Skördetröska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En John Deere 9880 STS i aktion.
Vete töms från en skördetröska till en fältvagn.

En skördetröska (eller bara tröska) är en typ av motorredskap som används i jordbruk för att skörda spannmål.

En skördetröska består, i all väsentlighet, av ett skärbord och ett tröskverk. Skärbordet, vars bredd anges i fot, skär av grödan och matar in den i tröskverket där kornen avskiljs från halm och boss. Halmen kan antingen hackas, varvid den finfördelas och sprids ut jämnt över tröskans arbetsbredd, eller matas ut i en sträng som senare kan tillvaratas. Den tröskade varan lagras i en tank som med jämna mellanrum måste skruvas ut i väntande vagnar. I Sverige behöver vanligen den nytröskade spannmålen torkas ner till en för långtidslagring säker torrsubstanshalt omedelbart efter skörd. Detta sker antingen i en torkanläggning på gården eller i en central spannmålssilo.

Avgörande för en tröskas kapacitet är snarare tröskverket än skärbordsbredden, eftersom det är tröskverket som avgör hur snabbt tröskan kan framföras utan att spillet blir oacceptabelt stort. Breda skärbord bogseras efter tröskan på en för ändamålet avsedd vagn vid förflyttningar på allmän väg.

Moderna, större tröskor är mycket dyrbara i inköp vilket i kombination med att de bara kan användas under några få hektiska skördeveckor per år ger en kostnad per arbetstimme som överstiger timpriset för nästan alla andra typer av jordbruksredskap och traktorer. Tröskorna kan idag ha sådana finesser som till exempel skördekartering, (kartläggning av skördeutfall med GPS) automatisk lutning av skärbordet och tröskverk i sluttningar, samt automatisk styrning och inställning av tröskans parametrar. Ibland monteras utrustning på skärbordet som applicerar totalbekämpningsmedlet Roundup i stubben omedelbart efter att grödan skurits av.

De största varumärkena idag är John Deere, Claas, Deutz-Fahr, Sampo-Rosenlew, Massey Fergusson och New Holland. Bland tidigare trösktillverkare kan Clayson, Volvo BM, Olléns med flera nämnas.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Maehdrescher schema nummeriert.svg

Bilden föreställer en skördetröska i genomskärning och dess olika delar:


Föraren sitter i en hytt (18) med god utsikt över skärbordet. Hytten är placerad ovanför de stora, brett placerade, drivande framhjulen. Styrningen sker med de mindre, tätt placerade bakhjulen. Konstruktionen ger en minimal vändradie.

Skörden skärs av och samlas in av ett skärbord längst fram på tröskan. Skärbordet är för det mesta betydligt bredare än själva tröskan och är därför oftast avtagbart för att kunna transporteras efter tröskan på en vagn. In i skärbordet matas den stående eller ibland liggande säden in av en roterande kamhaspel (1) mot knivarna (2) som skär av strået nära marken. En inmatningsskruv (3) skruvar in säden in mot mitten till inmatningselevatorn (4).

Inmatningselevatorn (4) matar upp skörden till tröskverket (5-9), vars uppgift är att skilja sädeskornen från sina skal, som kallas agnar, och strået som nu kallas halm. Tröskcylindern (6) roterar fort och slår ut kärnorna igenom den underliggande gallerliknande slagskon (7). Halmcylindern (21) ser till att halmen inte lindas rund tröskcylindern utan fortsättar bakåt. Större delan av kärnorna frånskiljs av tröskcylindern för att sedan hamna på återföringsplanet (9) som för de urtröskade kärnorna samt en del medföljande agnar bakåt mot sållen. Sållen består av ett översåll (11) och ett undersåll (12) som rör sig fram och tillbaks och som med hjälp av en fläkt (10) skiljer de lättare agnarna från de tyngre kärnorna. Härav kommer talesättet "skilja agnarna från vetet". De färdigtröskade kärnorna åker ner i botten av tröskan och transporteras upp till spannmålstanken (16) av spannmålselevatorn (15). Ofullständigt tröskat material som inte kommit igenom undersållet (12) faller ner mot returelevatorn (13) som för materialet tillbaks in i tröskan för att få ett nytt försök att tröskas. Stenfickan (5) fångar stenar så att de inte fortsätter in i tröskan där de kan ställa till skada.

Halmen från tröskcylindern matas bakåt över skakarna (8) som skakar ur lösa kvarvarande kärnor ur halmen för att sedan kastas ut bakom maskinen. Ifall halmen inte ska tas tillvara hackas och sprids den av hacken (17) som består av roterande knivar. Om man ska ta tillvara halmen kopplas hacken bort och halmen får falla direkt ner på backen och bilda en halmsträng.

När spannmålstanken (16) är full töms den av en utfällbar skruv på vänstersidan av tröskan. Spannmålen töms över till vagnar för att transporteras vidare för lagring.

Tröskans framdrivning och tröskverk drivs av en dieselmotor (19) belägen framför eller bakom spannmålstanken.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen skördades spannmål med skära eller lie och buntades ihop i kärvar. Kärvarna lagrades på logen och tröskades ur med slaga under vintern. Senare kom häst- och traktordragna självbindare som rationaliserade skördearbetet på åkern och motordrivna stationära tröskverk som användes på gårdarna.

De första skördetröskorna, som alltså hade ett mobilt tröskverk, var bogserade, men det dröjde inte länge innan självgående maskiner tog över. Staden Henty i New South Wales, Australien proklamerar att det var där den första mobila tröskan tillverkades.

Den första skördetröskan i Sverige importerades av ägaren till Axelvolds gård i Axelvold, Svalövs kommun.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]