 Svart Special - Begränsad upplaga på 400 bilar av modellåret 1980. GL-utförande med B21-motor, servostyrning och överväxel (M46). Svart till färgen men utmärker sig från andra 240-utgåvor med gråa stripes längs sidorna, samt interiört med grå klädsel. Levererades med Turbine 14"-fälgar. [3]

Prestanda[redigera | redigera wikitext]

  • Volvo 244 GL D6 (D24. 82hk/DIN) Acc 0-100 km/h 18,1 sek. Acc 0-120 km/h 28,7 sek. Acc 0-140 km/h 56,6 sek. Toppfart 150,6 km/h.[4] I bland annat Finland fanns en 5-cylindrig version på 2 liter, D 20, för att passa lagkraven. Endast 60 hk hade den.
  • Volvo 244 L (B19A. 90hk/DIN) Acc 0-100 km/h 13,5 sek. Acc 0-120 km/h 20,2 sek. Acc 0-140 km/h 34,8 sek. Toppfart 160,7 km/h[5]
  • Volvo 244 GL 1979- (B21A. 107hk/DIN) Acc 0-100 km/h 12,9 sek. Acc 0-120 km/h 19,1 sek. Acc 0-140 km/h 31,0 sek. Toppfart 170,6 km/h.[6]
  • Volvo 244 DL-Injection. (B21E. 123hk/DIN) Acc 0-100 km/h 10,9 sek. Acc 0-120 km/h 15,9 sek. Acc 0-140 km/h 23,9 sek. Acc 0-160 km/h 41,9 sek. Toppfart 172,6 km/h[7]
  • Volvo 244 GLT 1980 (B23E. 140hk/DIN) Acc 0-100 km/h 10,0 sek. 0-120 km/h 14,3 sek. 0-140 km/h 21,0 sek. 0-160 km/h 31,6 sek. Toppfart 179,1 km/h[8]
  • Prestandauppifterna kan skilja sig något från de svenska modellerna då effekten på förgasarmotorerena är högre på de tyska dels fanns DL-versionen med insprutningsmotor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olsson, Jean Christer; Moberger, Henrik (2002). Volvo 75 år 1927–2002. Helsingborg: Norden Media GmbH. Sid. 229. ISBN 3-907153-21-9 
  2. ^ http://www.volvo244dls.de/volvo-244-dls/
  3. ^ ”A comparison of the Swedish and Dutch 1980 240 Series by Wietze Jan de Vries”. http://www.volvo200.org/modellen/drivertekst.htm. Läst 25 november 2014. 
  4. ^ Auto, motor und sport nr 10/1979
  5. ^ Auto,motor und sport nr 23/1978
  6. ^ Auto, motor und sport nr 11/1979
  7. ^ Auto, motor und sport nr 8/1978
  8. ^ Auto, motor und sport nr 11/1979

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]