Volvo 240

Volvo 240
Kombivarianten av Volvo 240, årsmodell 1990
Grundinformation
Märke	Volvo
Tillverkning	1974-1993
Designer	Jan Wilsgaard
Konstruktion
Klass	Storbilsklass
Karosseri	2/4-d sedan, 5-d kombi
Plattform	Frontmotor, bakhjulsdrift
Besläktade	Volvo 140, Volvo 260
Liknande	Saab 900, Audi 100, Fiat 132, Volkswagen Passat, Ford Taunus/Sierra, Mercedes-Benz 190E
Drivlina
Motor	4- o 6-cyl radmotorer, 6-cyl V-motor
Effekt	82-155 hk
Växellåda	4/5-vxl manuell, 3/4-stegs automat
Bränsleförb.	cirka 1 liter/mil (B21-motorn)
Bränslekap.	60 l
Dimensioner
Hjulbas	264 cm
Längd	490 cm
Bredd	171 cm
Höjd	144 cm
Vikt	cirka 1 400 kg
Kronologi
Föregångare	Volvo 140
Efterträdare	Volvo 740 Volvo 850

Volvo 240 är en svensk bakhjulsdriven personbil som tillverkades av Volvo mellan åren 1974–1993.

Historik

Volvo VESC.

Volvo 240 var en vidareutveckling av Volvo 140 och presenterades 1974. På de första årgångarna av Volvo 240 kan man tydligt se släktdragen i fronten från konceptbilen Volvo VESC. 240 (inklusive Volvo 260) hade stora försäljningsframgångar och är Volvos mest tillverkade modellserie med sina cirka 2,8 miljoner exemplar. Den indelades precis som sin föregångare i 242 (tvådörrarsversion), 244 (fyradörrarsversionen) och 245 (kombimodellen). Dessa beteckningar togs bort i och med årsmodell 1983 - istället fick samtliga versioner officiellt heta 240. Beteckningarna används fortfarande i folkmun för att klargöra vilken kaross det handlar om. Kombivarianten (kallas så gott som alltid Volvo 245) var under många år populär bland svenska barnfamiljer, med gott om utrymme för barnvagnar, campingutrustning osv. I filmen Vi hade i alla fall tur med vädret ifrån 1980 färdas huvudpersonerna i en tidstypisk Volvo 245.

Under åren genomgick den flera förändringar, bland annat moderniserades fronten ett flertal gånger, störst förändring gjordes då årsmodell 1981 presenterades med en helt ny front och en ny inredning. Volvo 240 har kommit att få en kultstatus som den typiska Volvon och som familjebil. Volvo 240 var länge Sveriges vanligaste bil och var under 2011 fortfarande en ganska vanlig syn på vägarna, speciellt om man jämför med andra konkurrerande modeller från samma tid.

När Volvo 740 introducerades 1984 trodde många att 240:ans tid var till ända men den fortsatte att tillverkas ända fram till 1993, dvs ett år efter att sista Volvo 740 tillverkats. 740 fick dock en efterföljare i form av Volvo 940 som tillverkades till och med 1998. Efter 1985 blev modellvarianterna färre, bland annat utgick tvådörrarsmodellen, eftersom Volvo satsade på den då nyligen lanserade, och tänkta efterföljaren Volvo 740 som större volymbil i modellprogrammet. Tillverkningen upphörde inte förrän år 1993, då man behövde plats för Volvo 850. Den 5 maj 1993 tillverkades den sista Volvo 240, en grön herrgårdsvagn. År 2003, tio år efter att Volvo lade ned tillverkningen av 240, var modellen fortfarande den näst vanligaste Volvon som rullar på svenska vägar.

Teknik

Till skillnad från föregångaren Volvo 140 hade Volvo 240 en framvagn med McPherson fjäderben, vilket gjorde bilen mer lättstyrd. Modellen hade 4-cylindriga bensindrivna radmotorer och två dieseldrivna, en 5-cylindrig samt en 6-cylingrig dito. I början hade bensinarna antingen den gamla B20 eller den nyare B21, senare endast B19, B21 eller B23 (fram till 1984) därefter bara den större motorn som nu döpts om till B230. I utlandet fanns även B200 som ett billigare alternativ. Chassit var konventionellt uppbyggd med bakhjulsdrift via stel bakaxel. De manuella växellådorna var första året M40 och M41, men skulle ersättas av M45 och M46 till året därpå. Från årsmodell 1983 infördes också M47 på GL. Automatväxellåda fanns som tillval och var i 1975 och 1976 års modeller en 3-stegs Borg-Warner BW35 och ersattes 1977 av Borg-Warner BW55, även den 3-stegad. Från årsmodell 1980 infördes en modernare 4-stegs Aisin-Warner AW71 på GLE samt GLT och året därpå även på Turbo. Den blev dock standard på samtliga modeller från årsmodell 1985.

Från början av modellserien var 244 GL den motorstarkaste varianten, med bränsleinsprutning på B21-motorn. Därefter kom 242 GT, följd av GLE och GLT-modellerna som senare fick B23-motorn och även den sexcylindriga B27 från 260-serien. Framgångarna för Saab 900 Turbo gjorde att även Volvo kände sig manade att ta fram en turboladdad version. Svaret blev 244 Turbo, som kom 1981, med en 155 hk stark B21-motor och endast manuell växellåda. Volvo 240-kombi turbo, som kom 1983, var den första serietillverkade kombibilen i världen med turbomotor. Det fanns även en 242 Turbo som dock endast såldes i USA. Någon B23 med turbo kom aldrig att lanseras i 240-serien, utan fick vänta till 760-modellen.

240-modellen stod på topp 1984 då den svenska marknaden erbjöds ett utbud som sträckte sig från snikvarianten L via DL, GL och GLE/GLT till Turbo. Modellerna L, DL och GL hade förgasarmotorer med manuell choke, vilket gjorde att kallstarter krävde ett tränat handlag för att inte sluta med tjuvstopp eller sura tändstift. GLT, GLE, och Turbo var försedda med bränsleinsprutning. Bensinmotorerna var av Volvos egen tillverkning med block i gjutjärn och topplock i lättmetall med enkel överliggande kamaxel.

Modellen lanserades som en bil med god krocksäkerhet. Den förknippas med just säkerhet, inte alltför spännande köregenskaper samt näst intill outslitlighet. Dessvärre hade 240 stora problem med rost, och hög bränsleförbrukning. Bilen är robust uppbyggd och stryktålig, bland annat vad gäller de 4-cylindriga motorerna och de manuella 4-växlade växellådorna. Ett stående skämt var att växellådorna inte var inslitna förrän efter 20 000 mil. De äldre 3-stegs automatväxellådorna är ovanligt energikrävande, till men för bränsleekonomin. Många bilägare byggde om dessa till manuell växellåda lite senare under bilens livscykel, bränsleåtgången kunde då sjunka med 0,3–0,4 liter/mil.

Motoralternativ i Sverige

Förgasare

Motormodell	Effekt (hk)	Slagvolym (cm³)	Årsmodeller	Kommentar
B19A	90	1986	1977–1978	En B21 med mindre borr, ersätter B20 som basmotor.
B20A	82	1986	1975–1976	Gamla stötstångsmotorn från 140.
B200K	103	1986	1985	Lågfriktionsvariant av B19.
B21A	100–106	2127	1975–1985	Först i nya ledet av rödblocksmotorer med överliggande kamaxel.
B23A	112	2315	1981–1984	En B21 med större borr och högre kompression.
B230A	113	2315	1985–1987	Lågfriktionsvariant av B23.
B230K	116	2315	1987–1988	Lågfriktionsmotor med vakuumstyrd fallförgasare. Plant topplock och förbränningsrum i kolvarna.
B27A	125	2660	1976–1977	Basmotorn i 260. En V6 helt i aluminium utvecklad i samarbete med Peugeot och Renault.

Insprutning

Motormodell	Effekt (hk)	Slagvolym (cm³)	Årsmodeller	Kommentar
B21E	123	2127	1975–1980	Satt i tidiga GL-modeller och 1978 års GT. K-Jetronic bränsleinsprutning.
B23E	129–140	2315	1979–1984	Lanserades i 79 års GT. Först med 405-topp, H-kam och 140hk men trimmades sedan ned gradvis. K-Jetronic bränsleinsprutning.
B230E	129-131	2315	1985–1988	Lågfriktionsvariant av B23E.
B230F	113-116	2315	1987–1992	Lågfriktionsmotor med elektronisk bränsleinsprutning och katalysator. Först Bosch LH-Jetronic 2.2, senare 2.4. Grövre vevstakar och större lager efter 1989.
B230FX	136	2315	1991–1993	B230F med Volvos eget trimpaket. 531-topp, VX-kam och högflödesljuddämpare.
B230FD	116	2315	1993	B230F med EGR/Pulsair-avgasrening.
B27E	147	2660	1975–1980	V6-motor med K-Jetronic bränsleinsprutning.
B28E	155	2850	1981–1983	En B27 med större borr. K-Jetronic bränsleinsprutning.

Turbo

Motormodell	Effekt (hk)	Slagvolym (cm³)	Årsmodeller	Kommentar
B19AT	136	1986		Förgasarturbo även känd som en "R-sport turbo". En del av R-Sport paketet Volvo erbjöd som tillval och även som turbokonverteringssats för eftermontering på befintliga förgasarbestyckade exemplar ur B19/21/23/230 motorfamiljen.
B21ET	155	2127	1981–1985	Monterades i 240 Turbo. En B21E med sänkt kompression, smidda kolvar och ett AiResearch turboaggregat. Ingen laddluftkylare användes. K-Jetronic bränsleinsprutning.
B21AT	143	2127		Förgasarturbo. En del av R-Sport paketet.
B23AT	143	2315		Förgasarturbo. En del av R-Sport paketet.
B230AT	143	2315		Förgasarturbo. En del av R-Sport paketet.

Diesel

Motormodell	Effekt (hk)	Slagvolym (cm³)	Årsmodeller	Kommentar
D24	82	2383	1979-1993	Kom i 240GL D6 1979. 6-cylindrig sugmotor från Volkswagen.

Utföranden

Volvo 244 (fyradörrarsversionen), årsmodell 1976.

Volvo 240 DLS.

• 240 L – Med gummimattor istället för textilmattor, ingen klocka och den gamla B20-motorn på 82 hk 1975–1976 och med B19 90 hk 1977–1978. Kombimodellen hade dock B21 från 1976.^{[källa behövs]}
• 240 DL – Lite bättre utrustad, och med B21-motorn med överliggande kamaxel, 97 hk. Kunde även köpas med B20, 1975–1976. 245 DL med B21E-motor, tonade rutor och metalliclack fanns för 1975 års modell (tillval).

Volvo 245 DL av 1978 års modell (USA)

Volvo 245 med ny front (1981-1984).

• 244 DLS – Exportmodell till Östtyskland som hade 264-front. Exportantal omkring 1000 stycken åren 1977–1978. Modellen fanns till försäljning en kort period 1977 och enbart i Östberlin och med fem olika karossfärger att välja mellan (vit, röd, blå, gul, grön). Motor B21A (101 hk). S står för Sondermodell (specialmodell). Ingen herrgårdsvagn.
• 240 GL – 1975-1978 en lyxmodell med t.ex. taklucka, skinnklädsel, servostyrning och bränsleinsprutning, blev senare lite enklare i utförandet och basmodell i 240-programmet.
• 242 GT – Motorstarkare version med K-Jetronic bränsleinsprutning. Såldes endast modellår 1978 och 1979. 1978 med B21E (123 hk) och 1979 med B23E (140 hk). Tvådörrars i silvermetallic med dekorstripes. Hårdare fjädring och grövre krängningshämmare. Inredning i svart och orange. Extraljus i grillen och runda strålkastare även på 1979 års modell (när övriga modeller fick fyrkantiga).
• 240 GLE – "Lyxmodellen" sedan GL blev basmodell. Från början med samma motor (B21E) som GL men från 1980 med B23E, samma som GLT, men med mer kromade detaljer och utan sportfjädring.
• 240 GLT – Efterträdaren till GT. Svarta lister, insprutning och elektrisk överväxel. Såldes i två utföranden, 4-cylindrig eller 6-cylindrig (245 endast med 6-cylindrig 1980), som 6-cylindrig utrustad med servostyrning och 14" fälgar (Turbin). Fanns ej som tvådörrars, till skillnad från GT som enbart fanns med två dörrar. I början av 1980-talet fanns tvådörrars GLT som exportmodell, vilka bland annat såldes till USA. GLT-modellen lanserades i Tyskland redan 1979.
• 240 GLT6 – en mycket ovanlig modell försedd med B27E sexan (från 260-modellen) i detta utförande på 147 hk. Senare B28E på 155 hk. Skilde sig utvändigt från "vanliga" GLT på att emblemet var guldfärgat. I övrigt var de likadana till utseendet och utrustningsmässigt.
• 240 Turbo – 155 hk, andra fälgar (15" Virgo), styvare fjädring. Fanns även som tvådörrars för export, bland annat till USA.
• 240 Polar – exportmodell för bland annat Italien och Belgien
• 240 Superpolar – mer extrautrustad modell (skinnklädsel, metallic, AC) för Italien. Endast motor B200F. Endast tre karosseriefärger.
• 240 GL Blackline – Var ett utrustningspaket som endast fanns på modellerna 88a (det vill säga, de var tillverkade under det första halvåret, 1988). Det som utmärkte sig för Blackline var; Svarta dekorlister, växelspaksdamask i läder, nackkuddar fram och bak, centrallås, elhissar fram, 25-ekrade Corona 14" fälgar (även kallade Turbin). Motormässigt så var det en 116 hk B230F med katalysator. Detta utrustningspaket fanns även till 340 och 740.
• 240 Classic – Vit 1991–1992, bland annat 136 hk, scorpiofälgar, träpanel
• 240 Classic 1993 – blåmetallic, vinrödmetallic, bland annat färganpassad grill, scorpiofälgar, träpanel, extrautrustning bland annat rails, 136 hk med mera.
• 245 T (Transfer) – en förlängd herrgårdsvagn, använd som bland annat taxi och skolskjuts. Chassiet användes även som grund för ambulanser och likbilar.
• 245 Express (varuvagn) – med förhöjt tak, byggdes hos Yngve Nilssons Karosseri AB i Laholm.
• 244 Svart Special - Begränsad upplaga på 400 bilar av modellåret 1980. GL-utförande med B21-motor, servostyrning och överväxel (M46). Svart till färgen men utmärker sig från andra 240-utgåvor med gråa stripes längs sidorna, samt interiört med grå klädsel. Levererades med Turbine 14"-fälgar.

Prestanda

• Volvo 244 GL D6 (D24. 82hk/DIN) Acc 0–100 km/h 18,1 sek. Acc 0–120 km/h 28,7 sek. Acc 0–140 km/h 56,6 sek. Toppfart 150,6 km/h. I bland annat Finland fanns en 5-cylindrig version på 2 liter, D 20, för att slippa undan med lägre skatt. Endast 68 hk hade den.
• Volvo 244 L (B19A. 90hk/DIN) Acc 0–100 km/h 13,5 sek. Acc 0–120 km/h 20,2 sek. Acc 0–140 km/h 34,8 sek. Toppfart 160,7 km/h
• Volvo 244 GL 1979- (B21A. 107hk/DIN) Acc 0–100 km/h 12,9 sek. Acc 0–120 km/h 19,1 sek. Acc 0–140 km/h 31,0 sek. Toppfart 170,6 km/h.
• Volvo 244 DL-Injection. (B21E. 123hk/DIN) Acc 0–100 km/h 10,9 sek. Acc 0–120 km/h 15,9 sek. Acc 0–140 km/h 23,9 sek. Acc 0–160 km/h 41,9 sek. Toppfart 172,6 km/h
• Volvo 244 GLT 1980 (B23E. 140hk/DIN) Acc 0–100 km/h 10,0 sek. 0–120 km/h 14,3 sek. 0–140 km/h 21,0 sek. 0–160 km/h 31,6 sek. Toppfart 179,1 km/h
• Prestandauppifterna kan skilja sig något från de svenska modellerna då effekten på förgasarmotorerena är högre på de tyska. Dels fanns DL-versionen med insprutningsmotor.

Se även

• Volvo 260

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Volvo 240.
  Bilder & media