Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-06

Kategori Iranier i Sverige och motsvarande

Det har skapats en Kategori:Iranier i Sverige och däri har placerats flera kända svenskar "med iranskt ursprung". Jag ser inte vitsen med en sådan kategori (det finns ingen Kategori:Amerikaner i Sverige, Kategori:Danskar i Sverige, Kategori:Koreaner i Sverige eller Kategori:Tyskar i Sverige t.ex.) men däremot problem, bland annat med vad som avses med uttrycket "med iranskt ursprung". Kanske har detta diskuterats tidigare och en praxis formats? Jag är inte överens med Användare:St.nerol som ogjort mina ogörningar i ett par fall. BiblioteKarin (diskussion) 13 april 2018 kl. 18.18 (CEST)

Jag reagerade på samma sak och tycker instinktivt illa om att kategorisera personer under rubriker och in i grupper som de kanske inte alls ser (eller sett) sig som medlemmar av. Jag noterade att t ex riksdagsledamoten Hanif Bali kategoriserars som iranier i Sverige. Han är visserligen född i Iran och invandrad hit som litet barn, men verksam i en roll som man måste vara svensk för att inneha - som riksdagsledamot. Är han då "iranier"? Kanske. Men det är hans egen sak att av avgöra. För mig känns det minst lika naturligt att han utan reservationer ses som svensk. Att han är född i Iran tycks dock odiskutabelt, men inte heller det är självklart i alla fall. För territorier förändras och gränser dras om, det finns omstridda områden och det finns många människor som väljer andra identitetsmarkörer än de landgränser som bildar de stater där de är födda. Hur ser vi t ex på ålandsfödda från 1700-talet, ostpreussare från mellankrigstiden och skåningar på 1500-talet? Jag tycker därför att vi bör undvika personkategoriseringar som bygger på WP-skribenters subjektiva bedömningar av vad andra människor bör betraktas som. Lindansaren (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.04 (CEST)

Hej! Bakgrunden till kategorin finns i den omfattande samlingen artiklar om "senmoderna Svenska minoriteter" (se Mall:Sveriges demografi), som jag har undersökt det senaste. Sidorna är betitlade Danskar i Sverige, Iranier i Sverige, Kurder i Sverige, Burmeser i Sverige, osv. Varje sida har en sektion med rubrik som "Kända svenskar med dansk bakgrund". För några större minoriteter (Kurder, Assyrier/syrianer, Iranier, Ameikaner) blir listorna orimligt långa, och det verkar finnas ett konsensus att i de fallen begränsa listan till ett urval på 10 personer, och hänvisa till en (eventuell) kategori för ytterligare exempel. Kategorier för Kurdar och Assyrier/syrianer i Sverige finns sedan ett drygt år. Men på sidan Iranier i Sverige har det närmast pågått ett redigeringskrig där kända iranier har lagts till och tagits bort i ett. För att motverka onödig frustration i detta fram-och-tillbaka redigerande skapade jag en kategori, enligt redan existerande modell, och lade till de flesta personer som tidigare varit i listan. (Eftersom moderartiklarna räknar personer födda i, eller med båda föräldarna födda i, respektive land, så lade jag inte till ett fåtal personer med vagare, ospecificerad "bakgrund i Iran".) St.nerol (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.14 (CEST)

Det har hänt flera gånger att kategorier rörande etniska grupper har missbrukats av ljusskygga enfrågeanvändare, även om syftet med kategorierna varit gott. Vi brukar därför vara väldigt restriktiva med den typen av kategoriseringar. Av det skälet tycker jag att det var olyckligt att kategorin lades upp utan föregående diskussion, och är mycket tveksam om den verkligen behövs. Detta innebär givetvis inte att jag tvivlar på St.nerols syfte med kategorin. / Ternarius_D 13 april 2018 kl. 19.30 (CEST)

En snabbkoll på några av namnen stärker bilden av att kategoriseringen är besvärlig. Tino Sanandaji, t ex, kallas i vår artikel för kurdisk-svensk (bör vi kalla Iranfödda kurder för iranier?), hans bror Nima Sanandaji kallas svensk (av kurdisk härkomst). Lasse Lindroth, Ashk Dahlén och Sanna Sjöswärd är adoptivbarn och Tina Ghasemi är enligt vår artikel född i Sverige. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Kategorin bör ha en förklarande roll, men här bidrar den till en förvirring. Lindansaren (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.54 (CEST)

Med tanke på att denna typ av kategorisering är kontroversiell, tycker jag det lämpligaste vore att ta bort kategoriseringarna i artiklarna. Sedan kan vi fortsätta att diskutera deras lämplighet, och om det finns konsensus för ett behållande (vilket för närvarande verkar osannolikt, men diskussionen kan ju alltid ändra sig) rulla tillbaka kategoriseringarna. Det är den gången som emm borde följts från början – först diskussion om en kontroversiell förändring, sedan utförande. / Ternarius_D 13 april 2018 kl. 20.36 (CEST)

En tidigare liknande diskussion: Wikipedia:Problematiska kategorier/Kurder i Sverige, slutade i ”konsensus saknas”, kategorin behölls. /NH 13 april 2018 kl. 21.31 (CEST)

Hade utslaget blivit ett klart "Behåll" hade man kanske kunnat hävda ett "konsekvensbehåll" även för denna kategori. Nu vägde omröstningen mycket jämnt, så jag anser nog att även denna kategori i såfall borde lyftas till Wikipedia:Problematiska kategorier. / Ternarius_D 13 april 2018 kl. 21.44 (CEST)

Jag kan tycka att kategorinamnen är tendentiösa. Innebörden är att en person med iransk bakgrund alltid är en "iranier". Men vad t ex kategorin "Iranier i Sverige" egentligen samlar är ju artiklar om svenskar med iransk bakgrund. Man kunde kalla den "Svenskar med iransk bakgrund" – då blev det tydligt att det handlade om kategorisering efter etnicitet. Men jag vet inte om vi vill ha sådana kategorier, finns de? /NH 14 april 2018 kl. 10.57 (CEST)

Jag är inte principiellt emot att någon benämns iransk-svensk, men bara om personen själv beskriver sig så. Och att kategorisera ser jag väldigt besvärligt. Jag hitta tex Siavosh Derakhti som kategoriserad iransk-svensk fast han är född och hela sitt liv verkat i Sverige. Jag stöder att vi tar bort helt flera av dessa kategoriseringar. I detta fall just Iranier i Sverige. Yger (diskussion) 15 april 2018 kl. 08.14 (CEST)

Jag stödjer förslaget att ta bort dessa kategoriseringar. De kan aldrig bli annat än godtyckliga. Artiklarnas "faktarutor" innehåller också mycket märkliga - och icke källbelagda - påståenden om t.ex. religion hos dessa "folkgrupper". Jag har tidigare drivit detta vad gäller "Kurder i Sverige" men mina invändningar gäller även andra motsvarande kategoriserande artiklar. --Chandra Varena (diskussion) 15 april 2018 kl. 09.18 (CEST)

Om denna kategori tas bort, ska då även andra kategorier av typ Kategori:Svenskar i Etiopien, Kategori:Svenskamerikaner, Kategori:Samer i Sverige tas bort? Att notera är att engelska wiki har liknande kategorier tex en:Category:American people of Iranian descent, en:Category:American people of Swedish descent. (Detta sagt utan själv ännu tagit ställning i frågan.) Fem5 (diskussion) 15 april 2018 kl. 09.46 (CEST)

Jag uttalar mig bara om denna kategori och synsättet att personerna själva bör använda det använda begreppet.Yger (diskussion) 15 april 2018 kl. 10.14 (CEST)

Jag vill inte slopa alla liknande kategorier rakt av, men förespråkar en sträng restriktivitet. Yger nämner att personerna själva bör använda det använda begreppet. För ett antal år sedan hade vi en debatt om en allmän kategori för judar (jag kommer tyvärr inte ihåg det exakta namnet), som utmynnade i att det var olämpligt att generellt kategorisera alla som på något sätt kunde hänföras till den kategorin, men att personer som på något sätt identifierat sig själva som judar (bl.a. judiska debattörer och rabbiner nämndes) var acceptabla. Jag tycker det kommer väldigt nära Ygers krav att personerna själva bör använda begreppet, och förordar ett liknande, generellt synsätt. / Ternarius_D 15 april 2018 kl. 10.44 (CEST)

Jag stöder ett bibehållande av kategorierna. Jag ser ett klart allmänintresse för att kunna söka efter personer med utländsk bakgrund, inte minst bland svensk-iranier om kategorin "Iranier i Sverige" tas som exempel. Att enwiki har liknande kategorier stärker också min ståndpunkt. När vi kategoriserar personer efter nationalitet bör vi dock utgå från SCB:s definition av utländsk bakgrund, t.ex. kategorin "Iranier i Sverige" skall då innehålla personer som är födda i Iran eller som är födda i Sverige med två iranskfödda föräldrar. Personer som uppfyller detta kriterium bör också beskrivas som "iransk-svensk" i ingressen. Vad gäller kategorier efter etnicitet håller jag med Yger och Ternarius om att det bör vara ett kriterium att personen själv identifierar sig som tillhörande respektive etnisk grupp. / Reddarn (diskussion) 15 april 2018 kl. 11.00 (CEST)

Kategorisering efter nationalitet - men de som är födda i Iran eller födda i Sverige med två iranskfödda föräldrar men är svenska medborgare, vilken nationalitet har de? Eller de kurder som är födda i Iran men som inte ser sig som iranier? Eller - som en parallell - en same född i Norge men svensk medborgare - ska hen kategoriseras bland "Norrmän i Sverige"? --Chandra Varena (diskussion) 16 april 2018 kl. 12.00 (CEST)

Vad sägs om att namna om kategorierna till "Svenska iranier" osv, för att undvika konnotationen att dessa inte är riktiga svenskar? St.nerol (diskussion) 16 april 2018 kl. 22.15 (CEST)

Detta namnförslag skulle bara göra det sämre. Efterledet är huvudord och det innebär att vi snarare skulle placera svenskfödda som numera är iranier i den kategorin. Kategorin bör, om den ska behållas, heta "Svenskar med iransk bakgrund" el. likn. Vi bör helt enkelt vara väldigt restriktiva med denna typ av kategorier där diskussion kan uppstå om snart sagt varje enskild person. (Ser nu att t. ex. adopterade har lagts in i kategorin. Om vi ska ha dessa kategorier är enda rimliga att som Användare:Ternarius skriver endast låta den innefatta dem som uttalat sig tillhöra denna (dvs själva definiera sig i det här fallet som iranier). Detta framgår då i artikeln om personen och anges, som brukligt, med källa. BiblioteKarin (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.20 (CEST)

Jag antar att ni admins har koll på vad man får och inte får göre enligt den nya dataskyddslagen https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/dataskyddsforordningen/introduktion-till-dataskyddsforordningen/. Men vill ändå lyfta frågan. Jag tycker att det ser ut som att vi inte får kategorisera människor utan deras samtycke. --Chandra Varena (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.01 (CEST)

@Chandra Varena: Det är inte admins sak att ha koll på det. Det är gemenskapen som ska bestämma hur svenskspråkiga Wikipedia ska förhålla sig till lagen. Admins ska bara vara verktyget sedan.

Så här förstår och menar jag: Wikipedia är egentligen inte skyldig att följa svensk lag. Men en svensk användare i Sverige måste det, oberoende av servar etc står. Jag tycker att svenskspråkiga Wikipedia ska uppfylla nya dataskyddslagen i möjligaste mån. I etablerad media publicerad fakta måste vi kunna förmedla utan att få medgivande? Basfakta som födelsedata måste gå bra om den fortsatt är offentlig? För mig är det självklart att det inte går att kategorisera någon efter nationalitet eller etnisk bakgrund baserat på basfakta som namn, födelseort eller föräldrarnas födelseort.

Håller helt med BiblioteKarin: Bort med alla personer ur kategorierna om det inte är tydligt i artikeln att det är relevant för artikelsubjektet eller dennes relevansskapande verksamhet.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.38 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Vi admins har ingen specialkompetens bara för att vi är admins. Dock är praxis att för att beskriva och kategorisera någon som tex "jude" så krävs det att det finns källor att personen själv kallar sig jude och att det är relevant för biografin (se tex diskussionen om Albert Einstein). Men denna praxis innebär att det som diskuteras i denna tråd ÄR problematisk. Det börjar bli lite stigmatiserande att inte vara "fullt ut" svensk. Delar LittleGuns slutkläm Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.53 (CEST)

Även jag delar LittleGuns slutkläm. Det åligger inte WP att kategorisera människor i grupper som de inte, bekräftat med absolut största säkerhet, själva identifierar sig i. Lindansaren (diskussion) 23 april 2018 kl. 09.19 (CEST)

I artikeln om Laleh, beskrivs hon som "iransk-svensk", och Swingfly beskrivs som "svensk-amerikan". Personer med tillhörighet eller bakgrund i två länder eller nationer verkar standardmässigt beskrivas med nationalitet bestående av båda två, sammansatta till ett ord. Det vore en svår uppgift att hitta uttalanden om självidentifikation för varenda encyklpedisk persons nationstillhörighet. Ofta finns säkert inte sådana uttalanden. Konsensus här verkar vara att det bör krävas. Men jag undrar hur genomförbart det kommer vara i stort. Hör inte nationalitet till normal basinformation i en encyklopedi? St.nerol (diskussion) 25 april 2018 kl. 11.56 (CEST)

Jag tror det vore till gagn för diskussionen om vi skilde mellan nationalitet och ursprung. Svaret på din direkta fråga är: Jo – nationalitet hör till normal basinformation i en encyklopedi. Det ifrågasätts inte heller här. Det som diskuteras är om och när vi bör ange ursprung. / Ternarius_D 25 april 2018 kl. 12.15 (CEST)

Nationalitet i betydelsen medborgarskap är oproblematiskt. Ursprung kan definieras som tidigare nationalitet, eller som föräldrars nationalitet, eller som födelseland - det är alltså inte entydigt definierat och dessutom tveksamt varför och i vilka sammanhang det bör anges. En tredje kategori är etnicitet. Där menar jag definitivt att vi INTE ska kategorisera människor som judar eller romer eller kurder eller tamiler eller hazarer eller samer eller .... I den mån detta är relevant för varför vi alls behandlar personen i WP så kan det tas upp i artikeln om personen, om hen själv anser att det är något hen identifierar sig med. Men inte annars. Och inte listas. --Chandra Varena (diskussion) 25 april 2018 kl. 12.49 (CEST)

Är det dags att börja tömma kategorin nu? Det tycks som om de allra flesta är överens om att den har alltför stora problem för att vara kvar. Hur gör vi det? Finns det något enklare sätt än att gå in i var och en av artiklarna och ta bort kategoriseringen? mvh BiblioteKarin (diskussion) 8 maj 2018 kl. 08.22 (CEST)

Om det bara handlar om 63 artiklar i kategorin Kategori:Iranier i Sverige tar det inte många minuter att med Wikipedia:HotCat ta bort dessa från kategorin. Om det vore flera hundra artiklar kan det istället göras via en begäran på Wikipedia:Robothjälp. Vad menas med trådrubrikens "...och motsvarande"? Finns det fler kategorier av samma slag? --Larske (diskussion) 8 maj 2018 kl. 08.47 (CEST)

Jag tycker definitivt det finns fler tveksamma kategorier av denna typ (t ex Kurder i Sverige som nämnts ovan), men det vi uppnått konsensus om här är just denna kategori:Iranier i Sverige som jag uppfattar det. Kanske bör en bredare diskussion föras om denna typ av kategorisering ö.h.t? Kan WP:Problematiska kategorier vara en lämplig plats för en sådan diskussion? BiblioteKarin (diskussion) 8 maj 2018 kl. 09.00 (CEST)

Ok, jag provar ta bort med HotCat (har inte använt verktyget tidigare). När kategorin är tom, är det en admin som tar bort den? Var kan en begära det? BiblioteKarin (diskussion) 9 maj 2018 kl. 15.52 (CEST)

Jag har raderat kategorin. Det går att begära på WP:BOÅ, grenom att lägga till mallen {{radera}} eller skriva här, till exempel. Tack för insatsen!--LittleGun (diskussion) 9 maj 2018 kl. 16.43 (CEST)

Vad jag kan se har de flesta kategorier av det här utpekande slaget raderats, men några finns kvar, t.ex. Kategori:Kurder i Sverige och Kategori:Samer i Sverige. Även dessa borde kunna raderas. Alla som är relevanta är ju det av en anledning och då kan artiklarna istället delas in i dubbla eller trippla kategorier, t.ex. Kategori:Kurdiska författare, Kategori:Irakiska författare och Kategori:Svenska författare för de artikelsubjekt som har flera nationaliteter/"etniciteter". /Ascilto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.07 (CEST)

Eftersom vi behandlar alla grupper lika (Wikipedia:Globalt perspektiv) så bör även dessa kategorier tas bort: Kategori:Svenskar i Etiopien,Kategori:Svenskar i Thailand,Kategori:Svenskar i Kina,Kategori:Svenskamerikaner,Kategori:Svenskar verksamma i Ryssland. Fem5 (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.40 (CEST)

Ja det är fler kategorier som borde tas bort, eller ges nya namn. Problemet är (bl.a.) att kategorierna fylls av olika personnamn. T.ex. Kategori:Samer i Sverige är en intressant kategori då det finns många möjliga artiklar om samerna i Sverige som kan passa att kategorisera här. Såsom Sametinget i Sverige som nu finns här. Det är också en annan typ av kategori, då samerna inte har ett eget land, jämför t. ex. Kurder i Turkiet, Kurder i Libanon som på samma sätt vore rimliga kategorier, enligt vad jag tycker. Skillnaden med t.ex. Kategori:Svenskar i Etiopien (jämfört med den vi raderat) är att ingen av artiklarna där inleds med "xxx, svensk-etiopier, född..." osv. Dvs om vi placerade iranska ambassadören och andra Iranier som verkar i Sverige i (den nu raderade) kategorin Kategori:Iranier i Sverige så vore det för mig en helt helt ok kategori, men så användes den f.n. inte. BiblioteKarin (diskussion) 18 maj 2018 kl. 20.09 (CEST)

Nytt projekt om det svenska i Finland

En grupp finlandssvenskar har för avsikt att förbättra informationen om det svenska i Finland på Wikipedia. Gruppen har en hel del sakkunskap och kontakter, men begränsad erfarenhet av Wikipedia och därför har jag vidtalats i egenskap av erfaren wikipedian (känd under annat namn). Projektet är ambitiöst. Bland annat är tanken att överföra en stor del av Uppslagsverket Finland till Wikipedia; huvudförfattaren ingår i gruppen. En del av den tänkta verksamheten är sådan som det finns en hel del erfarenhet av i Sverige: skrivstugor, fotosafarin, information om Wikipedia, och utnyttjande av öppet data. Gruppen har bildat en förening, Projekt Fredrika rf och hoppas på finansiering, så att en del av arbetet kan göras på betald arbetstid.

Avsikten är att sprida information enligt Wikipedias riktlinjer, inte att syssla med PR (vilket vi kommer att vara tydliga med om det blir relevant i förhållande till eventuella sponsorer). Därmed tror jag inte det finns några större problem med intressekonflikter. Däremot finns det säkert de i Wikipediagemenskapen som har tips för och synpunkter på arbetet. Projektet presenteras på Användare:Cogitato/Projekt Fredrika. Antagligen borde också Projekt svenskt i Finland skapas, för att underlätta samarbetet med andra som är intresserade att bidra.

--Alpark (diskussion) 16 maj 2018 kl. 18.36 (CEST)

Stort lycka till! Lyhördhet, NPOV, källor och encyklopedisk genre är mina enda tips, men där verkar det finnas klarhet. Om ni har IRL-möten, i Sverige eller Finland, lägg gärna upp dom på Wikipedia:WT också. Än en gång, lycka till!--LittleGun (diskussion) 16 maj 2018 kl. 20.25 (CEST)

Om ni avser förbättra de om administrativa enheter, nutida och historiska: socknar (härader), församlingar, kommuner, landskap blanda gärna in mig.Yger (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.29 (CEST)

Kul! Viktigt! Lycka till. Martinogk (diskussion) 17 maj 2018 kl. 01.35 (CEST)

Ett m. lovvärt initiativ. Jag har själv arbetat en del med UVF och det finns fortfarande m., för att inte säga ofantligt m. att göra på detta område. Bland annat har UVF en property på Wikidata och en pågående katalogmatchning (33% klar) för att kartlägga täckningen. Äv. KB finns med (prop, katalog). Finland är i förhållande till allmänintresset ett m. eftersatt ämne på svwp, vilket är ytterst sorgligt och upprör många av oss. Vi för därför en idog kamp! Svenskfinland är en bra avgränsning att börja med (i den mån man beh. en sådan), men det långsiktiga målet bör såklart vara att all information om Finland, inkl. den finskspråkiga kulturkretsen, finns tillgänglig på såväl finska som svenska. Officiellt är ju Finland ett tvåspråkigt land. --Vesihiisi (diskussion) 17 maj 2018 kl. 09.30 (CEST)

Eftersom Finland är det andra svenskspråkiga landet - och Sverige är det andra finskspråkiga - måste målet vara att få samma täckning vad gäller Finland som vi idag har gällande Sverige. Alla initiativ i den riktningen är välkomna. /Ascilto (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.13 (CEST)

Det är ett mycket lovvärt initiativ. Ibland har information om Finland av oklara skäl blivit motarbetat på svenskspråkiga Wikipedia. Tidigare i år tyckte Användare:Yger att det är fullt tillräckligt att artikeln om presidentvalet i Finland 2018 är en stubb och motarbetade försök att förbereda en utbyggnad av den. Det är helt orimligt att man skall behöva vända sig till engelskspråkiga Wikipedia för att läsa mer om ämnet, om man själv inte kan finska. Pepparkaksgubbe (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.29 (CEST)

Sidospår om Ygers borttag av en mall i artikeln presidentvalet i Finland 2018

Jag har absolut inte motarbetat en utökning. Det jag gjorde var att ta bort en inlagd mall {{brödtext}} som inte skall användas i ett fall som detta.Yger (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.32 (CEST) Jo, det var just det du gjorde, genom att ta bort mallen och inte heller ersätta den med någon annan, argumenterade du för att artikeln var tillräckligt utförlig som den var. Pepparkaksgubbe (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.37 (CEST) "Motarbeta utökningar" låter för mig som att någon återställer någon annan användare när den lägger in nytt material, inte att ta bort mallar. Brödtextmallen verkar vara till för att markera att en artikel innehåller så lite text att den är nästintill obegriplig. Artikeln om Finlandsvalet var kort, och borde ha varit längre, men den var knappast såpass kort att det inte gick att förstå vad den handlade om. Mallar är också överlag dåliga verktyg för att få till förändringar i artiklar, det är för det mesta bättre att försöka kommunicera via diskussionssidan, på något projekt eller via Bybrunnen. andejons (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.54 (CEST) Min kommenterar var att texten var för lång för att mallen skulle vara korrekt använda. Jag har aldrig haft för avsikt hävda artikeln i sig hade tillräckligt med text, ledsen om du missuppfattade.Yger (diskussion) 17 maj 2018 kl. 15.58 (CEST)

Även jag uppskattar detta initiativ. Jag har under ett par år verkat för att det skall skrivas mer om Finland på svenskspråkiga Wikipedia, bland annat genom att arrangera flera Veckans tävling med temat Finland. Det vore positivt med ett Projekt Finland.--Historiker (diskussion) 17 maj 2018 kl. 20.46 (CEST)

Sidnamn med kyrilliska alfabetet

I Kategori:Sidnamn med kyrilliska alfabetet finns cirka 200 sidor, mest omdirigeringar men även artiklar. Jag undrar vad tanken är att på svenska Wikipedia ha artikelnamn som helt är skrivet med alfabet som inte används i svenskan. Dessutom finns det dubbletter, till exempel Каменица och Kamenitsa. Jag ifrågasätter inte omdirigeringar från det lokala namnet på en plats, men varför ska det finnas artiklar? Sjö (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.20 (CEST)

Det finns 20 749 artiklar i kategorin, inte cirka 200. De artiklar som finns är grenartiklar skapade av lsjbot. Jag tror inte att det finns någon ”riktig” artikel med kyrilliska alfabetet. Även omdirigeringarna torde så gott som alla vara botskapade. Kitayama (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.32 (CEST)

Det finns en Kategori:Sidnamn efter alfabet med 25 underkategorier representerande olika ickelatinska skriftsystem. Den största kategorin är den arabiska med 94769 sidor, den minsta den syriska med 2 sidor. Totala antalet sidor är omkring 180000. Det mesta är omdirigeringar skapade av Lsjbot. Jag uppfattar att det lilla antalet grensidor med främmande skrift har skapats av Lsjbot för attundgå botgenererade omdirigeringar till botgenererade grensidor.

Det är bara geografiska namn som fått omdirigeringar från främmande skriftsystem. Artikelnamnet 毛泽东 är således (i skrivande stund) rödlänkat, och man får själv försöka finna ut vad det betyder. Roufu (diskussion) 17 maj 2018 kl. 10.18 (CEST)

Och varför ska det finnas kvar nästan identiska grenartiklar, en med namnet med latinska bokstäver och en med kyrilliska? Varför inte en omdirigering? Petscan hittar 1204 grensidor med kyrilliska bokstäver i artikelnamnet. Jag har tittat på de första och det finns oftast två grensidor med olika tecken i artikelnamnet, båda skapade av Lsjbot som det verkar. Ibland är den ena uppdaterad och inte den andra, så det är definitivt ett kvalitetsproblem. Vi har alltså ett tusental dubblettartiklar bara med denna teckenuppsättning och vi brukar slå samman dublettartiklar. Sjö (diskussion) 17 maj 2018 kl. 13.23 (CEST)

Vi har dessa nästan identiska grensidor för att Lsjbot skapade dem och ingen ännu har funnit det mödan värt att ta bort dem. Upsättningen med omdirigeringar från geografiska namn i främmande skrift hör sannolikt till de minst använda delarna av svenskspråkiga wikipedia. Att rätta i dem manuellt är meningslöst och blir lätt fel, om man inte ser upp. Det finns viktigare saker att städa efter Lsjbot. Roufu (diskussion) 17 maj 2018 kl. 16.50 (CEST)

De sidor som är omdirigeringar borde kunna snabbraderas omedelbart. De sidor som eventuellt innehåller text behöver behandlas manuellt. /ℇsquilo 18 maj 2018 kl. 15.27 (CEST)

En omdirigering från grensida med ”kyrilliska” till grensida med ”latinska” utan manuell omtanke kan bli helt fel. Till exempel Тумба ska ju inte peka på vare sig Tumba eller Tumba (olika betydelser). Den sistnämnda grensidan innehåller många Tumba som inte skrivs Тумба på lokalt språk. De är alltså inte dublettartiklar. De ska behållas eller tas bort, men inte omdirigeras. Kitayama (diskussion) 18 maj 2018 kl. 15.34 (CEST)

Nja, Kitayama, jag skulle nog ha kunnat omdirigera Тумба till Tumba (olika betydelser) då innehållet i den förra är en delmängd av den senare. För att omdirigera krävs ju inte att begreppet är synonymt med vad det omdirigerar till utan att det på ett någorlunda meningsfullt sätt behandlas i målartikeln och det tycker jag det gör också om man måste gå vidare i de enskilda bulgariska och makedonska artiklarna för att återfinna den kyrilliska texten, men den som sökt med kyrilliska bokstäver vet måhända i vilka länder denna skrift är aktuell. Liknande problem har vi ständigt även med varianter av det latinska alfabetet. Omdirigeringar till grensidor som innehåller fler varianter är att föredra, både för att det är lättare att hitta en bestämd artikel så och lättare att underhålla grensidan, men då krävs omdirigeringar från de mer specifika grensidorna. Undantag görs för ÅÄÖ som ska rensas bort på motsvarande AAO-sidor, då dessa bokstäver till skillnad från Ŧŧýíŋłð etc ingår i den svenska varianten av det latinsnka alfabetet. Att omdirigera främmande ortnamn på arabiska eller kyrilliska etc till den grensida som upptar de namn som skrivs så i det aktuella landet bör vara ok, men endast om det på denna finns anmn som skrivs med sådana bokstäver i det område som artikeln behandlar. Taxelson (diskussion) 18 maj 2018 kl. 16.16 (CEST)

Artiklar om tal

År 2009 hade vi på SFFR uppe artikeln 664 (tal). Det slutade med vad som troligen är ett av de mest tydliga resultaten för att "radera" vi någonsin haft. Som en följd hade vi länge ganska få artiklar om heltal. För ett år sedan påbörjades dock tydligen ett projekt för att åter skapa artiklar om alla tal upp till ungefär 1000, av vilka de flesta inte har något innehåll som väsentligen går utanpå vad 664 en gång hade (eller fått, när den återskapats).

Jag tycker fortfarande de här artiklarna inte tillför något, och att alla försök att sätta någon gräns kommer vara totalt godtycklig. För tal bör eventuella krav på relevans bygga på mer än att de har eller inte har en viss matematisk egenskap, exempelvis att de på något sätt varit viktiga i matematikens historia (som roten ur två) eller har kulturellt uppmärksammats på annat vis (som 42). Har vi artiklar om alla tal upp till 1000 finns det egentligen inget som säger att vi inte kan ha artiklar om alla tal upp till 1 miljard. Det går att presentera sanna, väl underbyggda uppgifter om samtliga, men det kommer bara vara lösryckta data, utan något sammanhang, som knappast kommer vara till nytta för någon läsare. (Vissa artiklar har ytterligare några uppgifter, t.ex. vilken asteroid som fått det ordningsnumret. Vad jag vet är detta bara ett löpnummer, och därför egentligen totalt trivialt).

Jag menar därför att huvuddelen av alla artiklar i kategori:heltal bör raderas. Eftersom det är ca 1000 stycken är det inte rimligt att göra detta ensam för hand.

andejons (diskussion) 14 maj 2018 kl. 13.49 (CEST)

Jag tycker att problemet här är att vi ställt lägre krav på heltalsartiklarna än vi gjort på, låt säga, biografiska artiklar. Många av de befintliga heltalsartiklarna skulle nog gå att bygga ut till något som platsar på Wikipedia, men de är för tunna som de ser ut nu. Engelskspråkiga Wikipedia har som jämförelse ännu så länge ungefär hälften så många artiklar om heltal, och med mer innehåll i varje.

(Eller så skriver vi artiklar om alla nummer upp till 11630... ;) ) //Rotsee (diskussion) 14 maj 2018 kl. 14.16 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Jag instämmer med andejons. Även jag har reagerat på det meningslösa i att lägga upp artiklar om heltal, och det ologiska att stoppa vid en viss gräns. Vad är det som säger att tal under 1 000 är mer relevanta än tal över 1 000? Skulle vi vara logiska, skulle vi ha artiklar om alla heltal, vilket givetvis är en omöjlighet. Inte ens i matematiska tabeller har man förteckningar över alla konsekutiva heltal under en viss gräns. Jag kan acceptera andejons åsikt att tal som på något sätt har matematisk, litterär eller liknande betydelse kan anges, som förutom de uppräknade 0, 1, e, 666 och kanske 13, men vartenda tal (under en viss gräns)? Vem har nytta av en sådan information? Och varför bara heltal? OK, vi kan inte ha alla rationella tal, eftersom de inte har någon gräns, men att utesluta dem för att vi inte har plats är en lika konstlad begränsning som att utesluta alla heltal över en viss gräns. Om vi istället gör som andejons föreslår, kan vi ha med alla tal som är relevanta, utan att behöva ställa upp några konstlade, ologiska gränser. / Ternarius_D 14 maj 2018 kl. 14.30 (CEST)

Det är möjligt att det flesta tal artiklarna inte innehåller mer matnyttigt än artikeln 664 (tal), men det är inte lätt för en vanlig användare att se vad 664 (tal) artikeln innehöll. Det tog mig drygt 200 tal artiklar innan jag ramlade på raderings varningen för artikeln 664 (tal). Skulle vilja sen någon form av varning, när man försöker skapa en artikel som ingår i en artikelserie som ansetts överflödiga. Voyager85 (diskussion) 14 maj 2018 kl. 22.46 (CEST)

Att ha artiklar om alla heltal upp till en godtycklig gräns kanske kan verka som en god idé, men så var det det här med relevansen. 999 är inte mer relevant än 1001. Det som jag tycker avgör huruvida ett heltal är relevant är vilka heltalsmängder de tillhör; primtal, fibonaccital, fermattal och så vidare. Enligt den principen är 1001 mer relevant än 999 eftersom det både är ett pentagontal och ett ikosagontal. /ℇsquilo 16 maj 2018 kl. 10.04 (CEST)

Det finns ett mycket stort antal oändliga heltalsmängder; att basera relevans på dem skulle fortfarande leda till att vi skulle ha en oändlig mängd potentiella artiklar. Jag ser inte riktigt vad poängen skulle vara i att ha en artikel om ett tal N för att det råkar finnas i vissa mängder, men inte om N-1 eller N+1 bara för att de råkar finnas i färre mängder - vill man hitta fibonnaccital som också är primtal bör man vända sig till online encyclopedia of integer sequences, inte Wikipedia, och i synnerhet inte leta i artiklar om enskilda heltal.

andejons (diskussion) 16 maj 2018 kl. 11.49 (CEST)

Jag förstår inte varför vi skulle hänvisa till någon annan källa för information vi kan ha här. För sådant använder vi källhänvisningar. Någon övre gräns finns egentligen inte och det tror jag inte heller behövs eftersom heltalsmängderna oftast blir ganska glesa i de högre regionerna. Enligt min mening är 1048576 (tal) lika relevant som miljon eller 1024 (tal) (som just nu saknar information om dessa viktigaste egenskap nämligen att det är en tvåpotens). Och nej, jag tycker inte att sådan information ska gömmas i listor. Ifall någon vill veta vad som är speciellt med 1024 så är det 1024 de kommer att söka på. Visserligen hamnar man då till en början på ett årtal, men därifrån är det ganska lätt att hitta rätt. /ℇsquilo 16 maj 2018 kl. 16.59 (CEST)

Därför att det vår struktur inte är lämplig för den. Vi är ett uppslagsverk, inte en databas. Vill man ha artiklar om heltal bara för att de råkar tillhöra vissa talserier blir nästa fråga: vilka talserier då? Räcker det med att det är ett primtal? Hur många av alla primtal skall vi i så fall ta med? Jag ser ingen principiell skillnad mellan "finns i någon talserie i OEIS" och "alla heltal". Att det blir glesare mellan talen gör inte att mängden är begränsad.

1024 är ett tal som möjligen skulle platsa på grund att det som tvåpotens faktiskt är ett tal med större synlighet än andra, men det är fel sätt att generalisera; bara för att pi är relevant är inte alla reella tal det. Finns det någon rimlig nytta av att kunna slå upp 513? 1083643? 2305843009213693951? Är det inte bättre att åtminstone presentera "alla primtal upp till 1000" i en lista, istället för "alla primtal som också råkar vara fibonnaccital upp till 1000" i enskilda artiklar?

andejons (diskussion) 16 maj 2018 kl. 19.42 (CEST)

Som sagts ovan är vissa tal relevanta för egna artiklar. Dit hör väl noll, kvadratroten ur två, pi, e, 42, 666 och den imaginära enheten. I ett uppslagsverk utan direkt platsbegränsning tycker jag också att man ska kunna hitta information om äkta delare och primfaktorisering för heltalen upp till 100 eller 1000, och en lista över primtal upp till 100 eller 1000. Det är ett slags matematiskt allmängods, och Wikipedia är tänkt att vara fullständig och kunna läsas utan tillgång till andra webbplatser. Sådant görs antagligen bäst i listform, men man kan såklart också göra det i form av artiklar om varje heltal, som nu. Jag tycker inte avgränsningsproblemet (om 100 eller 1000 – varför inte 10 000) är så knepigt att det motiverar att inte alls ta med informationen. Många av talartiklarna är skapade av en och samma användare, som gärna drog sådana saker till sin spets. Han skapade också artiklar om talen en trejdedel, en fjärdedel (omdirigarad) osv, och dessa har nu raderats, vilket var bra. Kort sagt, för min del kan de flesta artiklar om enstaka heltal raderas, men jag tycker en del av informationen ska bevaras. Eller så kan artiklarna få finnas kvar, jag tycker inte de utgör något större problem, helheten är relevant. /NH 16 maj 2018 kl. 16.36 (CEST)

Jag vet inte hur man skall göra med avgränsningsproblematiken, men jag tror att vi har många läsare som inte är insatta i talteori, men kan bli intresserade då de råkar stöta på ett tal och se hur många märkliga egenskaper det kan ha (en matematiker berättade om en indisk taxichaufför som tyckte det var naturligt att kunna redogöra för registernumrets talteoretiska egenskaper). Det är lite samma som när jag (och många med mig) bläddrade i uppslagsverk som små och sög i sig både det ena och det andra. Jag tycker att det är spännande att vi kunnat erbjuda läsarna den upplevelsen, och sannolikt få en del att lära sig vad praktiska, ymniga eller perfekta tal är, också sådana läsare som aldrig direkt hittat till artiklarna om egenskaperna. Det är synd att ta bort möjligheten. --LPfi (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.37 (CEST)

Är det möjligen en variant av historien om taxitalens uppkomst? /Autom (diskussion) 16 maj 2018 kl. 23.02 (CEST)

Antagligen historien om Srinivasa Ramanujan som kommenterade att Godfrey Harold Hardy åkt med taxi nummer 1729 vilket Hardy tyckte var ett tråkigt tal. Ramanujan misstyckte eftersom 1729 är det minsta tal som kan skrivas som summan av två kuber på två olika sätt (10³+9³=1000+729=1729, 12³+1³=1728+1=1729). Episcophagus (diskussion) 17 maj 2018 kl. 20.05 (CEST)

Lite som de två ovan. det vore helt OK med samlingsartiklar för många av dessa tal, men jag ser i och för sig inte de enstaka artiklarna som "skämmiga". De är ju korrekta och ger kunskap. Att de sedan är lite "fåniga" (och förbi 2000 blir de mycket fåniga) är inte så hårt skäl till radering tycker jag.Yger (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.51 (CEST)

Wikipedia bör ha information inom alla ämnesområden, inklusive talteori, och då är det naturligt att ha egna artiklar om många heltal och deras intressanta och viktiga egenskaper. Jag förtår att det inte är så intressant för de flesta men det är av intresse för oss matematiker. Och, varför skall vi inte ha artiklar om vissa heltal bara för att vi inte kan ha artiklar om dem alla? Skall vi isåfall inte ha några artiklar om musiker, berg, molekyler, insekter, färger, båtar, årtal eller fotbollsspelare bara för att vi inte kan ha artiklar om alla musiker, berg, molekyler, insekter, färger, båtar, årtal och fotbollsspelare? Det är också viktigt att ha samlingsartiklar över heltal. De bör organiseras enligt deras talteoretiska egenskaper, som exempelvis primtal och fattiga tal, inte enligt storlek typ 201-400. Stort tack till Lixer och Voyager85 som skrivit många av heltalsartiklarna. Martinogk (diskussion) 17 maj 2018 kl. 01.23 (CEST)

Jag tänker inte ta ställning i frågan om artiklarnas, vara eller icke varande. Men då jag är totalt ointresserad av sport, deras olika rankningssystem och spelare. Så tycker jag det är en intressant parallell som Martinogk drar. Voyager85 (diskussion) 17 maj 2018 kl. 01.52 (CEST)

Av de heltalsartiklar jag har läst har alla vad jag kan minnas varit korrekt utformade och informativa. De gör definitivt ingen skada, de är harmlösa och i egenskap av ingenjör tycker jag att de i viss mån är intressanta. Om någon ser ett intresse att skapa fler av dessa artiklar ser jag ingen anledning att motverka detta, och jag tycker absolut inte att vi ska börja radera dem. Vad skulle vi vinna på det? Mvh --Bairuilong (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.11 (CEST)

Jag tycker att artiklar om tal är intressanta, men önskar förstås att de ska innehålla relevant information och vara relevanta som artiklar. Martinogks jämförelser är intressanta och jag kan gärna lägga till en: Vintergatans stjärnor räknas i antal av hundra miljarder. Ska vi tänka oss artiklar om alla? Knappast. Men här finns en tydligare gränsdragning för relevansen, så stjärnartiklar skapas på löpande band utan att väcka diskussion. Kanske behöver talartiklarna ges en tydligare gränsdragning!? Martinogk sätter också fingret på en ömmande punkt: Storleken är bara en parameter när det gäller talartiklarna. Det finns betydligt fler och vad gäller intressanta tal kan mycket väl 2305843009213693951 (exempel från ovan) ha några intressanta egenskaper som motiverar en artikel. Deryni (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.20 (CEST)

Problemet är väl främst att talartiklar kan skrivas med bot, så det är inte orealistiskt att få artiklar om alla tal upp till 76974740480455 om vi inte besluter att vi inte vill ha dem. Jag tror att vi bör bra någon gräns (1000? 10000?) för tal som inte är speciellt intressanta (à la pi, 666). Jag tror alltså att det är ett värde i att ha artiklar om enskilda tal, vid sidan av artiklar om talserierna, då de senare inte lika lätt hittas av lekmän. Det vore förstås roligt att kunna kolla sitt telefonnummer, men man får väl lov att nöja sig med talen som bildas av siffergrupperna, om man inte vill gå till OEIS. --LPfi (diskussion) 17 maj 2018 kl. 07.58 (CEST)

Om vi skulle ha en gräns (som jag inte är säker på är önskvärt) så förordar jag minst 2500 (med tanke på årtal som används dagligen).Yger (diskussion) 17 maj 2018 kl. 08.14 (CEST)

Jag ser heller inget problem med talartiklarna. De är korrekta och tar upp intressanta aspekter om talen. Det går lätt att läna dem till talserier mm så man kan löra sig mer om dessa med, vilket skulle kunna vara av intresse för en student i matematik som exempel. Adville (diskussion) 17 maj 2018 kl. 08.33 (CEST)

Mnja. De har inte alltid varit korrekta – ibland har de varit gravt felaktiga pga skaparens bristande kunskaper – och det är frågan om de verkligen tar upp "intressanta" aspekter. Esquilo ger ett exempel ovan på när relevant information saknas. I artikeln om talet 47 får vi veta att det är 47 är ett udda tal, ett primtal, ett Caroltal, ett extraordinärt tal, ett Keithtal, ett Thabittal, ett aritmetiskt tal och ett Ulamtal, men vad av detta som är intressant eller varför det är det framgår inte. Egentligen inte heller när man läser de länkade artiklarna. För mig framstår detta mest som knappologi. /NH 17 maj 2018 kl. 15.42 (CEST)

Vilka egenskaper som är intressanta borde framgå av de länkade artiklarna. Problemet är väl dels att den som skriver artikeln kanske inte har någon uppfattning om tillämpningarna, dels att tillämpningarna kanske inte överhuvudtaget ännu är kända. Det kan finnas välutvecklad matematisk teori som ännu saknar relevanta tillämpningar, såsom talteorin innan kryptologin fick ett uppsving med datorerna och i synnerhet då asymmetrisk kryptering uppfanns. En del talserier kan vara relevanta inom någon obskyr nisch som mitt i allt blir viktig. --LPfi (diskussion) 17 maj 2018 kl. 16.17 (CEST)

Fast nu diskuterade vi ju artiklar om enskilda tal, inte om talserier. Och oberoende av det skall vi ju inte försöka spå framtiden för att avgöra relevans. Om det skulle uppstå någon speciell tillämpning som plötsligt skulle göra att 513 skulle bli ungefär lika viktigt som 1024 är idag, så kan vi skapa en artikel om 513 då.

andejons (diskussion) 17 maj 2018 kl. 18.58 (CEST)

Det är också oklart hur relevanta många av klasserna egentligen är för egna artiklar. Jag är inte säker på att det är relevant att för varje tal som förekommer i någon talföljd i OEIS nämna det i artikeln om det talet. Och att 49 är ett palindromtal om det skrivs i basen 6 (vilket man nu kan läsa i artikeln 49 (tal))… nja. /NH 17 maj 2018 kl. 19.22 (CEST)

Ska vi inte ta och börja lägga upp logaritmtabeller också? Det kan säkert bli populärt.

Nej, jag är inte sarkastisk, åtminstone inte enbart, men en av de många oändliga talserier som föreslagits vara relevanta är primtal. Två typiska objekt i matematiska tabeller är just primtalsserier och logaritmer. Det är knappast någon encyklopedisk skillnad mellan de två begreppen. Wikipedia skall inte, hävdar jag, vara något slags matematisk tabell. Tror ni NE skulle börja med logaritmer? / Ternarius_D 17 maj 2018 kl. 19.16 (CEST)

Jag tycker nog att vilka de första primtalen är hör till sådant Wikipedia ska berätta om. Liksom vilka de första decimalerna i pi är. I en tryckt utgåva av NE som jag råkar sitta intill just nu finns de första 10 primtalen, och 12 decimaler av pi. Wikipedia kan vara lite mer generös gentemot vetgiriga personer. Logaritmtabeller är något annat. /NH 17 maj 2018 kl. 19.32 (CEST)

Att vi redan anger primtalen upp till 100 i den enda artikeln Primtal är något jag kan leva med, här talar vi om något annat, att vi använder Wikipedia som en databas över tusentals heltal utan någon annan relevans än att de är just tal. / Ternarius_D 17 maj 2018 kl. 21.12 (CEST)

Gör artiklarna någon skada? Någon kanske är intresserad av att veta något om ett visst tal och artikeln kanske innehåller något kul. Hur många artiklar pratar vi om? Hur många artiklar skapade LSj-bot? Jag kan ta andra exempel, men undviker detta eftersom det finns användare som lägger upp varenda ***** som finns i katalogen ****** och detta anses relevant (här sitter jag med katalogen Grönmålade utedass i Jämtlamd, nu skall här produceras wikipediaartiklar och efter det fortsätter jag med Avloppsrör i Stockholm). Det finns bara 1000 heltal från 1 till 1000, hur många avloppsrör finns det i Stockholm? Episcophagus (diskussion) 17 maj 2018 kl. 22.23 (CEST)

Mjo, man kan nog argumentera för att artiklarna gör viss skada eftersom de presenterar en massa egenskaper som varje heltal har (klasser som det tillhör) utan att det gjorts någon bedömning av varför detta är intressant eller inte. Och oftast är det nog inte så intressant – det mesta bygger på en enda användares iver att skapa många artiklar. Samtidigt utelämnas andra, viktigare egenskaper. Om en läsare tror att det viktigaste som finns att säga om heltalen 1…1000 är det som man kan läsa i Wikipedias artiklar om dem, så blir han eller hon ganska vilseledd. Men på andra sätt gör de naturligtvis viss nytta. /NH 18 maj 2018 kl. 13.21 (CEST)

På samma sätt finns det utelämnad information och kunskap i alla artiklar på WP och sålunda är alla artiklar skadliga. Försök igen! Episcophagus (diskussion) 18 maj 2018 kl. 17.39 (CEST)

Problemet som jag försöker beskriva är inte att det finns utelämnad information, utan att den som finns där, och i de flesta fall all som kan tänkas tillfogas, egentligen är ganska oviktig. Det är nog svårt att skriva meningsfulla artiklar om enstaka heltal. /NH 18 maj 2018 kl. 20.31 (CEST)

Däremot är det inte lämpligt att systematiskt skapa artiklar om man inte lyckas fånga något av det centrala om artikelämnena (såsom artiklar om birollsinnehavare i TV-serier där man inte nämner att de är kända scenskådespelare). Frågan är om man genomgående missar det väsentligaste i talartiklarna. Gör man det? --LPfi (diskussion) 18 maj 2018 kl. 19.06 (CEST)

Titta på 13 (tal), en artikel som faktiskt borde kunna ha en hel del innehåll - men nej. Att det (i väst) är ett otursnummer nämns i en bisats, sedan är det en lista över diverse mer eller mindre obskyra talteoretiska egenskaper.

Men låt oss ta ett tal utan allt detta, och se hur en artikel kan se ut. Ta 398 (tal). Läsaren får reda på att det är ett jämnt tal. Att det kan faktoriseras. Att dess faktorer summerar till mindre än talet självt. Att det ligger mellan 397 och 399 (en uppgift som tydligen uppfattats som så kontroversiell att den har fått en källa!). Det är ju närmast en parodi på en artikel.

andejons (diskussion) 18 maj 2018 kl. 20.01 (CEST)

En emot – konsensus?

Nu när jag har deltagit i men framför allt läst en hel del diskussioner märker jag att konsensusbegreppet ibland anpassas beroende på positionen användaren har som åberopar begreppet: om man är ensam eller i minoritet om en åsikt händer det att man bestämt hävdar att konsensus inte har uppnåtts, och tvärtom om man råkar vara i majoritet mot en eller ett par ensamma åsiktsavvikare – ofta med uttrycklig hänvisning till att det bara är en eller ett par som avviker. Det verkar inte finnas någon koppling till hur många som är inblandade i diskussionen. Det finns vissa användare som utmärker sig som särskilt flexibla i sin tillämpning av konsensusbegreppet till sin egen fördel, men för att undvika konflikter väljer jag att inte länka till exempel. Den som inte märkt av problemet får gärna se det som hypotetiskt istället, för jag vill gärna att vi kommer fram till något om detta. Vad gäller till exempel när meningarna tydligt går isär men går att dela upp i klar majoritet och minoritet? Är det någonsin rimligt att kalla det konsensus?

Ett relaterat problem är att riktlinjen Wikipedia:Konsensus inte efterlevs som den borde. Under Wikipedia:Konsensus#Metoder för konsensus står det: "Konsensus är ett beslut som tar alla legitima synpunkter som framförts i beaktande. Allas synpunkter ska vägas in i vad som kan uppfattas vara konsensus [...]." Men diskussioner avgörs ofta uteslutande baserat på hur många användare som är av den ena eller andra åsikten; diskussioner fungerar då i princip på samma sätt som omröstningar. Folk bemöter varandras synpunkter i så låg omfattning att jag i vissa fall undrar om man överhuvudtaget har läst, än mindre förstått, vad andra skriver eller ens bryr sig om de inlägg som görs – och det ofta i diskussioner man antingen själv startat eller visat särskilt engagemang för!

Ett grundläggande fel i båda problemen ovan är den bristande ambitionen att söka eller underlätta och sedan uppnå samförstånd, själva utgångspunkten för konsensusbegreppet enligt riktlinjens inledning.

Jag ser gärna att den här diskussionen stannar här, där den syns, och inte flyttas till Wikipediadiskussion:Konsensus (än). /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 15 maj 2018 kl. 10.55 (CEST)

Vill bara säga att detta är en mycket viktig fråga. På ett sätt är konsensustanken grunden som hela arbetet med Wikipedia vilar på. Följer kommande diskussion här. BiblioteKarin (diskussion) 15 maj 2018 kl. 11.34 (CEST)

Det är väldigt svårt före en diskussion om detta om du inte är konkretare. Den senaste diskussionen om konsensus har de sista veckorna varit om inledningen i artikeln Svenskar. Här har cirka åtta erfarna deltagit och diskussionen varit reflekterande och eftertänksam och alla argument har bemötts sakligt och seriöst. I slutändan köpte alla den texten som framarbetats tillsammans. Dock den som inledde diskussionen var ny och dennes basståndpunkt sas kraftigt emot av samtliga, medan kritiken av detaljer togs upp och påverkade hur det blev till slut. Att en ensam ny som inte heller deltog i diskussionen, skulle påverka mer än i detaljer emot en stor uppsättning erfarna upplever jag främmande ur konsensusprincipen.Yger (diskussion) 15 maj 2018 kl. 14.38 (CEST)

Om alla deltagare i en diskussion måste redovisa exakt vilka argument man tagit ställning till blir inläggen onödigt långa. I detta fall instämmer jag med Yger, men det betyder inte att jag avstått från att läsa och begrunda det Genomlysning skriver. Tostarpadius (diskussion) 15 maj 2018 kl. 19.52 (CEST)

Eftersom wikipedia ser ut som det gör skulle envetna enfrågeanvändare snabbt kunna obstruera allt arbete om en traditionell tolkning av konsensus skulle användas. Sedan är det väl lätt att relevanta argument ibland kastas sas med badvattnet. Jag tycker att vi kunde vara bättre på att fånga upp sådana, men att tillämpa konsensus även i förhållande till alla nytillkomna konton eller IP-adresser vore omöjligt. Inte ens obstruktionsförsök av etablerade användare accepteras. I de flesta fall där diskussionen kör fast handlar är det redan klart att man utifrån existerande argument kommit till olika ståndpunkter. Fortsatta försök att övertyga motparten är meningslösa och det handlar då om att hitta en acceptabel kompromiss och i stället för att försöka hitta en acceptabel kompromiss blir obstruerande. I slutändan måste ju ett resultat till, och om ingen annan lösning kan komma till stånd är det ju rimligt att majoritetens åsikt får styra. För övrigt anser jag själv att det är bättre att under anmärkning att man inte delar uppfattning med majoriteten accepterar dess beslut. Om man verkligen representerar en allmännare uppfattning som inte kommer till tals på svenskspråkiga wikipedia på grund av profilen bland dess användare eller vetenskaplig konsensus som inte får komma till tals på grund av att aktiva wikipedianer inte är insatta i ämnet så kommer frågan troligen att aktualiseras igen vid ett senare tillfälle då man kanske har bättre framgång.FBQ (diskussion) 15 maj 2018 kl. 22.56 (CEST)

Om man ser till hur artiklar verkligen artar sig, alltså till resultatet av eventuella diskussioner, så är min tråkiga erfarenhet den att det ofta - inte alltid - är de mest envetna, aggressiva och konfliktbenägna användarna som har störst framgång. Genom aggressiva utspel avskräcks också ofta mer sansade röster att blanda sig i diskussionerna. Åtminstone när det gäller riktigt kontroversiella ämnen - jag väljer att inte ge några exempel för jag vill inte riva upp damm. Men godartade undantag finns, som i fallen Diskussion:Svenskar och Diskussion:Daoism och där hade i vart fall den första kunnat riva upp starka känslor. Åtminstone tror jag att så hade varit fallet för fem eller tio år sedan, se därvidlag hur diskussionerna Diskussion:Ras och Diskussion:Människoraser förändrats över tid. Jag ser en framåtrörelse när det gäller den typen av ämnen. /Ascilto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 23.36 (CEST)

I anslutning till det jag skrev ovan vill jag anföra att det oftast är svårt att nå konsensus när diskussionerna rör ämnen där användare styrs av sina värderingar. De exempel jag gav ovan rör ämnen där sammansättningen av användare med olika värderingar har förskjutits, diskussionerna dominerades förut av användare med värderingar som få etablerade användare har idag. Ämnen som jag idag upplever är påverkade av användares värderingar rör t.ex. olika former av nationalism. Andra ämnen som rör upp känslor så att det inte går att hitta konsensus kan sägas vara språkliga, vad man skall kalla olika företeelser - där det finns traditionella begrepp som håller på att överges av samtiden, ibland för att de gamla anses diskriminerande - eller vilka mer eller mindre nya ord som är acceptabla, och det gäller inte bara "hen". På de här områdena sker en gradvis förskjutning mot större acceptans för det som inte längre är lika nytt - en tillvänjning, men då dyker nya tvisteämnen upp eftersom språket hela tiden är statt i förändring. Så det är väl det som är tvistepunkten, graden av acceptans för att språket utvecklas och förändras, men inte bara det eftersom de mest kontroversiella språkfrågorna också är värderingsfrågor. /Ascilto (diskussion) 16 maj 2018 kl. 14.12 (CEST)

En hypotes. Kan det vara så att en person som valt att bli Admin också tenderar att engagera sig mer på olika Diskussionssidor än vad en person som inte valt att bli Admin, gör? Anta sedan att personens val att bli Admin eller inte, är kopplat till vilka åsikter den har och/eller hur den är som person. Då det för en Admin ser ut som att Konsensus uppnåtts (då diskussionen till större delen förts med likasinnade). Kan det för en Användare se ut som att det är svårt att nå fram i Diskussioner och att en lite grupp som ändå bestämmer. Vilket kan avskräcka Användare från att uttrycka sin mening. Voyager85 (diskussion) 17 maj 2018 kl. 00.49 (CEST)

TINC: Aningen konspiratoriskt, vilket gör det svårt för Admin att argumentera emot. Admin visar ju då hur Admin vägrar se problemet. För det första har Admin inte mandat över konsensus, även om de som är Admin av naturliga skäl är engagerade användare i högre grad än andra användare. Dessutom: Jag, som är Admin, ser inte den konformiteten i gruppen som delar verktyg med andra Admin. Bra ändå att vi har många Admin och frekventa val. Konspirationen borde fungera sämre om antalet Admins är många, och att vi har frekventa omval där Användare kan invända.--LittleGun (diskussion) 17 maj 2018 kl. 09.52 (CEST)

Admins tenderar att ha större procent redigeringar på diskussioner än andra användare eftersom det är de som låser eller halvlpser artiklar under diskussioner och konflikter, och även blockerar av samma anledning. Då mäste de som gör aktionen involvera sig i diskussionen för att förklara sitt ingrepp. Admins har annars inte större rättigheter i konsensusdiskussioner än andra användare, dock så är detta en meritokrati vilket gör att vissa anvöndare inger större förtroende än andra inom vissa områden -ex du Voyager85 har i mina ögon stort anseende i astronomi och skulle vara den jag pingade för att få hjälp att lösa en konflikt i det området även om du inte är Admin. Adville (diskussion) 17 maj 2018 kl. 10.03 (CEST)

Ingen har valt att bli administratör. Däremot har en del valts att bli det. Det är en förtroendeomröstning som avgör. Förhållandet är snarast det motsatta: de som engagerar sig i diskussioner blir mer kända i wikigemenskapen och sannolikheten att de nomineras är därmed större. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2018 kl. 19.25 (CEST)

Tostarpadius: Jag efterfrågar naturligtvis inte utförligare inlägg för utförlighetens skull. Däremot skulle det gagna diskussionerna om man något tydligare "redovisade" vad det är man tagit ställning till. Somliga användare skulle behöva lära sig att överhuvudtaget skriva någonting utöver sin korthuggna ståndpunkt, dvs. att faktiskt diskutera.

Jag tycker att FBQ sammanfattar väl hur det borde fungera i praktiken:

"I de flesta fall där diskussionen kör fast handlar är det redan klart att man utifrån existerande argument kommit till olika ståndpunkter. Fortsatta försök att övertyga motparten är meningslösa och det handlar då om att hitta en acceptabel kompromiss och i stället för att försöka hitta en acceptabel kompromiss blir obstruerande. I slutändan måste ju ett resultat till, och om ingen annan lösning kan komma till stånd är det ju rimligt att majoritetens åsikt får styra. För övrigt anser jag själv att det är bättre att under anmärkning att man inte delar uppfattning med majoriteten accepterar dess beslut."

Om man ser till riktlinjen borde utgångspunkten dock inte vara att "övertyga motparten", utan istället att motivera sin ståndpunkt väl och lyssna noggrant till andras. Debattklimatet måste ersättas med ett diskussionsklimat. Att en diskussion kör fast kan dessutom också tolkas som en typ av indirekt konsensus för ingendera parts lösning, dvs. att antingen en kompromiss eller ett oförändrat eller uteslutet artikelinnehåll är nästa steg. Men så kanske redan sker.

Att minoriteten som regel ger efter för majoriteten är väl egentligen vad konsensus inte är, även om det känns rimligt i konsensuskultur – särskilt på en plats där inget är slutgiltigt över tid och samtliga uttryckta ståndpunkter öppet dokumenteras. Men majoritetsstyre får inte bli synonymt med konsensus, vilket det ibland i praktiken görs till, för då betyder ju "konsensus" ingenting som separat term. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 17 maj 2018 kl. 14.32 (CEST)

Processen för att uppnå konsensus handlar inte om omröstningar mellan på förhand givna alternativ vilket majoritetsstyre oftast gör. Det handlar om att man för ett samtal under vilket en ståndpunkt utkristalliserar sig bakom vilken flertalet användare som är aktiva i just den diskussionen samlas. Ofta handlar det om en kompromiss. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2018 kl. 19.28 (CEST)

Ja. Vad, mer precist, är din kommentar ett svar på? Ett av problemen är ju just det att konsensusbegreppet åberopas i omröstningsartade situationer, dvs. att antalet deltagare i diskussionen med en viss ståndpunkt väger tyngre än vad som framkommer i den faktiska diskussionen om ståndpunkten i fråga. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 17 maj 2018 kl. 19.41 (CEST)

Återigen, jag är inte klar vilken verklighet du utgår från och där du uttalar "sanningar" jag inte utan vidare håller med om. Utan konkreta exempel blir denna diskussion ett mysterium för mig. Är det tex att du vill slå ett slag för att vi mer borde leva upp till vad som står i Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd? Yger (diskussion) 17 maj 2018 kl. 20.08 (CEST)

Konsensus innebär för mig (etnisk svensk, enligt Reinfeldt) någon form av samstämma, att alla vid bordet mumlar samma sak. Den konsensus jag ser på wp är oftast mer en liten grupp som besämt en viss tolkning, av språket. Jag förbigår nu "konsensus" om Ras- Politik- Religions-områden, för där ser jag inte att man någonsin kan komma till "riktig konsensus" om något - annat än möjligen att att man är rejält oense. Det svåra, är att det ofta är en mindre grupp erfarna användare, som beslutar, och då sätter etiketten "konsensus". Nåväl, även WP behöver beslut. Så kanske man skulle ersätta/byta termen konsensus mot (kanske) "omröstat beslut"?
Ett annat problem är underskottet i demokrati inom WP. Inte brist, för möjligheterna finns. Men väldigt få engagerar sig för det mesta, så man kan vanligen inte heller säga att "besluten är fattade i demokratisk ordning". Samtidigt har alla haft (den tekniska) möjligheten att vara med, så det inte heller icke-demokrati. Så Genomlysning kommer med några mycket bra frågor, som jag dock tror att det är svårt att hitta bra svar på. Kan vi få konsensus om just den synpunkten? :-) --Janwikifoto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.56 (CEST)

Det är uttryckligen konsensus vi söker och bör söka. Omröstningar har en mängd problem, så åt det hållet vill jag inte gå. Jag tycker att konsensusbygget i allmänhet fungerar bra, också i många fall då någon riktig konsensus inte kan nås. Tills vi hittar en bättre term kanske vi snarast måste tydliggöra att "konsensus" på Wikipedia är något annat än den allmänspråkliga betydelsen. --LPfi (diskussion) 18 maj 2018 kl. 14.12 (CEST)

Tostarpadius: Jag vet att man väljs till Admin, men det måste finnas en vilja både bland de som röstar i Admin val och hos den person det röstas på, för att denne i slutänden ska bli Admin. Man tvingar ju ingen att bli Admin. Voyager85 (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.43 (CEST)

Man kan nominera sig själv och därmed visa en aktiv vilja eller tacka ja till/acceptera en nominering, men det är aldrig man själv som avgör. Därför är det felaktigt att säga att någon valt att bli administratör. Man har ställt sig till förfogande. Tostarpadius (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.55 (CEST)

Fiktiva mottagare av utmärkelser

Till exempel i Carl Hamilton (litterär figur)#Utmärkelser. Jag kanske bara är avundsjuk men jag tycker fiktion och verklighet blandas för mycket. KlasHass (diskussion) 17 maj 2018 kl. 21.21 (CEST)

Just i artikeln om Carl Hamilton tycker jag relevans finns. För visst får han tapperhetsmedalj och/eller ordnar från olika länder i varje bok, beroende på vilken sida han är med och räddar världen från? Medaljen var avbildad på förstaupplagorna.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2018 kl. 12.54 (CEST)

Jag tycker som KlasHass att det blir konstigt. I artiklar om verkliga personer listar vi utmärkelser för att det är relevant information om personen. Sådan information bidrar till att göra artikeln som helhet relevant. (Information som inte bidrar till att göra artikeln relevant är oftast kuriosa.) Men en fiktiv person blir såklart inte mer relevant för att det finns berättelser om utmärkelser som han eller hon mottagit, eller stordåd som han eller hon uträttat. Därför tycker jag listan är kuriosa, och kan tas bort. Man kan väl istället skriva att Guillou låter Carl Hamilton belönas med ett större antal ordnar och utmärkelser, eller nåt. /NH 18 maj 2018 kl. 13.15 (CEST)

Jag tycker inte det skadar att ta med vilka också. I det här fallet. Men, då tycker jag också att orsaken ska förklaras så att man får ett sammanhang. Jag är iofs ganska positiv till kuriosa i allmänhet, som dessutom inte är ett särkilt binärt begrepp.--LittleGun (diskussion) 18 maj 2018 kl. 13.42 (CEST)

Artikeln har inte getts kategorier för ordnarna, vilket gör inläggen godtagbara för min del.Yger (diskussion) 18 maj 2018 kl. 14.39 (CEST)

Jag håller med Yger; Så länge inga fiktiva mottagare är kategoriserade som innehavare av någon orden så är det okej. De dekorationer han har fått spelar ju faktiskt en viss roll för handlingen. /ℇsquilo 18 maj 2018 kl. 15.25 (CEST)

Jag är också svag för kuriosa, men tycker ändå att, i just det här fallet, den förhållandevis långa uppräkningen av utmärkelser sänker artikeln en aning och bidrar till att uppslagsverket känns aningen devalverat. I andra sammanhang säger vi att Wikipedia inte ska vara någon databas med långa uppräkningar. Men det här är bara mina reflektioner utan att ta någon som helst ställning till hur man ska dra gränsen för vad som är relevant i en artikel om en romanfigur. I övrigt håller jag med Yger m.fl. om att det är tur att Carl Hamilton åtminstone inte kategoriserats utifrån sina utmärkelser. Deryni (diskussion) 18 maj 2018 kl. 17.41 (CEST)

Jag tycker också att uppräkningen tar en för stor plats i artikeln, såsom den ser ut just nu. En eller ett par utmärkelser tycker jag kan nämnas i brödtexten för att understryka en viss bedrifts vikt i figurens historia och, som NH föreslagit, nämna att han givits ett stort antal utmärkelser. Om artikeln byggs ut till att gå närmare in på romanernas handling, så att läsaren givits ett sammanhang att placera listan i, kan den förmodligen åter läggas in utan att kantra artikeln. /Autom (diskussion) 18 maj 2018 kl. 18.22 (CEST)

Jag sällar mig till dem som försvarar listan. Den här en funktion och redan artikelnamnet visar ju att det handlar om fiktion. Skulle det finnas tillräckligt många skulle jag inte ha något emot kategorier som "Fiktiva innehavare av..." eller dylikt. Tostarpadius (diskussion) 19 maj 2018 kl. 09.10 (CEST)

Neutralitetsbeskrivning/Källbeskrivning

Ibland händer det som i fallet med artikeln Slaget vid Narva, som för övrigt är utvald till utmärkt artikel, att källmaterialet är delvis eller tungt baserat på ett visst perspektiv. I fallet med artikeln Slaget vid Narva har det påpekats att artikeln är rätt så baserat på ett svenskt perspektiv på bekostnad av ett ryskt perspektiv som skulle kunnat jämnas ut. Ett annat fall artikeln på engelska eller på svenska Serbiska arméns reträtt genom Albanien har litet albanskt perspektiv och mycket serbiskt perspektiv. Det finns även något likadana fall, till exempel forskningstillståndet, alltså forskningsrön som artikeln baseras på. I sådana här fall skulle jag vilja föreslå för bidragsgivare att presentera och uppge forskningstillståndet och det källmässiga perspektivet av sitt artikelskrivande på ett neutralt sätt. Helst nederst i ett avsnitt eftersom det bevisligen inte räcker med bara källor och noter. Det riskerar att läsaren tar allt som sanning. Det blir vilseledande utan en neutralitetsbeskrivning/källbeskrivning. Vad tror ni om saken? Tyck till! --Vannucci (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.58 (CEST)

Tack...

Många bidrar till skapande och förbättrande av artiklar här på Wikipedia. Jag vill idag tacka alla som har gjort det i artiklarna som blev/är mycket lästa i samband med gårdagens bröllop mellan Meghan Markle och prins Harry. Jag har sett att det är höga toppar i sidvisningarna för artiklarna om brudparet, andra medlemmar av kungafamiljen, slott och kyrkobyggnader mm. Det är ett antal av er som bidragit med skrivande, förbättringar (inklusive kategorifixade) och inspiration i samband med Veckans tävling Förlovning och bröllop och Veckans tävling Storbritanniens kungahus + London. Andra har tidigare och senare bidragit med skrivande, fotograferande, fixande, uppdateringar, klotterkoll och annat.

Ett stort tack till alla! // Zquid (diskussion) 20 maj 2018 kl. 13.03 (CEST)

Kurder-turkar

Jag uppfattar vi har en sorts redigeringskrig kring om individer skall skrivas som kurder eller turkar. Jag har hittills uppfattat det handlat om enstaka personer men redigeringar från idag tycker jag kan indikera det är en systematisk infekterad fråga hur de bör benämnas. Bör vi bry oss om detta eller är det för oviktigt, och hur bör det i sådan fall vara.Yger (diskussion) 18 maj 2018 kl. 10.09 (CEST)

Det är samma ip-nummer som byter ut kurder mot irakier så vi kan nog dra slutsatsen att det är en antikurdisk kampanj som bör återställas. /Ascilto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 10.45 (CEST)

Ja, det handlar uppenbart om rena smutskastningsförsök, det är inte bara fråga om att plocka bort kurddefinitionen på vissa och att relevanskortollmärka andra utan även om att ändra mer ökända personer till att vara just kurder.FBQ (diskussion) 18 maj 2018 kl. 11.01 (CEST)

Jag tittade på de äldre redigeringarna, där verkade det som det fanns mer vettigt och nyanserat.FBQ (diskussion) 18 maj 2018 kl. 19.50 (CEST)

Ursäkta om detta inpass från sidan känns för enkelt. Skriver ni här och nu om "etniska" kurder och etniska turkar, eller om exempelvis etniska kurder eller etniska turkar som är turkiska "medborgare" (eller kanske svenska medborgare)? Eventuellt dubbelt medborgarskap rör förstås till det hela ännu mer. Jag vet inte säkert om uttrycken etnicitet och medborgarskap är de riktiga i sammanhanget. Vame (diskussion) 19 maj 2018 kl. 10.23 (CEST)

Etnicitet är i princip omöjligt att definiera, så man måste utgå från språk och geografi för att definiera vilka som är kurder. Ett viktigt tilläggskriterium är att någon själv uppfattar sig som kurd. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 10.42 (CEST)

Jag kollade lite på en slumpvis person: Sukran Kavak ... född 5 augusti 1982 i norra Kurdistan ... Kurder i Sverige ... Kurdiska journalister. Man anger (har tidigare angivit) att hon är (etnisk?) kurd (och andra personer måste förstås kunna ha olika etnicitet, såsom man kan höra folk från USA tala om att de är exempelvis norska, tyska och lite irändska, fast i första hand är de USA-medborgare och bor i Florida). Fast Sukran Kavak är väl rimligen också född i något av de länder som finns i det område som anges som Kurdistan? Samt vad vet jag vilket (vilka) medborgarskap hon har idag? Hur viktigt är det egentligen med folks etnicitet (TILLÄGG: och modersmål/hemspråk), födelseplats, medborgarskap och i vilket land de (mest) bor i? Vame (diskussion) 19 maj 2018 kl. 10.55 (CEST)

Norra Kurdistan är alltför vagt angivet, gissningsvis borde det betyda östra Turkiet. Kategorin Kurder i Sverige menar jag inte behövs då hon är kategoriserad i Svenska journalister och Kurdiska journalister, gissningsvis borde hon även kategoriseras i Turkiska journalister. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 11.04 (CEST)

Kategorin "svenska journalister" räcker väl? Vi hade väl inte lagt en artikel om en person som som barn invandrat till Sverige från USA, utbildat sig till journalist i Sverige och arbetade som journalist i Sverige i kategorin "Amerikanska journalister"? /NH 19 maj 2018 kl. 12.08 (CEST)

Det är tydligen lite olika hur användare gör, men jag skulle nog gjort det. Jag har dock förståelse för att man är journalist i det land där man varit verksam och inte där man är född, men det finns hur många variabler som helst så det måste få bli lite från fall till fall. I det specifika exemplet föredrar jag dock Svenska journalister + Kurdiska journalister framför Kurder i Sverige. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 12.21 (CEST)

PS: Colin Nutley är kategoriserad enbart under Svenska filmregissörer trots att han regisserat både i Sverige och Storbritannien och vägrar prata svenska trots att han varit verksam här i över trettio år. (Jag har nu kompletterat kategoriseringen.) /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 12.25 (CEST)

@NH: I en tråd ovan uppnåddes konsensus att avskaffa alla kategorier av typen Iranier i Sverige. Det måste även gälla Kurder i Sverige och då är det mest riktigt att komplettera t.ex. Kategori:Svenska journalister med Kategori:Kurdiska journalister. En person som är kurd är ju det även om personen ifråga bor och verkar i Sverige. Det avgörande är om personen är från den kurdiska regionen och talar kurdiska eller identifierar sig som kurd. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 12.56 (CEST)

Jag tror inte kategorier av typen "amerikanska författare", "tyska musiker" etc brukar användas på det viset. Artikeln Sofia Kovalevskaja har kategorin "Svenska professorer i matematik" – inte "ryska professorer i matematik". Däremot "ryska matematiker" (och "svenska matematiker"). Det menar jag är det vanliga sättet. /NH 19 maj 2018 kl. 13.15 (CEST)

Och vad skulle det då vara för skillnad mellan matematiker och journalister? - Vi kan med största säkerhet hitta exempel på hur många varianter som helst, det måste avgöras från fall till fall. Men när det gäller kategorin Kurder i Sverige så bör den ersättas med de yrkesbeteckningar som gör artikelsubjektet relevant. Om någon är kurd i Sverige så är den per definition också en kurdisk journalist eller matematiker eller vad som nu är tillämpligt. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.23 (CEST)

Det skulle hjälpa väldigt mycket om den som skapar en kategori eller påbörjar ett kategoriträd skulle dokumentera vad kategorin är avsedd att innehålla. Då skulle vem som helst lätt kunna ta bort artiklar som kunde höra till en kategori med det namnet, men inte hör till kategorin så som den är avsedd att användas. Som det nu är måste man vanligtvis analysera hela kategoriträdet, och försöka avgöra vad som är den avsedda användningen. Dessa diskussioner kunde då också föras utgående från vad kategorin är avsedd för, inte enligt vad den eventuellt kunde användas för. --LPfi (diskussion) 21 maj 2018 kl. 11.13 (CEST)

Far left, far right

• Det finns gott om källor som säger att vänsterpartiet är vänsterextremt (dvs "far left")[1][2][3].
• Och många källor som säger att Sverigedemokraterna är högerextremt (dvs "far right") [4]

Är det okej att översätta "far left" till "vänsterextremt" och "far right" till "högerextremt" enligt ovan? Eller ska det hellre kanske översättas till något som "yttersta vänstern" respektive "yttersta högern"? Jag frågar detta för att extrem-stämpeln ofta läggs in i artiklar och har som enda källa en engelskspråkig sida där det anges som "far". Fem5 (diskussion) 19 maj 2018 kl. 23.48 (CEST)

Jag hade skrivit höger- resp. vänsterkanten, för att undvika det laddade ordet extrem, men även höger- och vänsterradikalism borde fungera som ett alternativ mellan kanterna och extremismen. (Titta gärna på de länkade artiklarna för djupare förklaring.) /Autom (diskussion) 20 maj 2018 kl. 00.27 (CEST)

För att förtydliga: För svenska förhållanden skulle jag inte beteckna något riksdagsparti radikalt eller extremt. /Autom (diskussion) 20 maj 2018 kl. 00.33 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 20 maj 2018 kl. 13.26 (CEST)

Vänsterpartiet är ett etablerat parlamentariskt parti med demokratiska värderingar och befinner sig inte längre vänsterut än vad moderaterna eller kristdemokraterna gör högerut. Sverigedemokraterna befinner sig längre ut på ytterkanten, de omfattar inte alla människors lika värde (därför får jag om lärare ta avstånd från dem, deras ideologi strider mot skolans värdegrund) och häromsistens kunde Jimmie Åkesson inte ens ta avstånd från nazismen [5]. Jag undrar också över hur neutrala de olika internationella källorna är, de tycks utgå från en annan höger-vänsterskala än den som är etablerad i Sverige. Skall man hitta en motsvarighet till Sverigedemokraterna vad gäller ytterlighet på vänsterkanten får man gå till det utomparlamentariska partiet Kommunistiska partiet (fd KPML (r)). /Ascilto (diskussion) 20 maj 2018 kl. 13.35 (CEST)

Ascilto formulerar det väl. dnm ^{(d | b)} 20 maj 2018 kl. 15.33 (CEST)

Sveriges vänsterpartister ställer sig upp och jublar åt Asciltos beskrivning. Sverigedemokraterna buar unisont. Objektiva beskrivningar är svåra. //Romulus74 (diskussion) 20 maj 2018 kl. 15.51 (CEST)

Vi har ett krav på oss att vara objektiva i artikelnamnrymden. Det här är emellertid en diskussionssida. Det finns inget krav på att vi måste avhålla oss från politiska värderingar på diskussionssidorna; i många fall, här, t.ex., kan jag t.o.m. se det som givande. För övrigt, om vi ska diskutera vilka som jublar resp. buar, så var det inte precis bara vänsterpartiet som buade när Jimmie Åkesson vägrade att ta avstånd från nazismen i debatten nyligen; även socialdemokrater, miljöpartister, centern och liberalerna stämde in. Politiken är nog ännu inte så polariserad att det är SD på ena sidan och V på andra; då är det en fördel om debatten här inte heller blir så polariserad. / Ternarius_D 20 maj 2018 kl. 16.10 (CEST)

Jo, som sagt, objektivitet är svårt. //Romulus74 (diskussion) 20 maj 2018 kl. 16.17 (CEST)

Wikipedia kan inte fungera isolerat från samhället, och attitydförändringar som sker. SD invandringspolitik bedömdes i källor som lite extrem för bara fyra år sedan, nu är den nästan main-stream, medan de partier som har kvar den åsikt som va main-stream för fyra år sedan nu lite klassas som extrema. Sådan förändringar är svårt hantera för oss, då vi som individer kan ha samma åsikter som för fyra år sedan var normala men som nu är lite utanför main-stream. Och källor som stöder hela spektrat extrem, radikalt, far-, yttersta, -kanten, finns självklart i en sådan attitydsvängning. Jag är därför än mer av åsikten, jag framfört flera gånger, att vi bör vara mycket, mycket försiktiga med förstärkningsord i en höger-vänsteraxel, och hellre ha mer sakorienterade attribut typ "vill begränsa invandringen" eller dylikt.Yger (diskussion) 20 maj 2018 kl. 16.49 (CEST)

Att vi bör avhålla oss från förstärkningsord i kontroversiella frågor, som politiska beteckningar onekligen är, instämmer jag helhjärtat i, Yger. Din analys förvånar mig dock en smula. Jag ser den attitydförändring du talar om, främst som en anpassning till SD mera än som något politiskt paradigmskifte inom svensk politik – till det är nog tidsramen, fyra år, väl snäv. Man behöver nog inte vara särskilt radikal för att se det som en anpassning – Carl Bildt uttryckte något liknande inför något av socialdemokraternas senaste utspel. Skulle verkligen alla som opponerar sig mot den hårda flyktingpolitiken vara off main stream? Inklusive centerpartiet, som profilerat sig som det parti inom den borgerliga gruppen som starkast satsar på en humanitär inställning till flyktingar? / Ternarius_D 20 maj 2018 kl. 17.09 (CEST)

Det var inte bara på flashback som C framställdes som dårar, och extremister, utan även på Svd ledarsida. Och när Svd ändrar attityd förändras även det källäge vi skall utgå från Yger (diskussion) 20 maj 2018 kl. 17.14 (CEST)

Nu förvånar du mig mer än en smula, Yger. Min bild av dig har tyvärr ruckats betydligt. Jag får nog försöka ta en paus och hämta in det här ordentligt innan jag kommer med ett mer utförligt svar. / Ternarius_D 20 maj 2018 kl. 17.25 (CEST)

Jag stödjer sidan som anser att vi ska vara avhållsamma med subjektiva förstärkningsord i våra artiklar. Särskilt i ämnen där det handlar om klassificeringar i politiskt kopplade artiklar. Inte minst denna diskussion visar hur laddat det är i denna typ av frågor där det finns politiska åsikter inblandat. Mvh --Bairuilong (diskussion) 20 maj 2018 kl. 19.27 (CEST)

Jag inser att min frågeställning var otydlig och jag använde V och SD endast som exempel hur begreppen "far left/right" används. Så för att förtydliga frågan: Anser vi att en grupp/organisation/parti skall beskrivas som vänsterextremt/högerextremt om vi enbart har engelskspråkiga källor som anger dem som "far left/right"? Eller anser vi att det ska behövas mer specifika källor som faktiskt pekar ut dem som "extreme left/right" eller svensk källor som pekar ut dem som "vänster/högerextrem"? "Far left" inbegriper egentligen allt från vänsteryttern till vänsterextremism, så min åsikt är att "far left/right" ej ska översättas till "vänsterextremt/högerextremt". Fem5 (diskussion) 20 maj 2018 kl. 21.35 (CEST)

Så som jag tolkar far left/right, kan de inte översättas till extremvänster/höger eftersom det syftar på de ytterst belägna ståndpunkterna i saken i fråga. De är alltså begrepp som ändrar absolut betydelse beroende på den aktuella frågan. Så i svenska Riksdagen är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna far left och far right i många frågor, men inte i alla. Om min tolkning inte är heltokig, kan därför vänster- och högerkanten vara rimliga översättningar. /Autom (diskussion) 20 maj 2018 kl. 22.06 (CEST)

Misstänker att 5fem sett några av mina redigeringar om folk och tidningar från USA som gåt från "conservative" till "far-right" och "alt-right". Han verkar inte gilla att det "far-right" översätts till högerextrem. Man måste se det ur kontexten och även inse att högerextrema finns i USA och att ex Breitbart räknas dit (även om de räknades som konservativa fram till typ 2015-2016). Så, man skall vara försiktig men inte för den delen låta bli att skriva det självklara. Detta är en encyklopedi och vi kollar vad källorna skriver. Vi skriver inte rakt av utan gör alltid en analys av källorna innan de förs in. 5fem. Ge hellre ett eller flera exempel från uppslagsverket där du anser det har gjorts felaktigheter på det sättet du menar så kan vi diskutera utifrån rätt premisser så vi inte missförstår dig igen. Adville (diskussion) 21 maj 2018 kl. 07.34 (CEST)

Det är en viss betydelseskilnad mellan "far right" (där "far" bara har status av adjektiv) och "far-right" som är ett begrepp. Engelskspråkiga Wikipedia förklarar det senare (i en:Far-right politics) som "Far-right politics are politics further on the right of the left-right spectrum than the standard political right, particularly in terms of more extreme nationalist [...]". Det bör man kanske beakta i debatten. / Ternarius_D 21 maj 2018 kl. 08.07 (CEST)

Höger-vänster-skalan är ju väldigt förenklad beskrivning av politiska åsikter, och kan till och med betyda helt olika saker, beroende på vem som definerar den. När jag växte upp var liberalismen i högerkanten av svensk politik, medan i amerikansk politik är liberalism i vänsterkanten. Jag tycker Wikipedia bör undvika att definera företeelser utifrån höger eller vänster, utan i stället använda bättre definerade termer, så som kommunistisk, socialistisk, liberal, konservativ, invandringskritisk etc. (Även om de vissa av dem också lider av liknande problem.) ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 21 maj 2018 kl. 13.11 (CEST)

Ett uppslagsverk i tiden

Efter en veckas förevigande är det hög tid för vårstädning. I den här veckans tävling tar vi oss an alla faktauppgifter som behöver uppdateras. Det kan vara ett land med ny utbildningsminister, en spjutkastare med nytt personbästa, senaste versionen av ett datorprogram eller ett företag med färsk årsrapport. Uppgifter över hela encyklopedin behöver hållas aktuella när vi skapar ett uppslagsverk i tiden.

Varmt välkomna! /Autom (diskussion) 21 maj 2018 kl. 03.40 (CEST)

Sidvisningar...

Nu när artikeln Meghan Markle bytt namn, verkar inte sidvisningar för sidan funka. Är det nåt som måste fixas till av någon, eller ändrar det sig automatiskt? // Zquid (diskussion) 19 maj 2018 kl. 17.01 (CEST)

Du får använda det gamla sidnamnet om du vill titta på sidvisningar före idag, se här. Jag tror att det kommer att fungera med nya sidnamnet i morgon utan att någon behöver göra något. --Larske (diskussion) 19 maj 2018 kl. 17.45 (CEST)

Ja, det brukar dröja ett tiotal timmar för statistiken att hinna med (kanske till nästkommande midnatt servertid?), likaså visas inte innevarande dag i diagrammet här (klicka på talet vid Sidvisningar under de senaste 30 dagarna). /Autom (diskussion) 19 maj 2018 kl. 20.33 (CEST)

Namnbytet skedde i lördags, och nu är det tisdag. Fortfarande är sidvisningarna uppdelade på det nya sidnamnet Meghan, hertiginna av Sussex och det gamla (Meghan Markle). Men om jag kollar i listan på mina bidrag, visas redigeringen jag gjorde (i fredags) när artikeln hette Meghan Markle, står det numera som redigering i artikeln Meghan, hertiginna av Sussex. I den listan är alltså namnändringen automatisk. Men sidvisningar visar inget från tiden med det gamla namnet...? // Zquid (diskussion) 22 maj 2018 kl. 13.53 (CEST)

Du sammanfattar bra hur det fungerar. Och det förändras inte med tiden.Yger (diskussion) 22 maj 2018 kl. 13.59 (CEST)

@Zquid: Se Vanliga frågor. Se även den här sidan. --Larske (diskussion) 22 maj 2018 kl. 14.06 (CEST)

OK, tack Yger och Larske! Synd bara att det inte förändras... // Zquid (diskussion) 22 maj 2018 kl. 14.13 (CEST)

Tomrum i mall

Hittade artikeln Johan Forsberg som har en stor tom yta i sig. Jag kan inte reda ut vad som gått snett. Någon som har bättre koll kanske kan ta sig an det? Machatjkala (diskussion) 21 maj 2018 kl. 22.31 (CEST)

Det låg en massa radbrytningar i {{Karriärstatistik ishockey ny rad}} som överfördes för varje gång mallen användes i artikeln. Tydligen kan man inte göra radbrytningar mellan {{#switch:}}-uttrycken. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 maj 2018 kl. 22.53 (CEST)

Tack för hjälpen! Machatjkala (diskussion) 22 maj 2018 kl. 07.51 (CEST)

Man kan ha radbrytningar, men det gäller att placera dem där de inte tolkas som "nytt stycke", eller så kan man använda HTML-kommentarer: <!-- radbrytning
-->. --LPfi (diskussion) 23 maj 2018 kl. 22.10 (CEST)

GDPR

Jag antar att Wikipedia inte anser sig drabbat av Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). Vad baserar vi det på? Undantaget för yttrande- och informationsfrihet? Vi har inget utgivningsbevis och vi hanterar känsliga personuppgifter (födelsedata, utbildning etc) och vi har inte per definition samtycke, men var och en (och alla andra) kan se vad vi skriver. Sen är såklart frågan vem som i så fall bryter mot den. Jag antar att det är den som lägger upp uppgiften och ytterst WMF (som ägare av tekniken), men de kommer knappast drabbas. Jag är övertygad om att Wikipedia kommer att anmälas, men ingen aning om hur det tas emot.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2018 kl. 10.00 (CEST)

På vad grundar Du den övertygelsen? Tanken har inte ens slagit mig. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2018 kl. 11.27 (CEST)

@LittleGun:: Se tidigare diskussion. Vad jag har hört så verkar de flesta anse att undantagen i artikel 85 gäller för oss: "for journalistic purposes or the purpose of academic, artistic or literary expression" (och utgivningsbevis (som inte är en EU-konstruktion) krävs inte ens för att ha journalistiska syften). Observera också att de du nämner inte är känsliga uppgifter enligt GDPR:s definition, Datainspektionen har en bra lista på svenska för dessa. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 maj 2018 kl. 12.27 (CEST)

Tostarpadius: De här båda personerna, bland annat, har redan luftat detta: [6], [7].--LittleGun (diskussion) 21 maj 2018 kl. 13.38 (CEST)

Ja, jag uppfattar det undantag Ainali nämner som så solklart att jag förvånas storligen över att en jurist tar upp frågan. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2018 kl. 15.34 (CEST)

Även om vi tycker att det är självklart kan det finnas artikelsubjekt som inte tycker det. De kommer att använda GDPR som ett argument för att få oss att radera data eller artiklar. Det bör därför finns ett färdigformulerat svar om varför det är OK för Wikipedia att lagra och presentera personuppgifter, svaret kan till exempel vara en mall {{GDPR}} som vi kan lägga in i såna diskussioner. Genom att mallsvara så riskerar vi inte att ge olika svar vid olika tillfällen. Kitayama (diskussion) 21 maj 2018 kl. 16.27 (CEST)

Instämmer starkt med Kitayama. På Wikipedia ombeds vi skriva ut det självklara, och det här läget är långtifrån självklart. Wikipedia är en publikation utan ansvarig utgivare, den sprider information internationellt och under fri licens (utan kommersiella begränsningar), och vi publicerar många uppgifter (känsliga eller inte), om många personer, på många språk. Det blir en stor träffyta, om ifall någon väljer att anmäla oss.

Själv har jag (som presskontakt) ägnat en stunds telefontid med en journalist idag. Mina svar var en blandning av tydliga och mindre tydliga svar. Ingen vet vad som kommer att hända efter 25/5, men just därför är det bra om vi tar och skriver ner vad vi vet om läget. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 21 maj 2018 kl. 16.38 (CEST)

Ja. Jag tror inte på någon mall. Men en diskussion som åtminstone kan ge en bild av gemenskapens syn. Jag gissar att vi lutar oss på yttrande- och informationsfrihet. Jag är personligen inte säker på att vi kan göra det. Jag drog i väg en fråga till Datainspektionen: "Kan vi luta oss på undantaget i artikel 85 (Behandling och yttrande- och informationsfriheten)?". Jag tror de har det ganska tjorvigt nu, vi får se om det blir nåt svar.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2018 kl. 16.51 (CEST)

Det finns ännu fler bottnar i det här. Det blir t.ex. inte förbjudet att hantera personuppgifter, men måste kunna redovisas, och måste kunna ha ett godtagbart skäl (encyklopedin är ett sådant, som jag ser det). Det är också skillnad på känsliga personuppgifter och övriga personuppgifter. Vidare förblir det en skillnad mellan offentliga och kända personer och "Svensson". Och "Svensson" är som bekant inte relevant i uppslagsverket. Jag tror vidare inte att någon lagstiftare drömmer om att personskyddet en dag ska bli så omfattande att det blir omöjligt att ha artiklar om mer eller mindre kända personer. Jag tror inte ens lagstiftningen kommer att kunna sanera skvallerpressen, för där är vi inne på informationsfriheten. I huvudsak måste man vara positiv att skyddet för den enskilde skärps upp mot myndigheter och företag. Att encyklopedin inte behöver stryka personuppgifter av mindre känsligt slag känns självklart, men ännu mera därför känns Kitayamas förslag klokt: Ett standardsvar som är juridiskt gångbart och som är förankrat med konsensus. Det blir himla bra! Deryni (diskussion) 21 maj 2018 kl. 21.30 (CEST)

Hur ska vi förhålla oss till att lägga in uppgifter på Wikidata? Det krävs mer än ett skohorn för att få in det i kategorin encyklopedier. /Autom (diskussion) 21 maj 2018 kl. 22.14 (CEST)

För information. Wikimedia Foundation uppdaterar privacy policyn på torsdag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 maj 2018 kl. 22.22 (CEST)

Jag har inget emot en mall. I så fall bör den läggas in i anslutning till alla artiklar om nu levande personer. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2018 kl. 06.44 (CEST)

Autom WD lösningen är att markera egenskaper som känsliga för levande personer se d:Wikidata:Living_people

• WhatLinksHere/Q44601380 property that may violate privacy
• WhatLinksHere/Q44597997 property likely to be challenged

- Salgo60 (diskussion) 22 maj 2018 kl. 10.07 (CEST)

De uppgifter som är känsliga enligt GDPR är "sådana som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter om hälsa kan till exempel vara sjukfrånvaro, graviditet och läkarbesök.[8] Det hindrar inte att andra uppgifter kan vara "känsliga" i en annan mening än GDPR, men när det gäller lagen är det vad vi har att förhålla oss till. Sjö (diskussion) 22 maj 2018 kl. 21.52 (CEST)

WMF har en e-postadress för ”juridiska” frågor, legal@wikimedia.org . Vad vi kan göra är att hänvisa frågor och begäran om radering av artiklar pga GDPR etc dit. /NH 22 maj 2018 kl. 14.12 (CEST)

Då detta är frågan om strikt juridisk tillämpning och tolkning är det en grannlaga uppgift för oss att författa en text "vad det innebär för Wikipedia". Då det dessutom ju gäller all länder i Europa så bör texten vara något som behövs i väldigt många språkversioner. Jag lutar därför åt att vi inte skall hasta utan avvakta vad andra språkversioner och WMF gör. Förhoppningsvis tar de fram något vi också kan använda. Min "magkänsla" (vad den nu är värd) är att vi behöver bli än mer försiktiga ange för personer saker som "jude", "turk-svensk", då detta i mycket är personen själv som avgör om det är en korrekt beskrivning.Yger (diskussion) 22 maj 2018 kl. 14.21 (CEST)

Vi behöver juristhjälp. Vad jag förstod när jag läste förordningen så har undantagen om journalistisk, akademisk o.s.v. användning lämnats till de enskilda länderna, varför det kan hända att vi bör vända oss till WMF-SE och WMF-FI. WMF-legal har en problematisk situation i det här sammanhanget, för alltför konkret hjälp kan göra WMF ansvarig för innehållet på Wikipedia, vilket vi absolut inte vill. --LPfi (diskussion) 22 maj 2018 kl. 20.38 (CEST)

När det gäller juristråd är Datainspektionen den vi borde lyssna mest på.

Dataskyddsförordningen gäller inte då någon behandlar personuppgifter i samband med utövande av sin yttrande- eller informationsfrihet. Enligt förordningen ska undantag för yttrande- och informationsfrihet göras i nationell rätt. I Sverige innebär det bland annat att sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen undantas om tillämpningen av förordningen skulle komma i konflikt med grundlagarna. Därutöver ska behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande undantas från de flesta av bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Sådant undantag finns i dag i personuppgiftslagen och kommer att finnas i den kommande lagstiftningen som ska komplettera förordningen på nationell nivå.[9]

Lagstiftningen finna alltså ännu inte, men kommer att undanta behandling av personuppgifter för våra ändamål. Som DI skriver gäller principen att grundlag har företräde framför GDPR. Edaen (diskussion) 22 maj 2018 kl. 21.06 (CEST)

Lagstiftningen finns och träder i kraft den 25 maj. På denna sida i länken "Svensk författningssamling (3 st)" finns dataskyddslagen, den svenska förordningen till lagen och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Undantaget för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande finns i 7 §. Sjö (diskussion) 22 maj 2018 kl. 21.39 (CEST)

1) "Undantaget som gjorts i nationell rätt": Det är väl "utgivningsbevis", som ger automatiskt grundlagsskydd? Sånt har vi ju inte.

2) Då återstår att "journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande undantas". Och då bara från "de flesta av bestämmelserna". Den bedömningen bör vi väl göra, dels generellt och dels i BLP? Så att nyfikna eller de som kommer hota med stämning har något att förhålla sig till. Själv tycker jag inte att det är "solklart" att tex födelsedata per definition uppfylls av "journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande".

3) Jag antar att Wikipedia i praktiken kan strunta helt i lagen. Den som bryter mot lagen måste vara den som skriver och bara om den skriver från Sverige (eller Europa). Eftersom servrar och de som sköter servrarna inte finns i Sverige (eller Europa) kommer inte lagen åt dom?--LittleGun (diskussion) 23 maj 2018 kl. 08.33 (CEST)

Ja, det är solklart att det journalistiska undantaget gäller för yttrandfrihet även enligt RF och internationella konventioner obroende av utgivningsbevis. Edaen (diskussion) 23 maj 2018 kl. 09.05 (CEST)

Ok, synd att du bara besvarade en så liten delmängd. Är det solklart att Wikipedia omfattas av det? Är det solklart vilka uppgifter som inte innefattas av "de flesta?--LittleGun (diskussion) 23 maj 2018 kl. 09.32 (CEST)

Det var ett svar på både 1 och 2. 3 är tveksam. Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet och att man tänker sig att den skulle kunna inskränkas så här lätt är oroande. Man behöver inte statens godkännande (utgivningsbevis) för att få yttra sig. Edaen (diskussion) 23 maj 2018 kl. 09.49 (CEST)

OK, jag antar att du menar att Allmäna dataskyddslagen är grundlagsvidrig eftersom den inskränker yttrandefriheten. Jag tänker mig att Wikipedias innehåll kan tänkas passera gränsen "få yttra sig", och att de inskränknigar som finns i yttrandefriheten inte är olagliga.--LittleGun (diskussion) 23 maj 2018 kl. 10.07 (CEST)

Nej, det menar jag inte. Dels för att det finns inskrivet undantag i GDPR, dels för att grundlag har företräde framför vanlig lag. Vid konflikt mellan lagar på olika nivå gäller den högre. Edaen (diskussion) 23 maj 2018 kl. 10.13 (CEST)

OK, är din poäng alltså att det inte skapats några ytterligare inskränkningar för Wikipedia i samband med GDPR?--LittleGun (diskussion) 23 maj 2018 kl. 10.18 (CEST)

I artikelnamnrymden, ja. Allt som uppfyller Wikipedias egna regler för relevans och stil mm ligger väl inom vad som är skyddat av yttrandefriheten. Edaen (diskussion) 23 maj 2018 kl. 10.22 (CEST)

OK, tack för klargörande. Jag är inte lika säker på alla uppgifter. Bland annat födelsedata. Men jag tycker att det är bra att vi redovisar våra åsikter och tolkningar av den, inte minst för min egen skull önskar jag fler perspektiv, och jag tycker det vore toppen om vi kunde sammanfatta i BLP.--LittleGun (diskussion) 23 maj 2018 kl. 10.42 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Bra och (mestadels) klargörande diskussion. Men Wikipedia fungerar inte i ett vakuum. Bland annat hämtas alla svwp:s bilder ur en databas (Wikimedia Commons) utan kommersiella begränsningar, och många andra uppgifter från en annan databas (Wikidata). Hittills har PUL/Datainspektionen inte hindrat att vi kunnat lägga upp bilder på Wikimedia Commons som tagits på allmän plats och i ett allmänt sammanhang utan vederbörandes uttryckliga medgivande. Kommer detta att ändras nu?

Det pratas om att endast känsliga uppgifter berörs av GDPR. Avslöjar ett foto dessa (man kan nog nog ofta se vilken ras någon tillhör via ett foto – och ungefär hur gammal personen är)? Så här resonerar Datainspektionen angående de här frågorna, där missbruksreglementet ju är borttaget. Och här resoneras omkring foton. Den här diskussionstråden lyfter även frågan om "rätten att bli glömd", vilken nu kan bli mer konkret för uppslagsverkets/fotodatabasens vidkommande.--Paracel63 (diskussion) 23 maj 2018 kl. 13.41 (CEST)

Diskussionen som Ainali hävsade till ovan handlade om just fotografering. Så där finns litet tankar, och kanske lite önsketänkande:[10].--LittleGun (diskussion) 23 maj 2018 kl. 13.47 (CEST)

I den här Facebooktråden (ursäkta länk till Facebook) påstås det att Svenska Fotografers Förbunds jurist hävdar (förhoppningsvis felaktigt) att eftersom (i princip) alla bilder har upphovsrätt så kan de anses som konstnärliga och därmed undantagna. Så även om ett foto innehåller en identifierbar person och är en personuppgift så är den i princip nästan alltid undantagen GDPR. Jag tror att det här inte kommer att hålla, men det visar på spännvidden av önsketänkande. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 maj 2018 kl. 15.22 (CEST)

Foton är även problematiska av andra skäl eftersom ett foto på Commons kan användas i hela världen. Ska bilden tas bort från Commons så att den inte kan användas på kinesiskspråkiga Wikipedia bara för att personen på bilden vill bli glömd i Sverige? I så fall skulle man lika gärna kunna hävda att Commons ska ta bort bilder som kinesiska staten ogillar, t.ex. File:A Falun Protest against Chinese government on violence on men and women.jpg, så att dessa inte kan användas på svenskspråkiga Wikipedia. Det är nog mer komplicerat med internationella projekt, t.ex. engelskspråkiga och spanskspråkiga Wikipedia, eller Commons och Wikidata, som både används inom och utom EU. Vad gäller svenskspråkiga Wikipedia antar jag att över 90% av användarna finns inom EU och då finns inte samma problematik. --Stefan2 (diskussion) 24 maj 2018 kl. 20.52 (CEST)

Ja, det diskuteras ibland. Och strikt taget gäller samma sak för texter, men eftersom svenska är så förknippat med Sverige och delar av Finland och våra lagar liknar de amerikanska blir problemen små i praktiken. Normalt brukar WMF-projekten följa lagen som gäller för informationsuppladdaren, landet informationen gäller, och amerikansk lag. Särskilt uttalat är det för Commons. Men undantag görs, typiskt för "icke-demokratiska lagar" och traditioner förknippade med språkområdet. Och många tycker att det ska vara friare och mer demonstrativt än vad det är.--LittleGun (diskussion) 25 maj 2018 kl. 10.53 (CEST)

Demonstrativt skall vi aldrig agera. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2018 kl. 13.24 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Referensutbyte II - start 28 maj kl 00.00

Solglasögon och mycket annat går det att skriva om i Veckans tävling den 28 maj - 3 juni.

Vecka 22 kan man tävla i Referensutbyte II. Alla är välkomna att skriva och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 27 maj 2018 kl. 01.58 (CEST)

Stöd till gemenskapen

Påminnelse så här inför sommaren om det Stöd till gemenskapen som Wikimedia Sverige erbjuder. Inköp av böcker, ersättning av kostnader, ackreditering till evenemang och lån av kameror och annan teknikutrustning finns för den som är intresserad. Semestertider gör att det är bra att ha lite extra marginal på förfrågningar och önskemål under sommaren, men i största möjliga mån tar vi hand om det som kommer in. Utöver anmälningssätten på respektive sida går det alltid att kontakta mig på valfritt sätt om det känns bättre. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 31 maj 2018 kl. 11.50 (CEST)

Lokal eller global användarsida för CommonsDelinker

En global användare från Wikimedia vill att vår lokala (svenska) användarsida för CommonsDelinker ersätts med den globala (engelska) sidan. På grund av att CommonsDelinker är mycket aktiv även här tycker jag att vi ska ha vår lokala sida kvar så att även personer med mindre avancerade kunskaper i engelska förstår vad CommonsDelinker gör och vart man ska rikta sig när man blir drabbad av bildborttagning. En annan variant skulle vara att någon modifierar den globala sidan så att man även hittar en svensk förklaring där. Till exempel har flera globala användarsidor för tillfället en ruta med dansk text. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 28 maj 2018 kl. 21.30 (CEST)

Jag tror att det är orimligt att ha rutor med texter på varje språk på användarsidan – fungerar så länge ett språk vill ha det, men blir snart ohållbart. Tyvärr fungerar inte översättningsverktyget (det som gör att många sidor på Meta, mediawiki.org etc kan läsas på flera språk, med alternativ längst upp på sidan) med speglade sidor, annars hade det varit ett bra alternativ. Men riktigt aktiva botar här borde verkligen ha text på svenska. Bättre med en något inaktiv sida här än att det är oöversatt i så fall. /Julle (disk.) 28 maj 2018 kl. 23.52 (CEST)

Jag håller med Julle. Den bör ha en lokal svensk sida. Wikimediaanvändaren bör få språkproblematiken förklarad för sig så tror jag hen förstår varför. Adville (diskussion) 28 maj 2018 kl. 23.55 (CEST)

Problemet är, att CommonsDelinker uppdaterar sin användarsida hela tiden, med information som ofta är av allmänt intresse. Det kan vi knappast begära att hen ska kunna göra på en svenskspråkig sida. / Ternarius_D 29 maj 2018 kl. 00.38 (CEST)

Se diskussionen på m:User talk:Billinghurst#CommonsDelinker on Swedish Wikipedia samt rubriken direkt nedanför denna för vad som kunde vara en rimlig lösning. /Julle (disk.) 29 maj 2018 kl. 02.51 (CEST)

Betyder "autotranslate" där automatöversättning (som Google Translate) eller att en manuellt gjord översättning visas automatiskt (baserat på användarens språkinställningar)? Oavsett vilket så tror jag informationen riskerar att bli sämre för 99% av de svenskspråkiga användare som hittar till sidan. En manuell översättning måste nämligen underhållas, vilket nog inte kommer att göras, och automatiska översättningar är ofta svårbegripliga. Jag tror en enkel lokal användarsida (ungefär som nu) med en tydlig hänvisning till den "riktiga" sidan på Meta är bäst. /NH 29 maj 2018 kl. 13.17 (CEST)

Jag håller med NH både om slutledningen och förslaget. En grundläggande sida med tydlig länk till enwp-sidan blir nog bäst för alla inblandade.--Paracel63 (diskussion) 1 juni 2018 kl. 06.21 (CEST)

Månadens artiklar

"Slayer" och "kinesiska tal".

Österländsk matematik och västerländsk hårdrock belönades i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under april månad. Kinesiska tal utsågs till bästa nya artikel och Slayer till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (301 stycken) och utökningarna (13 stycken) under maj.

Nu är det juni, och vi kan rösta på maj månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 21 nya och 12 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 juni 2018 kl. 06.18 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

KK, förvirrad och Global ner annars mest lite upp.Yger (diskussion) 1 juni 2018 kl. 07.09 (CEST)

Burma / Myanmar

Som en information: Institutet för språk- och folkminnen kommer med nya rekommendationer idag. Jag har inte jättestarka åsikter men myanmarier känns väldigt oetablerat samtidigt som institutet säkert har rätt i att Myanmar ökar i bruk och då är det konsekvent att kalla invånarna för myanmarier även om deras etnicitet i till största delen är burmeser. Hur som helst har de vänligheten att länka till Wikipedia vilket vi kan glädjas åt oavsett vad landsartikeln får för huvudnamn. Machatjkala (diskussion) 1 juni 2018 kl. 10.02 (CEST)

Dagens Nyheter meddelar i en text att de och "övriga massmedier i Sverige" kommer använda sig av Myanmar från och med idag. /Ariam (diskussion) 1 juni 2018 kl. 10.15 (CEST)

Jag har dock svårt att se att detta ensamt motiverar att artikeln inte står under det etablerade namnet. Det torde strida mot POMMF. Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2018 kl. 10.43 (CEST)

Jag vet inte det. Nu är svensk media överens om att använda Myanmar som namn och därmed kommer det bli det mest etablerade namnet. Visst kan vi sitta med fingret i luften och vänta tills vi är helt säkra på att det svängt över, men det är svårt att bedöma och risken är att flytten inte blir av samtidigt som Burma i folkmedvetandet allt mer kommer förknippas med en historisk stat. Jag tycker vi kan flytta redan nu. Machatjkala (diskussion) 2 juni 2018 kl. 11.53 (CEST)

Det är alltid bättre att vara för försiktig än att vara för snabb. Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2018 kl. 18.52 (CEST)

Medhåll Tostarpadius. Och det är ingen risk att vi kommer missa att flytta om Myanmar blir etablerat även på svenska. Wikipedia byggs av oss besserwissrar som alltid har koll på korrekta, formella, officiella namn. Kommer all media verkligen använda Myanmar lär det gå fort.--LittleGun (diskussion) 2 juni 2018 kl. 19.02 (CEST)

Presenterar Toolhub

Mina ursäkter om det här meddelandet inte finns tillgängligt på ditt språk. Hjälp gärna till att översätta.

Hur ser ditt bidrag till Wikimediaprojekten ut? Redigerar du artiklar? Laddar upp filer? Klottersanerar? Översätter artiklar? Översätter gränssnitt? Organiserar du grupper, på wikin eller utanför internet? Hjälper du nykomlingar, eller andra som kan hjälpa dem? Skriver du kod?

Det finns många olika sätt att bidra till Wikimedia – fler än man skulle anta om man bara läser artiklarna. De senaste åren har wikimedianer utvecklat tekniska verktyg som hjälper andra att förbättra innehållet, klotterpatrullera och göra många andra saker. De gör det möjligt att göra det som wikins mjukvara inte kan på egen hand. Utan dessa verktyg skulle förbättringstakten på många av våra projekt stanna av.

Det finns ett nytt projekt som heter Toolhub som vill skapa ett sökbart index för de här verktygen, på alla språk. Vi bygger verktygskatalogen baserat på vad våra gemenskaper behöver. Om du skulle vilja hjälpa till, ta gärna en titt påm:Toolhub och gå igenom frågorna överst på sidan. Du kan också lämna återkoppling på diskussionssidan. Du kan även mejla mig om du vill ge privat återkoppling. Harej (WMF) (diskussion) 3 juni 2018 kl. 02.47 (CEST)

Vetenskapliga namn

Varför kursiveras inte allt latin i våra artiklar? Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2018 kl. 18.51 (CEST)

Se Binomial nomenklatur#Några huvudregler. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 juni 2018 kl. 19.02 (CEST)

Observera att även den första källan i artikeln av Norlin, Ulf har ett felaktigt exempel. Helt rätt står det i den andra källan av Milberg, Per/Höglund, Lars (2007) i rubrik "3.2 Vetenskapliga namn". --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 juni 2018 kl. 19.10 (CEST)

Borde vi det? Kan det bero på att det är många olika användare som skriver på Wikipedia?--LittleGun (diskussion) 2 juni 2018 kl. 19.06 (CEST)

Jag anser att det ser mycket märkligt ut när både ett svenskt och ett latinskt namn anges om det senare inte är kursiverat. Allmänna språkregler borde då äga företräde. Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2018 kl. 19.40 (CEST)

Som det står i de språkregler som Nordelch hänvisar till så kursiverar en aldrig "taxon av högre rang än släkte – såsom familj, ordning och klass". Jag förstår inte vad du menar med allmänna språkregler – de ger en väl inte rätt att frångå en korrekt, vetenskaplig nomenklatur? / Ternarius_D 2 juni 2018 kl. 19.48 (CEST)

@Tostarpadius:Det är inte allmänna svenska språkregler utan den internationella stilguiden för vetenskapliga avhandlingar som fastslår att högre taxa än släkte (familj, ordning, klass osv.) inte kursiveras. På denna webbplats kan du logga in dig och läsa den 8:e upplagan av Scientific Style and Format. I den 7:e upplagan var uppgiften med på sida 345. Så det borde vara inte långt ifrån i den 8:e upplagan. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 juni 2018 kl. 19.53 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Allmänna språkregler säger att främmande ord, alltså ord på främmande språk, kursiveras. Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2018 kl. 19.58 (CEST)

Tostarpadius, jag hänvisar till Nordelchs inlägg ovan. Det är inte något främmande språk, det är en vetenskaplig nomenklatur som är lika för alla språk. Inför vi dina stavningsregler, så kommer vi att göra oss till åtlöje för alla med någon form av biologisk skolning. Jag försäkrar, protesterna från alla som ser det kommer att bli legio. / Ternarius_D 2 juni 2018 kl. 20.09 (CEST)

Jag ser hellre att vi blir till åtlöje för ett fåtal biologer än som nu för alla som kan svenska språkregler. Ingresserna i Högre däggdjur och Igelkottdjur ser bedrövliga ut utan kursivering inom parenteserna. Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2018 kl. 23.20 (CEST)

Jag förespråkar alltså inte, efter att ha fått Nordelchs förklaring, kursivering i löpande text utan enbart i de fall namnen inom parentes kompletterar en svensk motsvarighet. Då menar jag att den allmänna språkregeln tar över. Jag har svårt att se att den text som hänvisas till ovan är tillämplig i just de fallen. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2018 kl. 07.14 (CEST)

@Tostarpadius: Jag försöker förklara på ett annat sätt. Vetenskapliga namn är just egennamn och inge ord på främmande språk. Den enda skillnaden är att de skrivs i en form som liknar latin men namnen är inga ord på latin. En zoolog som beskriver ett nytt släkte skalbaggar från träsket bredvid den svenska orten Skogsby kan kalla släktet för Skogsbyus, varken skog eller by behöver översättas till latin. Det enda tillägget är ändelsen som liknar latin. Så är det med alla vetenskapliga namn. Det spelar ingen roll från vilket språk namnet kommer ifrån. Sedan slog internationella biologiska organisationer fast hur dessa namn ska skrivas (kursiv för arter och släkten samt utan kursivering för grupper av högre rang). Dessa regler gäller i alla stater och för biologiska texter i alla språk. Argumentet med "ett fåtal biologer" anser jag vara högmodig när vi diskuterar biologiska texter. Ska lekman ifrågasätta att kvadrat skrivs med en högställd två i matematiska formler bara för att matematiker är "ett fåtal" jämförd med hela jordens befolkning? Vill du ifrågasätta Carl von Linnés gärning, som skapade ett enhetligt system för alla biologiska avhandlingar, när varje land (språk) enligt din uppfattning åter ska köra sin egen grej? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 juni 2018 kl. 09.03 (CEST)

@Tostarpadius: Jag instämmer med Nordelch. Även jag reagerade på talet om "ett fåtal biologer", som jag tycker ger intrycket att du anser biologi vara en "sämre" vetenskap än de du kan/föredrar. Mycket av dina argument beror på en missuppfattning – att de vetenskapliga namnen skulle vara latin. Som Nordelch redan förklarat är det inte alls förhållandet. Ingen person som är hyfsat insatt i biologisk nomenklatur skulle kalla de vetenskapliga namnen för någonting annat än just vetenskapliga namn. Beteckningen "latinska namn" är emm en horrör, som jag aldrig skulle ta i min mun – och jag är inte (och har aldrig varit) yrkesbiolog. Tilläggas kan, att användningen av personnamn i artepitetet (andra delen av ett tvåställigt vetenskapligt namn) är mycket vanligt. Jag håller just på att lägga upp ett antal artiklar om nya smalbiarter, beskrivna av den nordamerikanska entomologen Jason Gibbs, och där finns flera exempel: Lasioglossum ascheri, uppkallad efter en kollega John S. Ascher som hjälpt Gibbs att beskriva arten; Lasioglossum georgeickworti, uppkallad efter en avliden kollega George C. Eickwort (ingen skulle väl komma på tanken att "georgeickworti" var latin?) Lasioglossum gotham, först funnen i New York, som ibland kallas Gotham City; Lasioglossum timothyi, uppkallad efter auktorns far Timothy Gibbs. O.s.v, o.s.v. Jag vill inte heller dölja Lasioglossum lilliputense, så kallad för att den är så liten... / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 09.44 (CEST)

PS. När de vetenskapliga namnen innehåller beskrivande text, alltså inte bara ett person- eller ortnamn, är det lika ofta grekiska som används. För att inte tala om Lasioglossum izawsum, som fick sitt namn för att auktorn tyckte den var så fantastisk – "is awesome", "är vördnadsbjudande". Ren engelska, sådeles. / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 09.52 (CEST)

Jag är en biolog och jag håller med detta citat "Jag ser hellre att vi blir till åtlöje för ett fåtal biologer än som nu för alla som kan svenska språkregler. Ingresserna i Högre däggdjur och Igelkottdjur ser bedrövliga ut utan kursivering inom parenteserna." Tåget har redan gått, så att säga. När det gäller systematik så besöker jag hellre Wikispecies! 83.233.110.216 3 juni 2018 kl. 11.34 (CEST)

Vad Nordelch och Ternarius har framfört håller även jag med om. I det här fallet följer kursiveringen en internationell standard som det blir konstigt att inte följa. Syftet med kursiveringen respektive inte kursivering är här också inte bara "regler", det underlättar även tydligheten och läsbarheten i en text genom att direkt indikera nivå på taxonet. Själv tycker jag det ser mycket mer konstigt och förvirrande ut om denna standaren inte följs. Detta med kursivering eller inte av taxon är dock kanske förbisett på Wikipedia:Skrivregler? Vi bör i så fall göra ett tillägg om detta. För övrigt, till ip-nummer 83.233.110.216, Wikispecies kursiverar precis som vi. Det är endast uppslaget, dvs "sidnamnet" som inte är kursiverat, och det är det inte hos oss heller. Du kan ju se exempel, t.ex. Wikispecies:Halictidae och Wikispecies:Augochlora. Höstblomma (diskussion) 3 juni 2018 kl. 11.41 (CEST)

@Höstblomma: Wikispecies verkar inte vara helt konsekventa vad gäller sidnamnen. Sidorna i till exempel Wikispecies:Category:Alec Melton Pridgeon taxa och Wikispecies:Category:Olof_Peter_Swartz_taxa har även sidnamnen för släkten och arter kursiverade. --Larske (diskussion) 3 juni 2018 kl. 12.08 (CEST)

@Larske: Du menar förmodligen tvärtom – att de inte har sidnamnen för släkten eller arter kursiverade. Det är för att det är kategorier – de innehåller ingen "fysisk" kod, utan listar bara de sidor som har kategorinamnen inlagda. Prova att editera en av kategorisidorna om du inte tror mig – kategorier fungerar för övr. likadant över hela Wikipediasfären, så du behöver inte ens gå till Wikispecies. / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 12.22 (CEST)

@Ternarius: Med "sidorna i kategori X" menar jag inte "kategorisidan X" utan de "sidor som tillhör kategori X". Se Wikispecies:Acianthera_aphthosa för ett exempel på en sådan sida. --Larske (diskussion) 3 juni 2018 kl. 12.27 (CEST)

Så tolkade jag det också, att sidnamnen för släkter och arter är kursiverade i "grundläget", dvs på själva sidan. I kategorier blir omdirigeringar kursiverade, vet inte om det går att få en kursivering av en "riktig sida" i en kategori, men våra kategorier är bara till för att skapa en intern struktur för vår artikelsamling, så det är inget problem att de inte kursiveras där enligt mig. Höstblomma (diskussion) 3 juni 2018 kl. 12.33 (CEST)

Det har de, och det är ju rätt för släkten och arter. Det finns ju finesser för att få till detta utseende, även om de inte alltid läggs in då inte alla känner till dem, så att det inte är helt konsekvent är begripligt. Höstblomma (diskussion) 3 juni 2018 kl. 12.15 (CEST)

Jo, jag känner till (vagt) att det finns någon slags kodsnutt som en kan lägga in i en artikel så att artikelnamnet blir kursiverat, men fungerar det verkligen när man gör en lista av artikellänkar eller lägger upp en kategori? Jag är inte säker på att det inte går, men jag tvivlar. / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 12.31 (CEST)

{{italic title}} används i några artiklar, bland annat i Lissonotus biguttatus, Panulirus femoristriga och Emiliania huxleyi. Tveksamt om det finns konsensus för att kursivera sidnamn i svwp. --Larske (diskussion) 3 juni 2018 kl. 12.46 (CEST)

Det var väl strängt taget inte vad som diskuteras här, även om jag knappast håller med dig, utan ett krav från Tostarpadius (och en nytillkommen IP-adress som hävdar hen är biolog) att alltid kursivera vetenskapliga namn. Jag förstår inte riktigt din referens till Wikispecies i det sammanhanget. Den sida du tar som exempel, Wikispecies:Acianthera aphthosa, är ju helt korrekt skriven. Det är en artartikel, och artnamnet är, fullt riktigt, kursiverat (t.o.m. utan någon mall. Måste vara en specialkod för Wikispecies. Synd bara att dess verkan inte sträcker sig till kategorisidor, men det antar jag är alldeles för tekniskt komplicerat). Även släktnamnet är kursiverat, men inte några högre taxa, så det är precis som det ska vara. / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 13.01 (CEST)

Wikispecies blev nog ett sidospår efter ip-numrets inlägg. Det som man kan sammanfatta om det är att inte heller Wikispecies kursiverar högre taxon, såsom familjenamn, och att detta att inte kursivera högre taxon är enligt standard. Ip-nummer 83.233.110.216 verkade dock mena att Wikispecies kursiverar högre taxon och att det ser "bedrövligt" ut att inte kursivera högre taxon. Det var detta inlägg jag reagerade på. Att det ser bedrövligt ut kan man tycka personligen, men Wikipedia och Wikispecies gör faktiskt på samma sätt och följer standard. Höstblomma (diskussion) 3 juni 2018 kl. 13.11 (CEST)

@Ternarius: Mitt inlägg var ett svar på Höstblommas inlägg att "sidnamnet" på Wikispecies inte är kursiverat. Jag bara noterade att det inte är konsekvent så för alla sidor i Wikispecies genom att peka på ett antal artiklar där det inte stämde. Jag beklagar om mitt inlägg fick den ursprunglig frågeställningen ur fokus. --Larske (diskussion) 3 juni 2018 kl. 13.19 (CEST)

Nordelch och Ternarius: Det var inte min avsikt att uttrycka ringaktning för biologer. Tvärtom beklagar jag att min kunskap inom området är så ringa. Jag har mött många formellt sett olärda män (med sexårig folkskola som enda utbildning) som kunnat en stor mängd växters latinska namn (och de har omtalat dem just så). Dem har jag alltid beundrat och önskat att jag kunnat något mer än Anemone nemorosa. Nu vet jag att många vetenskapliga namn bytts ut i senare tid och jag är också väl medveten om hur de bildas (de liknar mer medeltidslatin än klassiskt latin). Min önskan är, efter att jag preciserat den, att namnen kursiveras när de står inom parentes och alltså är en slags "översättning" av de svenska namnen. Det är inget krav utan en hovsamt framförd begäran. Uppnår vi inte konsensus är det status quo som gäller. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2018 kl. 14.03 (CEST)

Fortfarande kommer det inte riktig fram att det vetenskapliga namnet är en abstrakt terminologi för biologin. På samma sätt som matematiska formler är en abstrakt terminologi inom matematiken samt kemiska formler inom kemin. För alla dessa terminologier finns internationella skrivregler, till exempel förkortas kvadratmeter i hela världen som m² och den kemiska formeln för vatten skrivs i hela världen H₂O. Det är ingen skillnad när vi kommer in på biologin. Skrivreglerna har tillräcklig ofta framförts längre upp i diskussionen. Och när IP-numret instämmer i argumentet om "ett fåtal biologer" skulle jag gärna veta om vederbörande är säker på att det finns fler svensktalande personer på hela jorden än personer med högre biologisk skolning? Hur många kineser och personer från Indien etc. är agronomer, skogsvetare eller liknande? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 juni 2018 kl. 16.44 (CEST)

I våra artiklar skriver vi ut ordet "kvadratmeter", eftersom vi inte använder förkortningar. Jag vill alltså hävda att en vetenskaplig nomenklatur är det korrekta inom sitt område, men att det kan göras undantag utanför detta, beroende på sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2018 kl. 16.51 (CEST)

Så fort en skribent skriver ut det vetenskapliga art-, släkt- eller familjenamnet eller en annan rangs vetenskapliga namn i brödtexten kommer vi in i biologins område. Det av dig nämnda undantaget skulle betyda att vetenskapliga namn inte få förekomma i brödtexten så länge det finns ett etablerat svenskt namn för artikelns taxon. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 juni 2018 kl. 17.22 (CEST)

Ytterligare en anmärkning: Att kvadratmeter inte förkortas i alla artiklar där ordet förekommer är helt korrekt. Däremot står den rätta förkortningen i artikeln kvadratmeter enligt internationella regler. På samma sätt behöver vi inte redovisa den vetenskapliga terminologin för igelkottdjur i alla artiklar där familjen omnämns i brödtexten (bland annat afrikansk pygméigelkott eller råttigelkottar) men i artikeln igelkottdjur är det vetenskapliga namnet av betydelse och även det ska följa vetenskapens regler. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 juni 2018 kl. 17.43 (CEST)

Jag har, liksom självfallet Nordelch och Höstblomma, sett en myckenhet både vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, och det slår aldrig fel: Närhelst det svenska trivialnamnet och det vetenskapliga namnet nämns efter varandra (speciellt vanligt i populärvetenskaplig litteratur, där en artartikel ofta inleds med både svenskt och vetenskapligt namn), så är det vetenskapliga namnet kursiverat. Din föreslagna ändring, Tostarpadius, skulle alltså få till följd att våra biologiska artiklar förlorar vetenskaplig stringens och i stället får ett visst amatörmässigt drag över sig. Det skulle förvisso inte vara första Wikipediaartikeln som ger ett sådant intryck, men för en medarbetare som är insatt i biologisk nomenklatur föreställer jag mig det måste kännas rätt förödmjukande att se sin artikel förvanskad på det viset. / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 18.44 (CEST)

I mina ögon stöder det Du, Ternarius, anför min sak. Det är praxis på svenska att skriva så. Därför borde det göras även här. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2018 kl. 19.53 (CEST)

Jag tänkte fel – eller åtminstone inte tillräckligt långt. Det vetenskapliga synsättet är, att lägre taxa – upp till släkte – kursiveras, medan högre taxa – familj och högre – inte behandlas så. Det var givetvis det jag borde betonat, inte det faktum att lägre taxa kursiveras, för där föreligger det ingen konflikt. Jag for vilse på grund av den litet onödiga diskussionen om Wikispecies. Dessutom är jag kanske inte som mest klartänkt just nu; jag har en efterhängsen feber och går på antibiotika, och det påverkar mig en smula. Borde förmodligen inte debattera i mitt tillstånd, som det heter. Men det jag egentligen menade var, att artiklar om högre taxa behandlas på det sätt som vi (Höstblomma, Nordelch och undertecknad) hela tiden hävdat, och det är det som jag upplever som problematiskt. Det känns onekligen rätt förödmjukande om vi inte får skriva artiklarna med full vetenskaplig stringens, bara för att lokala skrivregler (i förhållande till internationella/vetenskapliga) ska ha företräde. Skrivregler som inte ens svenska biologer använder. / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 21.05 (CEST)

Hade Du fel faller mitt argument. Ingen har sagt att Ni inte får. Just nu känner jag mig ganska ensam om min ståndpunkt, så om inget oförutsett inträffar kan vi avsluta samtalet och konstatera att vi även framgent följer ordningen att endast kursivera lägre taxa även i dessa undantagsfall. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2018 kl. 22.02 (CEST)

Nationalencyklopedin kursiverar ibland även högre taxa, t.ex. i deras artikel om trollsländor. 90.227.175.244 3 juni 2018 kl. 22.15 (CEST)

Även om den vetenskaplig nomenklaturen är att inte kursivera, borde inte namnen ändå på något sätt markeras? Normalt gör vi ju det genom fetstil, och det borde väl gälla även för dessa artiklar? Vi kombinerar ju fet och kursiv för de arter som inte har trivialnamn som uppslagsord.

andejons (diskussion) 3 juni 2018 kl. 22.06 (CEST)

Så i artikeln Ekorrar (om en familj) bör alltså första raden enligt dig lyda:

Ekorrfamiljen (Sciuridae), är en stor familj bland gnagarna

Jämför med Ekorre (om en art) där första raden lyder:

Ekorre (Sciurus vulgaris) är en trädlevande gnagare med yvig svans som förekommer i Palearktis.

Jag kan omöjligtvis se logiken. I artartikeln sker ingen markering av det vetenskapliga namnet, kursiveringen är en del av den korrekta nomenklaturen. Då bör inte så ske i familjeartikeln heller.

Givetvis kan det förekomma fel, inte bara i NE, se exemplet från Nordelchs allra första inlägg i den här tråden. Men det är så typiskt för Wikipedia, att man vägrar att acceptera en välkänd, internationell, vetenskaplig nomenklatur, utan söker med ljus och lykta efter begångna fel, för att på något sätt legitimera sin avvikande åsikt. Ska vi nu behöva ta till typografiska tramsigheter som "Ekorre (Sciurus vulgaris) är en trädlevande gnagare med yvig svans som förekommer i Palearktis" för att på något sätt välja en "medelväg"? Ibland blir jag bara så trött... Istället för att arbeta med att skapa artiklar med bra, källbelagd fakta träter vi om ett ord ska vara kursiverat eller kanske stå med fetstil. Ska vi inte diskutera färgerna på taxoboxarna med, när vi ändå är igång? / Ternarius_D 3 juni 2018 kl. 22.39 (CEST)

IAPT har inga sådana besämmelser, de skriver i förordet till koden att "As in all recent editions, scientific names under the jurisdiction of the Code, irrespective of rank, are consistently printed in italic type. The Code sets no binding standard in this respect, as typography is a matter of editorial style and tradition, not of nomenclature. Nevertheless, editors and authors, in the interest of international uniformity, may wish to consider adhering to the practice exemplified by the Code, which has been well received in general and is followed in a number of botanical and mycological journals. To set off scientific names even better, the abandonment in the Code of italics for technical terms and other words in Latin, traditional but inconsistent in early editions, has been maintained." Se även exempelvis artikel 16 Names of taxa above the rank of family med massor av kursiverade exempel. På den zoologiska sidan skriver ICZN dock i ICZN: Best practice in the use of the scientific names of animals:Support for editors of technical journals kapitel 5 "Use of italics Binomens (genus and specific names) are conventionally written in italics (or other contrasting typeface) to distinguish the name from surrounding text. This is advisable, although not mandatory (Appendix B.6). Subgenera and subspecies are treated similarly. Family-group names, including superfamily, family, subfamily, tribe and subtribe, are not italicised." I appendix B.6 säger IUZN "The scientific names of genus- or species-group taxa should be printed in a type-face (font) different from that used in the text; such names are usually printed in italics, which should not be used for names of higher taxa. Species¬group names always begin with a lower-case letter, and when cited should always be preceded by a generic name (or an abbreviation of one); names of all supraspecific taxa begin with an upper-case (capital) letter." Bakterier? Episcophagus (diskussion) 3 juni 2018 kl. 23.20 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor inom idrott och sport - start 4 juni kl 00.00

Kvinnor som spelar golf, och mycket annat går det att skriva om i Veckans tävling den 4 - 10 juni.

Vecka 23 kan man tävla i Kvinnor inom idrott och sport. Alla är välkomna att skriva och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 3 juni 2018 kl. 21.40 (CEST)

De Kungliga slotten verkar ha gjort om sin webplats

==> att det kan vara problem med www.royalcourt.se länkar Rosendal hade som jag uppfattade ändrats från

• http://www.royalcourt.se/dekungligaslotten/rosendalsslott.4.19ae4931022afdcff3800012873.html
• till https://www.kungligaslotten.se/vara-besoksmal/rosendals-slott.html

- Salgo60 (diskussion) 4 juni 2018 kl. 12.10 (CEST)

När blev Rosenbad ett kungligt slott? Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2018 kl. 12.29 (CEST)

Nu hänger jag med. Du syftar på Rosendals slott. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2018 kl. 12.31 (CEST)

;-) förklaring från deras webmaster Att länken inte fungerar beror på att de kungliga besöksmålen nyligen fick en ny webbplats: www.kungligaslotten.se

verkar dock finnas fler länkar som inte fungerar - Salgo60 (diskussion) 4 juni 2018 kl. 12.35 (CEST)

Går inte att redigera 13 juni mellan 08:00 och 08:30 CET

Hej, på grund av ett hårdvaruproblem som måste fixas kommer det inte att gå att redigera svenskspråkiga Wikipedia mellan 08:00 och 08:30 svensk tid (09:00 och 09:30 finländsk tid, 06:00 till 06:30 UTC) 13 juni. Wikin kommer att vara nåbar och läsbar, bara inte redigeringsbar. Det går att se mer vilka wikier som påverkas på Phabricator. /Johan (WMF) (diskussion) 5 juni 2018 kl. 14.56 (CEST)

Småkungariken i Sverige på 500-talet

Tråden flyttad till Diskussion:SmåkungarikeYger (diskussion) 6 juni 2018 kl. 08.05 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 0 1 530 0,07 % Nu A + B C + D E + F 1 783

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Endast en artikel, Gustavianska operahuset, har en flaggning i Wikidata som inte stämmer med att den inte längre är kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp. Det kan möjligen vara så att mallen {{Rekommenderad}} togs bort av misstag i samband med att Mkallgren för sju veckor sedan stoppade in mallen {{Byggnad}} i artikeln. Artikeln var dessförinnan rekommenderad i åtta år. --Larske (diskussion) 1 juni 2018 kl. 07.11 (CEST)

Borde man inte behöva skriva något på diskussionssidan när man tar bort en rekommendation? Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2018 kl. 07.42 (CEST)

Naturligtvis! Annars är det bara att rulla tillbaka. Både rekommendationen och av-rekommendationen ska motiveras, annars hamnar vi i rent godtycke. Deryni (diskussion) 1 juni 2018 kl. 21.12 (CEST)

Hej, kan inte tänka mig att jag skulle tagit bort märkningen. Men nu är iaf ordningen återställd. Mkallgren (diskussion) 7 juni 2018 kl. 19.29 (CEST)

Svårt att ge feedback rörande InternetArchiveBot

För andra gången har jag råkat ut för att InternetArchiveBot har ändrat en länk som fungerar och som inte ska bytas ut mot en version från annat datum. Den här gången tog jag tjuren vid hornen och bestämde mig för att rapportera buggen. Jag är lite irriterad över den långa och besvärliga processen för att göra detta. Nu är det i och för sig normalt att registrera sig på hemsidor för att skriva saker, men steget från Wikipedia till en för mig helt okänd sida vid namn Phabricator blev ganska lång och förvirrande. Tänkte att jag skulle dela med mig dels av buggrapporten och min feedback rörande rapporteringsprocessen. Min rapport finns på https://phabricator.wikimedia.org/T196539

"InternetArchiveBot changed a link that actually works. See https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_Frisk&action=history The point in the biography of Lars Frisk is to use the same webpage archived at TWO different times, to show the succession of chairmanship in an organization. This means that exactly those two archived dates are to be used, and no other dates. I have experienced this issue before, and to try to avoid it I used the code in the Lars Frisk article. However, that obviously didn't work. Is there any other code to use?

And some feedback regarding my way getting here. I followed a link at https://en.wikipedia.org/wiki/User_talk:InternetArchiveBot leading to https://tools.wmflabs.org/iabot/index.php?page=reportbug Then I discovered I must have an account at Phabricator, which I honestly have no interest of at all. I only want to report the above bug. So I registered, but still couldn’t use wmflabs. Now I’m submitting my report here, not knowing if this is actually the correct place. As a Wikipedia creator I have no interest in getting to know the Phabricator page." FranzGall (diskussion) 6 juni 2018 kl. 13.56 (CEST)

Phabricator är ett verktyg för att felrapportera på wikimedia. Det som är bra är att du får ett unikt nummer för ett fel, du kan enkelt följa ärendet etc....

Spårad i Phabricator (?)
Task T196539 Open

Att det är på engelska kanske inte är optimalt men att Wikipedia är internationellt och verktyg körs på många språk är både en styrka och en utmaning -

Du rapporterade detta 1:46PM och fått svar 2:02PM om att du bör testa det special verktyg som finns för att rapportera fel URL:ar IABot Management Interface. Så det låter det är där du skall börja säga o något är fel och varför du uppfattar det som ett fel. Vore bra om denna sida kunde översättas till Svenska...

- Salgo60 (diskussion) 6 juni 2018 kl. 14.34 (CEST)

Lyckades klura ut med hjälp hur man får sidan IABot på svenska. Övre högra hörnet välj svenska

Ändra IABot till svenska

- Salgo60 (diskussion) 7 juni 2018 kl. 09.59 (CEST)

Jag följde länken till "IABot Management Interface" för att se på proceduren. Jag blev uppmanad att logga in (jag hoppas det beror på mina inställningar, WMF-domäner borde klara sig med den gemensamma inloggningen, annars finns risk att man avslöjar sitt lösenord för utomstående), men fick meddelandet att IABotManagementConsole ville ha "behörighet att åt [sic] dina vägnar på alla projekt på denna sida: [...] Redigera skyddade sidor". Inte kan man ju som administratör dela ut sådana rättigheter. Också som normal användare måste man ha stort förtroende för boten för att ge den rätt att göra ändringar å ens vägnar. Konsolen är alltså inte lämpad annat än för dem som är vana att arbeta med botten. --LPfi (diskussion) 7 juni 2018 kl. 10.51 (CEST)

Improvements coming soon on Watchlists

Hello

Sorry to use English. Hjälp till att översätta till ditt språk! Tack.

In short: starting on June 18, New Filters for Edit Review (now in Beta) will become standard on Watchlists. They provide an array of new tools and an improved interface. If you prefer the current page you will be able to opt out. Learn more about the New Filters.

What is this feature again?

This feature is used by default on Special:RecentChanges, Special:RecentChangesLinked and as a Beta feature on Special:Watchlist.

Based on a new design, that feature adds new functions to those pages, to ease vandalism tracking and support of newcomers:

• Filtering - filter recent changes with easy-to-use and powerful filters combinations, including filtering by namespace or tagged edits.
• Highlighting - add a colored background to the different changes you are monitoring. It helps quick identification of changes that matter to you.
• Bookmarking to keep your favorite configurations of filters ready to be used.
• Quality and Intent Filters - those filters use ORES predictions. They identify real vandalism or good faith intent contributions that need help. They are not available on all wikis.

You can know more about this project by visiting the quick tour help page.

About the release on Watchlists

Over 70,000 people have activated the New Filters beta, which has been in testing on Watchlist for more than eight months. We feel confident that the features are stable and effective, but if you have thoughts about these tools or the beta graduation, please let us know on the project talk page. In particular, tell us if you know of a special incompatibility or other issue that makes the New Filters problematic on your wiki. We’ll examine the blocker and may delay release on your wiki until the issue can be addressed.

The deployment will happen on June 18, or on June 25, depending on the wiki (check the list). After the deployment, you will also be able to opt-out this change directly from the Watchlist page and also in your preferences.

How to be ready

Please share this announcement!

If you use local Gadgets that change things on your Watchlist pages, or have a customized scripts or CSS, be ready. You may have to make some changes to your configuration. Despite the fact that we have tried to take most cases into consideration, some configurations may break. The Beta phase is a great opportunity to have a look at local scripts and gadgets: some of them may be replaced by native features from the Beta feature.

Please share your questions and comments on the feedback page.

On behalf of the Collaboration team, Trizek (WMF) 7 juni 2018 kl. 16.55 (CEST)

Listeriabot

När vi ändå diskuterar botar så tycker jag Listerabot är lite jobbig på Diskussion:Lista över ishockeyligor. Känns som diskussionssidan är helt ockuperad och bevakar man sidan är nästan alla ändringar från Listeriabot. Borde man inte kunna använda Wikidata till att hålla reda på hockeyligor istället. Machatjkala (diskussion) 6 juni 2018 kl. 19.21 (CEST)

Ta gärna bort "Listeria-avsnittet" på diskussionssidan om det upplevs som störande. Jag kommer inte ihåg exakt varför jag la in det, men det var en tid då det var en hel del SFFR-diskussioner om diverse listor som av en del uppfattades som

• inaktuella och/eller
• ofullständiga och/eller
• med oklar avgränsning

och där det föreslogs att de skulle raderas och ersättas med enbart en kategorisering (vilket inte fungerar för sådant som vi saknar artiklar på i svwp).

Jag gjorde därför den Listerian med en tanke att den skulle kunna vara ett alternativ. Men om listan över ishockeyligor hålls aktuell och komplett på annat sätt så behövs det ingen Listeria där. --Larske (diskussion) 6 juni 2018 kl. 19.47 (CEST)

Tack för svar. Sidan uppdateras ibland, men jag vet inte om någon använder Listerabot för det. Gör botens uppdateringar att vi alltid har en aktuell lista ger jag mig, men annars undrar jag om man inte kan se detta på något annat sätt? Machatjkala (diskussion) 7 juni 2018 kl. 10.57 (CEST)

Jag tittade lite noggranare. Listan Listeriabot presterar är inte helt aktuell och alla namn är på engelska även för icke engelskspråkiga ländre. Jag tog bort Listeriabot från diskussionen. Räcker det eller ska jag ta bort det någon annanstans också? Machatjkala (diskussion) 7 juni 2018 kl. 11.07 (CEST)

@Machatjkala: Det räcker med att ta bort det du har tagit bort. Listan byggs upp av data som finns i Wikidata och har därmed, på gott och ont, mångfalt fler bidragsgivare än en artikel på en enskild Wikipedia-språkversion. Det finns ingen garanti för att Wikidata är vare sig komplett eller aktuellt vad gäller data om ishockeyligor, men de data som läggs in där kan användas av flera hundra Wikipedia-spåkversioner.

Många av de engelska namn du ser är där vi (ännu) inte har någon artikel i svwp. De namnen är därför också kursiverade i listan och kan jämföras med rödlänkarna i artikeln. En väsentlig skillnad är dock att du genom att klicka på ett sådant namn kommer till Wikidata och kan där se på vilka andra språk det finns artiklar och direktlänkar till dessa artiklar. Det kan ju vara till god hjälp för den som vill skapa en artikel i svwp. Exempel (Q1032338) som alltså har artiklar i dewp, enwp och frwp. Klickar du på en rödlänk, Canadian Professional Hockey League, i svwp-listan kommer du bara till en blank sida för att skapa en ny artikel.

Om du tittar närmare i listan ser du att det också finns namn på svenska, de är ej kursiverade, till exempel FM-ligan i ishockey under Finland. Klickar man på en sådan länk kommer man direkt till svwp-artikeln.

--Larske (diskussion) 7 juni 2018 kl. 11.33 (CEST)

Jag kanske dumpade listan för snabbt, men jag började med den belgiska ligan och wikidata hade inget nederländskt eller frankt namn på den och när jag gick över till engelska Wikipedia så visade det sig att det finns en ny liga för både Nederländerna och Belgien. Där någonstans tappade jag tålamodet. Det verkar bättre att titta på andra språkversioner och uppdatera efter dem. Machatjkala (diskussion) 7 juni 2018 kl. 11.55 (CEST)

OK, att listan missade Eredivisie i ishockey (Q2164956) beror på att den inte var klassad som en instans av (P31) liga (Q623109) utan bara som en underklass till (P279) till nationellt mästerskap (Q3270632). Det är sådant som behöver trimmas in, i Wikidata eller i frågan till Wikidata. --Larske (diskussion) 7 juni 2018 kl. 12.20 (CEST)

Tillägg: Av samma skäl som ovan saknades ett tiotal andra "ishockeyligor" i listan. Se denna lista över "idrottsobjekt" som är underklass till (P279) till nationellt mästerskap (Q3270632) men inte en instans av (P31) av liga (Q623109) (trots att de flesta antagligen borde vara det). --Larske (diskussion) 7 juni 2018 kl. 14.58 (CEST)

Som du säkert såg när du la in källmallen så är de andra språkversionernas listor också inaktuella. Ligor slås ihop, läggs ner och byter namn i hög takt och vi lär få gå igenom land för land och forska efter vad ligorna heter just nu. Wikidataobjekt räcker inte som källa för de stämmer inte heller alltid. Det lär ta ett tag innan det blir klart. Machatjkala (diskussion) 7 juni 2018 kl. 20.16 (CEST)

Nej, jag har inte kollat på några andra språkversioners listartiklar. Du har rätt i att bara ett Wikidata-objekt utan källor inte duger. Det är lika viktigt att påståenden ("statements") i Wikidata är källbelagda och aktuella som att information i artiklarna är det och tyvärr slarvas det en hel del med det, inte bara för ishockeyligor. Om det överhuvudtaget finns någon referens är det ofta av typen importerat från Wikimediaprojekt (P143) italienskspråkiga Wikipedia (Q11920) vilket inte anses så bra. Men att definiera och källbelägga, med riktiga källor, grunddata om ett lands ishockeyligor i Wikidata och sedan hålla det aktuellt när det sker förändringar är ett arbete som ger en stor utväxling eftersom alla Wikipedia-språkversioner kan dra nytta av det. --Larske (diskussion) 7 juni 2018 kl. 22.44 (CEST)

Kategorier i fotbollssäsonger med utländska lag?

Detta var nog bästa stället att ta upp detta. Det är väl inte fel att lägga till kategorierna 1980 i Andorra, 1981 i Andorra i Segunda División B 1980/1981? Eftersom ett lag från Andorra faktiskt var med i ligan, matcherna spelades ju i Andorra vilket betyder att ligan också var i Andorra.

Samma sak gäller med exempelvis kategorierna 2016 i Monaco, 2017 i Monaco i Ligue 1 2016/2017 då AS Monaco var med i ligan, samma med 2016 i Liechtenstein, 2017 i Liechtenstein i Schweiziska superligan 2016/2017 då Vaduz deltog i ligan. För i A-League 2017/2018 finns kategorierna 2017 i Nya Zeeland och 2018 i Nya Zeeland. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.35 (CEST)

Självklart inte. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.49 (CEST)

För mig var det logiskt, men eftersom det handlade om flera olika ligor så var det bäst att ändå ta upp det, på ett ställe. Jag väntar dock en eller två dagar innan jag lägger till kategorierna ifall någon annan vill säga sin åsikt. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 9 juni 2018 kl. 20.08 (CEST)

Definitivit inget fel att lägga till det, bara att börja, MLS har också likadant, både ”XXXX i USA” och ”XXXX i Kanada”. I Grekiska superligan (Alfa Ethniki) 1967-1974 finns Cypern-kategorierna med, eftersom cypriotiska mästarna deltog 67-74 i grekiska ligan - det är dessutom du som skapat de artiklarna om grekiska superligan . 94.234.43.2 10 juni 2018 kl. 18.57 (CEST)

Veckans tävling - Skottland

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling. Vi beger oss till Skottland och lär oss mer landet på de brittiska öarna. Ämnet är brett – det kan gälla historia, geografi, konst, litteratur, arkitektur, mat politik och mycket mer. Välkomna att tävla!--Historiker (diskussion) 10 juni 2018 kl. 17.19 (CEST)

Wiki Loves Yerevan International edit-a-thon

For the purpose of increasing the number of Yerevan related content in the Internet, Wikimedia Armenia announces international one-month edit-a-thon from June 15 – July 15, 2018. You are kindly invited to get involved and start editing and improving articles about Yerevan.

Hope you'll enjoy editing and have fun during this interesting process.

One participant from the first 15 most written language Wikipedias with the most points will be invited to Yerevan to join the events organized in the frames of Yerevan 2800th anniversary. For more details please visit the edit-a-thon page on Meta.

See you soon in sunny Yerevan!--Lilit (WM AM) (diskussion) 14 juni 2018 kl. 14.03 (CEST)