Zeth Höglund

Zeth Höglund 1953

Carl Zeth "Zäta" Konstantin Höglund, född 29 april 1884 i Göteborg, död 13 augusti 1956 i Stockholm, var en svensk politiker (kommunist och socialdemokrat); han var riksdagsledamot (andra kammaren) 1915–1917 och 1929–1940, chefredaktör för Social-Demokraten 1936–1940 samt finansborgarråd i Stockholm 1940–1950.

Biografi

År 1905 blev ett händelserikt år för den unge Höglund. Sommaren 1905 krävde Norge att få bli självständigt från Sverige. Till en början ville delar av det svenska politiska etablissemanget inte acceptera detta och förberedde sig att gå i krig mot Norge för att bevara unionen. Zeth Höglund skrev då manifestet Ned med vapnen! i vilket han fördömde vad han betecknade som borgarklassens krigsplaner och uppmanade soldaterna – den svenska arbetarklassungdomen – att vägra gå i krig. Indirekt förespråkade Höglund också att vapnen i stället borde riktas mot den svenska borgarklassen, det vill säga i en revolution. För sin skrift Ned med vapnen! dömdes Höglund till sex månaders fängelse i Malmö.

1909 valdes Höglund, i konkurrens med Per Albin Hansson, till ordförande i Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF).

År 1916 dömdes Höglund i den så kallade förräderiprocessen åter till fängelse, än en gång för sin antimilitarism, nu i samband med en fredskongress i Stockholm. Under tiden på Långholmens fängelse skrev han dikter och poemen utgavs på Frams förlag 1918 under titeln Bläck och blod.

Höglund var den främsta av ledarna i partiets vänsterfalang som tillsammans med ungdomsförbundet lämnade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) 1917 och bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) som skulle komma att bli Sveriges första kommunistiska parti, och medlem av Kommunistiska Internationalen för en tid. Höglund, en god vän till Lenin, var det nya partiets första partiledare 1917–1924. Höglund hyllade Lenin och Oktoberrevolutionen, men skulle senare fördöma stalinismen och den senare utvecklingen i Sovjetunionen (detta framgår tydligt exempelvis i hans ledare i Social-Demokraten i samband med offentliggörandet av Molotov-Ribbentroppakten).

Efter att ha uteslutits ur Sveriges kommunistiska parti (SKP) 1924 grundade Höglund ett eget kommunistparti. Han återvände dock 1926, efter Hjalmar Brantings död, till socialdemokraterna även om han fortfarande såg sig själv som kommunist, vilket var anledningen till att han aldrig fick någon ledande position inom SAP på riksplanet. I Stockholms stad var han dock finansborgarråd 1940 - 1950.

Zeth Höglund ligger begraven på Skogskyrkogården i Stockholm utan gravsten.

Bildgalleri

• 

  Zeth Höglund talar 1917.

• 

  Zeth Höglund som student 1902.

Vidare läsning

• Humble, Sixten (1958). Svenska stadsförbundet 1908-1958. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. Libris 8206179 
• Höglund, Zeth (1951-1956). Minnen i fackelsken. Stockholm: Tiden. Libris 464278 
• Högström, Arne (2011). ”Ett rike av denna världen : Zeth Höglund som pacifistisk journalist, visionär poet, revolutionär agitator och socialdemokratiskt borgarråd”. Arbetarhistoria 2011(35):4(=140),: s. 10-27: ill.. ISSN 0281-7446. . Libris 12073631
• Ström, Fredrik (1944). Om Z. Höglund.. S. l.. Libris 2259877 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Zeth Höglund.
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Zeth Höglund

  Citat
• Youtube: Zeth Höglunds förstamajtal 1934

Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren	Sverges socialdemokratiska vänsterpartis partiledare (arbetsutskottets ordförande) 1917–1924	Efterträdare: Karl Kilbom
Företrädare: Halvar Sundberg	Finansborgarråd i Stockholms stad 1940–1950	Efterträdare: John Bergvall
Företrädare: Axel Dahlström	Ordförande för Svenska stadsförbundet 1948–1956	Efterträdare: Hjalmar Mehr