Sofia Kovalevskaja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Anne Charlotte Lefflers biografi över Kovalevski, se Sonja Kovalevsky (biografi).
Sofia Kovalevskaja

Sofia Vasiljevna Kovalevskaja (Софья Васильевна Ковалевская), Sonja Kovalevsky, födelsenamn Krjukovskaja, senare Korvin-Krukovskaja,[1] ("Sonja" är en rysk smeknamnsform av Sofia), född 15 januari 1850 i Moskva i Ryssland, död 10 februari 1891 i Stockholm, var en rysk matematiker och skönlitterär författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kovalevskajas far hette Vasilij Vasiljevitj Krukovskij (1800-1874) och var officer vid det ryska artilleriet, senare general, av polskt ursprung. Han uppmuntrade tidigt Sofias intresse för matematik och naturvetenskap, och hon kom att studera matematik vid flera universitet i Tyskland: Heidelberg, Berlin och Göttingen. Trots sina matematiska talanger kunde hon inte slutföra sin utbildning i Ryssland eftersom kvinnor inte tilläts studera på universitet där. För att få tillstånd att studera utomlands ingick hon 1868 ett skenäktenskap med paleontologen Vladimir Kovalevskij som 1883 upplöstes genom dennes självmord.[2] I Göttingen studerade hon för Karl Weierstrass (som var tvungen att undervisa henne privat då det var förbjudet för kvinnor att delta på offentliga föreläsningar i matematik) och uppnådde där doktorsgraden 1874. August Strindberg skrev i en artikel att Sonja Kovalewsky hade byggt sina avhandlingar på Weierstrass och att hon inte var någon stor matematiker.[3]

Hon flyttade till Sverige 1881 och på grund av sin stora begåvning kallades hon till Stockholms högskola för en lärartjänst av Gösta Mittag-Leffler där hon arbetade från 1883. År 1884 lyckades Mittag-Leffler ordna en professur åt henne vid Stockholms högskola och hon blev då Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. Det är att märka att Stockholms Högskola vid denna tid var privat och att hennes utnämning inte innebar något genombrott för kvinnors möjligheter att nå ämbeten på lika villkor som männen vid statliga högskolor. Hon arbetade bland annat med partiella differentialekvationer.

Kovalevskaja blev 1885 föreslagen till inval i vetenskapsakademien, vilket flera av ledamoterna motsatte sig på grund av att hon var kvinna. Den ständige sekreteraren Georg Lindhagen menade att detta skulle gå emot stadgarna där det klart och tydligt stod "man". Inte förrän 50 år senare blev den första kvinnan invald i vetenskapsakademin.

Under 1888 vann hon det prestigefyllda Prix Bordin för sin matematikavhandling Om en fast kropps rotation kring en fast punkt, som ansågs hålla så hög klass att hon belönades med den dubbla prissumman.

Hon var även verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev hon tillsammans med Anne Charlotte Leffler dramat Kampen för lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski.

Hon dog 1891 i Stockholm av influensa, förvärrad av lunginflammation, och är begraven på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nya Stockholm 1890
  2. ^ Kovalevski, Sonja (Sofia) i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  3. ^ August Strindberg: Sista ordet i kvinnofrågan
  • Matematik 3000 av Lars-Eric Björk och Hans Brolin, Natur och Kultur, Första upplagans femte tryckning

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]