Volvo

Från Wikipedia
(Omdirigerad från AB Volvo)
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om AB Volvo. För övriga betydelser se Volvo Personvagnar eller Volvo (olika betydelser).
Aktiebolaget Volvo
Volvo logo.svg
Org. nummer 556012-5790
Typ Publikt aktiebolag
OMX: VOLV B
Huvudkontor Sverige Torslanda, Sverige
Nyckelpersoner Louis P. J. Schweitzer
Styrelseordförande
Olof Persson
Vd Koncernchef
Bransch Kommersiella fordon
Produkter Lastbilar
Bussar
Anläggningsmaskiner
M.fl.
Tjänster Finansiella tjänster
Antal anställda 90 409 - December 2010
Historia
Grundat 1927
Grundare SKF (Svenska Kullagerfabriken)
Ekonomi
Omsättning   264,749 miljarder SEK
Q1: 58,617 miljarder SEK
Q2: 68,765 miljarder SEK
Q3: 63,969 miljarder SEK
Q4: 73,398 miljarder SEK
Rörelseresultat   18,0 miljarder SEK
Q1: 2,798 miljarder SEK
Q2: 4,77 miljarder SEK
Q3: 4,914 miljarder SEK
Q4: 5,518 miljarder SEK
Vinst efter skatt   10,866 miljarder SEK
Q1: 1,68 miljarder SEK
Q2: 3,146 miljarder SEK
Q3: 2,806 miljarder SEK
Q4: 3,233 miljarder SEK
Tillgångar   318,007 miljarder SEK
Eget kapital   73,11 miljarder SEK
Struktur
Dotterbolag Volvo Aero
Volvo Bussar
Volvo Construction Equipment
Volvo Lastvagnar
Volvo Penta
Lista över övriga dotterbolag
Övrigt
Webbplats Volvo.com
Fotnoter Siffror från 2010 års bokslut.[1]


Aktiebolaget Volvo, även Volvo Group och Volvokoncernen, är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvokoncernen tillhandahåller också kompletta finansiella tjänster. Volvo har cirka 115 000 anställda med produktion i 19 länder och försäljning på omkring 180 marknader. Volvoaktien är noterad på Stockholmsbörsen. 1999 sålde Volvo bilavdelningen Volvo Personvagnar till Ford. Huvudkontoret för AB Volvo ligger i Torslanda i Göteborg.

Innehåll

[redigera] Historia

Spårgående Volvo från 1953 i Lokmuseet i Grängesberg
Volvo L35B kompaktlastare från Volvo Construction Equipment (VCE).

[redigera] Volvos historia

Volvo bildades 1927 som ett dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som VD (1 januari) och Gustaf Larson som vice VD och teknisk chef. De hade redan sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första volvobilen Volvo ÖV 4, och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Assar Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna utvecklingen och försäljningen av kullager. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 5 maj[2] 1915 med dåvarande reklamchefen Björn Prytz som idégivare, med avsikt att användas som ett separat bolag och varumärke för i första hand en speciell serie av kullager avsedd för den amerikanska fordonsmarknaden, men detta skrinlades tidigt. Volvo är latin och kan översättas med "jag rullar", ett namn som ansågs bra för ett kullager men som också skulle passa bra för en automobil och varumärket "Volvo" var redan skyddat även för "automobiler" genom att det ingick i den ursprungliga varumärkesförteckningen för ordet Volvo vid ansökan 1915. Bolaget dammades nu av för att användas till den planerade biltillverkningen. Bolaget startade upp tillverkningen på hösten 1926 i fabrikslokaler på Hisingen, som tidigare ägts av Nordiska kullagerfabriken AB som gått i konkurs och köpts in på en exekutiv auktion av SKF i december 1925. Den första serietillverkade bilen, med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur fabriken den 14 april 1927, detta blev det officiella datumet för Volvos grundande.

Redan innan biltillverkningen startade hade Gabrielsson och Larsson planerat för en lastbilstillverkning. Den första ritningen med beteckningen "lastvagn" är daterad 4 december 1926 och ritades av Volvos första tjänsteman Henry Westerberg.[3]

Troligen är Volvo ensamma om att ha tre varumärkessymboler, vilka använts i reklam- och designsammanhang allt sedan den första bilen producerades 1927. I början kallades den för "den svenska bilen". Symbolen för järn - Järnmärket eller Marstecknet - knöt an till det svenska stålet och den svenska järnhanteringen. I mitten på kylaren placerades den, men för att kunna göra det, monterades en plåtlist diagonalt över kylaren. Också denna växte till en stark symbol för Volvo och deras produkter. Ytterligare en symbol för Volvo är texten "VOLVO", i typsnittet Egyptienne.[4]

Volvo började snart att bredda verksamheten och tillverkning av lastbilar startade. Lastbilarna var fram till 1950-talet den mest lönsamma delen av företaget och hade en avgörande roll i företagets tidiga framgångar. Lastbilarna såldes i såväl Sverige som utomlands. Man fick även stora försvarsorder från 1930-talet och framåt.

Efterkrigstidens tillväxt gjorde Volvo till ett internationellt företag med verksamheter över hela världen, vad gäller samtliga produkter. På lastbils- och bussidan utvecklades företaget till ett av de stora företagen. Personbilsdelen växte explosionsartat genom modeller som Volvo PV 444, Volvo PV 544 och Volvo Amazon.

Från 1970 var koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar. Under Gyllenhammars ledning skedde flera strategiska beslut, mer eller mindre lyckade. Volvo satsade bland annat på diversifiering med Volvo Fritid och Procordia. Man gick även in i nederländska DAF:s personbilstillverkning. 1977 misslyckades en sammanslagning av personbilsdelen med Saab. Under 1980-talet inleddes ett samarbete med Renaultkoncernen som fortsätter än idag.

Gyllenhammars planer på en sammanslagning av Volvo Personvagnar med Renault misslyckades och han tvingades därför lämna ordförandeskapet i AB Volvo den 2 december 1993, fem dagar före den extra bolagsstämman. Till ny ordförande utsågs den 20 december ABB-direktören Bert-Olof Svanholm.[5] Ny VD blev Sören Gyll.[6]

Volvo tillverkar idag bland annat anläggningsmaskiner, bussar, lastbilar, båtmotorer och komponenter till flygmotorer. Se vidare om detta under respektive dotterbolag.

I stadsdelen RambergsstadenHisingen i Göteborg, namngavs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörred fick sitt namn 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, kallad "Jakob".[7]

[redigera] Tidslinje

Volvos historia förknippas ofta med biltillverkningen som varit den allmänt mest kända delen av företaget. Se vidare Volvo Personvagnar. AB Volvo som helhet har fler aspekter att ta upp historiskt. Se även vidare under respektivt dotterbolag inom koncernen för historia. Nedan följer några milstolpar i Volvo-koncernens historia. Se även Volvokoncernens hemsida

  • 1926: AB Volvo som bilföretag grundas som ett dotterbolag inom SKF.
  • 1927: Den första serietillverkade bilen, modell ÖV4 lämnar fabriken och företaget hade officiellt grundats.
  • 1928: Volvo börjar tillverka lastbilar samt bussar.
  • 1930: Motorleverantören Pentaverken blir en del av Volvo.
  • 1935: Volvo AB introduceras på Stockholmsbörsen och SKF släpper därmed sin ägardominans.
  • 1941: Volvo köper aktiemajoriteten i Nohab flygmotor och namnet ändrades till Svenska Flygmotor AB.
  • 1942: Växellådstillverkningen vid Köpings mekaniska verkstad köps upp av Volvo.
  • 1950: Volvo köper upp AB Bolinder-Munktell.
  • 1954: Den första lastmaskinen (H-10) baserad på BM 35 tillverkas av Bröderna Lundbergs Mekaniska
  • 1955: Export till USA.
  • 1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic.
  • 1965: Sammansättningsfabrik Gent, Belgien.
  • 1969: Olofströmsverken blir en del av Volvo.
  • 1971: Pehr G. Gyllenhammar tar över som Volvo-chef efter Gunnar Engellau.
  • 1977: Samgående med Saab-Scania diskuteras - Saab-Scania backar ur.
  • 1979: Samarbetsavtal med franska Renault
  • 1980: Volvo tecknar den 11 juli ett femårsavtal med den kinesiska provinsen Kanton om att bland annat sälja lastbilar och bussar för 500 miljoner kronor per år.[8]
  • 1981: Fusion med Beijerinvest - Anders Wall blir styrelseordförande.
  • 1993: Fusion med Renault misslyckas - Pehr G Gyllenhammar avgår som ordförande och säljer alla sina aktier i AB Volvo.
  • 1999: Volvokoncernen säljer av personbilstillverkningen till Ford Motor Company.
  • 2000: AB Volvo köper upp konkurrenterna Mack Trucks och Renault Trucks, mot att Renault AB får 20% av aktierna i AB Volvo
  • 2006: AB Volvo köper upp aktiemajoriteten i Nissan Diesel numera UD Trucks (Nissans egen lastbilstillverkare), med förhoppningar att få köpa delar av den kinesiska lastbilstilverkaren Dongfeng.
  • 2007: AB Volvo lägger ett bud på alla aktier i Nissan Diesel för att kunna omvandla företaget till ett dotterbolag. Den 14 april firade Volvo 80-årsjubileum.
  • 2008: Slutgiltigt avtal med indiska fordonstillverkaren Eicher Motors.
  • 2009: Louis Schweitzer ny styrelseordförande i AB Volvo
  • 2010: Efter nära 14 år som vd och koncernchef för AB Volvo, meddelade Leif Johansson att han avser att lämna sitt uppdrag till sommaren 2011 i samband med att han fyller 60 år. Volvo ingår samarbete med Världsnaturfonden WWF om minskade koldioxidutsläpp
  • 2011: Volvos styrelse har beslutat utse Olof Persson, idag vd för Volvo Construction Equipment (VCE), till ny vd och koncernchef för Volvo. Olof Persson tillträder den 1 september 2011. Patrick Olney har utsetts till ny VD för Volvo Construction Equipment.

[9]

[redigera] Personbilstillverkning

Personbilstillverkningen, Volvo Personvagnar, som var den ursprungliga verksamheten och bland annat innefattar delar av Torslandaverken i Göteborg ägdes mellan 1 januari[10] 1999 och 2 augusti 2010 av Ford Motor Company, varefter Volvo Personvagnar såldes till kinesiska Zhejiang Geely Holding Group.[11]

[redigera] Verksamhet

Volvokoncernens verksamhet drivs bland flera i följande bolag:

  • Volvo Lastvagnar (medeltunga till tunga lastbilar för fjärr- och regionaltransporter, samt anläggningsarbete)
  • Mack Trucks (lätta lastbilar för distribution och tunga lastbilar för fjärrtransporter)
  • Renault Trucks (tunga lastbilar främst för anläggningssegmentet och tunga regionala transporter)
  • UD Trucks tidigare Nissan Diesel (medeltunga lastbilar)
  • Volvo Construction Equipment (anläggningsmaskiner, en rad olika typer av maskiner för anläggningsarbete och närliggande branscher) (tidigare Volvo BM, se även AB Bolinder-Munktell)+ kinesiska SDLG.
  • Eicher, Indien
  • Volvo Bussar (kompletta bussar och chassier för stadstrafik, linjetrafik och turisttrafik)
  • Volvo Penta (marina drivsystem för fritidsbåtar och kommersiell sjöfart, dieselmotorer och drivsystem för industriella applikationer)
  • Volvo Aero (högteknologiska komponenter för flyg- och raketmotorer samt tjänster för flygbranschen)
  • Volvo Financial Services (kundfinansiering, koncernens internbank, verksamt inom fastighetsförvaltning)

Volvokoncernens nya organistion

[redigera] Volvos varumärken

  • Volvo

[redigera] Se även

[redigera] Källor

  1. ^ ”Financial Statements for AB Volvo (ADR)”. Google Finance. http://www.google.com/finance?q=PINK:VOLVY&fstype=ii. 
  2. ^ allabolag.se
  3. ^ Lastbilarna under sextio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden 1987 ISBN 91-86442-50-3 s.22
  4. ^ Volvo P 1800 : från idé till prototyp och produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm 2011 ISBN 9789186275556, s. 20
  5. ^ Anno. [19]93. Malmö: Corona förlag. 1994. Libris 3759323. ISBN 91-564-1993-7 (inb.) , s. 210
  6. ^ Pehr G. Gyllenhammar - Näringslivshistoria
  7. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310
  8. ^ Anno 80 : Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken som täcker hela det händelserika 1980], red. Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet, Stockholm 1981 ISSN 91 85556 14 9, s. 26
  9. ^ Volvos historiska tidslinje
  10. ^ Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 301
  11. ^ Göteborgs-Posten 2010 03 28

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk