Ytterby socken

Från Wikipedia
Version från den 30 maj 2017 kl. 18.28 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.3.2.4))
Ytterby socken
Socken
Ytterby kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Härad Inlands Södre härad
Koordinater 57°51′41″N 11°55′15″Ö / 57.86139°N 11.92083°Ö / 57.86139; 11.92083
Kyrkby Ytterby
Area 43 km²[1]
Folkmängd 6 300 (2000)[2]
Befolkningstäthet 147 invånare/km²
Geonames 8126923
Sockenkod 1619

Ytterby socken i Bohuslän ingick i Inlands Södre härad, ingår sedan 1971 i Kungälvs kommun och motsvarar från 2016 Ytterby distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 43,09 kvadratkilometer varav 41,04 land.[1] År 2000 fanns här 6 300 invånare.[2] En del av Kungälvs tätort, innefattande bland annat stationssamhället och kyrkbyn Ytterby med sockenkyrkan Ytterby kyrka, samt småorten Ulvesund ligger i socknen.

Administrativ historik

Ytterby socken har medeltida ursprung. 1127 utbröts Kongahälla och Kongahälla församling som efter en omlokalisering 1645 av staden inom socknen namnändrades till Kungälvs stad och Kungälvs församling.

Den 1 januari 1951 (enligt beslut den 10 februari 1950) överfördes till Ytterby socken från Torsby socken ett till fastigheterna Ugglehed 1:2 och 1:3 hörande obebott område, omfattande 0,01 km² land.[1]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ytterby församling och för de borgerliga frågorna bildades Ytterby landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Kungälvs kommun.[2] Församlingen uppgick 2015 i Kungälv-Ytterby församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ytterby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Södre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Södra kompaniet och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur

Ytterby socken ligger närmast väster och norr om Kungälv norr om Nordre älv och med Göta älv i öster. Socknen är en slättbygd med spridda bergplatåer.[6][7][8]

I socknen finns tre naturreservat. Göta och Nordre älvs dalgångar som delas med Harestads socken i Kungälvs kommun samt Säve och Rödbo socknar i Göteborgs kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Guddehjälm och Marieberg är kommunala naturreservat.

Sätesgårdar var Kastellegården,[9][10] Mariebergs säteri[11][12] och Trankärrs säteri.[13][14]

Fornlämningar

Arkeologidag för allmänheten, vid ett av två utgrävningsområden i Ytterby. Detta söder om det stora gravfältet Stora Smällen.

Boplatser och fyra hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och ett par hällristningar. Från järnåldern finns tio gravfält och en fornborg.[7][15][16][8]

I Ytterby har utgrävningar gjort i Gravfältet Västra Porten-Stora smällen. Det finns dessutom gravfält av mindre storlek i närheten av Västra Porten - Stora Smällen, som är namngivet efter två närbelägna torp och inte verkar ha varit något bygravfält, utan ett gårdsgravfält. De utgrävda gravgåvorna där tyder på högre ståndsstatus. Hästben hittades i tre av gravarna och i hög 9, i den så kallade bärsärkens grav fanns tio björnklor som troligtvis är brända rester av en björnskinnsskjorta. Dessa låg i en urna tillsammans med brända benrester från en man och en kvinna, samt svinben och en folkvandringstida benkam. Vid sidan av utgrävningarna så gjordes ett ovanligt fynd, norrom det egentliga gravfältet och som går under namnet Östra Porten, efter ett blixtnedslag i juli månad 1865. Blixten träffade en rund hög och i graven hittades bl a två fingerringar av guld och en dräktnål av silver med förgyllning. Fibulan har kunnat dateras till tidig romersk järnålder. Vid sidan av fornlämningsområdet vid Ytterby så finns nästan alla järnålderstida gravtyper är representerade. Av gravformerna är stensättningarna vanligast, därefter högarna, men det finns också rester av domarringar, skeppssättningar, resta stenar och en treudd.[17]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 112 1810 till 1 871 1860 varefter den minskade till 1 211 1930 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 5 947 1990.[18]

Namnet

Namnet skrevs 1353 Yttra by. Namnet 'den yttre' syftar på ett läge närmare havet än Kungälv.[19]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 64. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier[död länk]
  5. ^ Administrativ historik för Ytterby socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ytterby socken
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ Kastellegården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Castellegården i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Marieberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Marieberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Trankärr, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Ytterby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ytterby socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ytterby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  17. ^ Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 47-57; Ekhoff, Emil, Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia utgifna på föranstaltande af länets fornminnesförening, tjugondeförsta häftet. Göteborg 1894, sid 375ff; Hall, Berit, Vikingagravar vid Nordre älv. Göteborgs stadsmuseum 2007, sid 127f; Sjöberg, Jan-Eric, Tusentals fynd från hundratusentals år. En resa i tid och rum genom stadsmuseets arkeologiska samlingar. Göteborgs stadsmuseum 1998, sid 96ff; FMIS Fornsök Ytterby 22:1, se även Ytterby 18:1, 19:1, 19:2 och 110:1; Bohusläns museums informationsbroschyr om Västra Porten - Stora Smällen, utgiven omkring 2006.
  18. ^ Folkmängd 1810-1890 Ytterby i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/6 2016)
  19. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Socknar i Inlands Södre härad i Bohuslän
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ytterby_socken&oldid=39951147”