Åhus
- För andra betydelser, se Åhus (olika betydelser).
| Åhus | |
| Tätort och fritidshusområde | |
 Sankta Maria kyrka och annan bebyggelse från andra sidan Helge å.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Kristianstads kommun |
| Distrikt | Åhus distrikt |
| Koordinater | 55°55′23″N 14°17′39″Ö / 55.92306°N 14.29417°Ö |
| Area | 1 189 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 10 487 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,82 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Åhus |
| Postnummer | 296 3X |
| Riktnummer | 044 |
| Tätortskod | T3184[2] |
| Geonames | 2727363 |
  Åhus läge i Skåne län.
| |
| Wikimedia Commons: Åhus | |
Åhus är en tätort i Kristianstads kommun i Skåne län, belägen vid Helge åns norra utlopp i Hanöbukten utmed kusten som kallas för "Ålakusten".
Åhus har 9 840 åretruntboende (2015)[3] och en betydande sommarpopulation. SCB avgränsade 2015 två fritidshusområden i Åhus, ett i Äspet och ett i Täppet, med 480 respektive 305 fritidshus[4]. Varje år ordnas Åhus Beachhandboll Festival och Åhus Beach Soccer som lockar många spelare och besökare.
Historia
Åhus historia går ända tillbaka till sen järnålder/vikingatid, då en betydande handelsplats var etablerad en bit uppströms om det nutida samhället. På 1100-talet uppfördes en borg utanför staden efter kontinental förebild, troligtvis av den lundensiske ärkebiskop Eskil.
Åhus hette från början Aos (1296). Namnet betyder 'åmynning'. Att orten senare kom att heta Åhus förklaras av borgen som fanns där. En borg kunde kallas 'hus' (jfr Glimmingehus). Ett antaget namn är Aosa hus, Åhus borg, som sedan skulle ha förändrats till Åhus. Möjligen kan denna förändring ha skett genom lågtyskt inflytande.[5][6]
Staden var en betydande handelsplats i det danska riket. Sin blomstringstid som stad upplevde Åhus under 1200- till 1400-talet, då staden lydde under och gynnades av Lunds ärkestift. Bland annat uppfördes då en ringmur, vars rester är de näst bäst bevarade resterna av en medeltida ringmur i det nuvarande Sverige. De äldsta kända stadsrättigheterna är från 1326, men enligt ortens egen tradition räknar man med att den grundades 1149, då ärkebiskop Eskil fick den som förläning.
Åhus förlorade mycket av sin betydelse i och med reformationen på 1500-talet, ett århundrade då också svenska plundringar drabbade hårt och bland annat förvandlade borgen till den ruin i hamnområdet den än i dag är. Nedgångsperioden fullbordades med att Åhus förlorade sina stadsrättigheter 1617, när fästningsstaden Kristianstad grundades av Kristian IV. 1658 kom Åhus till Sverige genom freden i Roskilde.
Järnvägen
1883 kom järnvägen till byn då Gärds Härads järnväg (GJ) anlade sin sidobana från Everöd. Den första stationsbyggnaden, som fick namnet "Åhus", inryms i dag i ett större huskomplex och har bland annat haft funktion som dagcenter och fritidsgård med namnet "Gärdskan" och "Stinsen 13". Intresset att från omlandet kring Kristianstad nå hamnen i Åhus, och som svar på konkurrensen från Gärdsbanan mot kanaltrafiken i Helge å, byggde bolaget Christianstad - Åhus Jernvägsaktiebolag (CÅJ) en bana 1886 över Viby och Rinkaby till Åhus. På grund av samarbetsproblem kunde man inte enas om en gemensam bangård och station i Åhus, varför denna bana fick anlägga en egen station precis norr om Gärdsbanans. Namnet på denna station blev "Åhus hamn". Detta problem kvarstod fram till 1936 då Gärdsbanan, som ingick i Östra Skånes Järnvägar köptes upp av Kristianstadsbanorna under beteckningen CHJ (Kristianstad Hässleholms järnvägar), i vilken CÅJ ingick. Gärdsbanans station avvecklades och stationen "Åhus hamn" fick namnet "Åhus". Persontrafiken försvann 1962 och i dag är det enbart godstrafik på linjen. Dock har godsmängden ökat genom åren och banan har successivt förstärkts. Intressant är det Vodkatåg som går en gång i veckan från hamnen med cirka 25 fullastade vagnar.
Badort
Åhus var sedan långa tider känd som badort. Redan på slutet av 1800-talet gick badtågen från Kristianstad till Åhus. Varma sommardagar kunde 4 000-5 000 personer stiga av i nuvarande Stubbagatans förlängning för att ströva omkring utmed Täppetstranden.
Administrativa tillhörigheter
Åhus var och är kyrkby i Åhus socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åhus landskommun, där Åhus municipalsamhälle inrättades 11 juni 1887. Åhus köping bildades 1905 genom en ubrytning av landskommunen och en del av municipalsamhället, där resterna del av municipalsamhället överfördes 1929 och resterande del av landskommunen uppgick 1952. Köpingskommunen uppgick 1971 i Kristianstads kommun.[7]
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åhus församling. [8]
Orten ingick till 1 juli 1967 i Villands tingslag och därefter till 1971 i Kristianstads domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åhus i Kristianstads tingsrätts domsaga.[9]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Åhus 1900–2015[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 2 067 | † | ||
| 1960 | 3 181 | |||
| 1965 | 3 574 | |||
| 1970 | 4 083 | |||
| 1975 | 6 125 | |||
| 1980 | 7 571 | |||
| 1990 | 8 376 | 911 | ||
| 1995 | 8 568 | 927 | ||
| 2000 | 8 681 | 923 | ||
| 2005 | 8 984 | 935 | ||
| 2010 | 9 423 | 963 | ||
| 2015 | 9 840 | 1 122 | ||
Stadsbild
Centrum ligger norr om Helge å och består av mindre gränder och ett torg med tillhörande kyrka. Bostadsområdet som ligger söder om Helge å, på Yngsjö-sidan, heter Äspet och bostadsområdet mot stranden norrut heter Täppet. Vid Täppet ligger Kantarellenbadet och semester- och konferensanläggningen Åhus Seaside. Mellan Täppet och centrum ligger området Paradiset, och längre åt nordöst ligger området Östra sandar, och i nordväst Pallersområdet. Söder om Pallersområdet ligger Vattentornsområdet och sydväst om detta bostadsområdet Transval.
Lokal politik & inflytande
Åhus ingår idag i Kristianstad kommun, ett lokalt politiskt parti, Åhuspartiet har funnits sedan 1994 och har i nuvarande mandatperiod (2014-2018) ett mandat i kommunfullmäktige.
Vägsamfällighet
Åhus har en vägförening vid namn "Östra Täppet och Östra Sand Samfällighet"[12]. Samfälligheten har 1400 ingående medlemsfastigheter och bär huvudansvaret för stora vägsträckor i Åhus. Antalet medlemmar gör samfälligheten också till en av Sveriges största.
Näringsliv
Ortens viktigaste industrier är franskägda Vin & Sprit som tillverkar Absolut Vodka och gipsskivetillverkaren Knauf Danogips. Den lokala möbeldesignbyrån Blå Station ligger i byn. Ateljé Lyktan har en fabrik i Åhus. En av hovleverantörerna, Studio Glashyttan, tillverkar glaskonstverk som smyckar delar av samhället.
Tyska Riket hade ett honorärt vicekonsulat i Åhus 1900-1945. Där fanns också ett kungligt danskt vicekonsulat 1905-1936, även det honorärt.
Ålfiske
Åhus är också känt för ålfiske. En känd profil i ålnäringen var Sven Vilhelm Nilsson, som bland annat startade AB Ålexporten.[13] Ålfisket har numera minskat i omfång, men har i stället blivit en viktig del av besöksnäringen i regionen och ett femtiotal olika nationaliteter besöker nu årligen Åhus för att uppleva ett äkta ålagille.
Föreningsliv
Åhus må vara en liten by, men den sprudlar av föreningsverksamheter i alla dess former, några av föreningarna är hyfsat kända. Om man bara tar idrottsföreningar så finns det i "lilla" Åhus totalt 23 föreningar. De sysslar med handboll, fotboll, karate, friidrott, segling, rodd, cykling, gymnastik, ridning, folkrace, golf, simning, skytte, tennis, vindsurfing och thaiboxning. [14]
Se även
Källor
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 16 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ ”Folkmängd efter region och vart 5:e år - Åhus”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdTatort/table/tableViewLayout1/?rxid=154777c5-21bf-4f3c-86bb-95c0cfd0d0c5#. Läst 2 december 2016.
- ^ ”Fritidshusområden 2015, byggnader, areal, överlapp tätorter, koordinater”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/fritidshusomraden/pong/tabell-och-diagram/fritidshusomraden-2015-byggnader-areal-overlapp-tatorter-koordinater/. Läst 10 februari 2017.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 377
- ^ Pamp, Bengt, Ortnamn i Skåne, 1983, s. 24 och 65
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristianstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Tätorter efter region, tabellinnehåll och vart 5:e år”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/20522. Läst 1 november 2016.
- ^ ”Förändringar i antalet småorter 2010-2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/smaorter-arealer-befolkning/pong/tabell-och-diagram/forandringar-i-antalet-smaorter-2010-2015/. Läst 3 februari 2017.
- ^ Lantmäterimyndigheten Kristianstads Kommun (2002). Förrättningen 2002. Dnr LK 1 98/95.
- ^ Nilsson, Sven-Wilhelm (1996). A-B Ålexporten Åhus. Åhus: S:ta Annas gille. Libris 2240932
- ^ ”Föreningskatalog”. friwebb.kristianstad.se. http://friwebb.kristianstad.se/forening/default.aspx. Läst 21 oktober 2016.
Externa länkar
- Vägföreningen
Wikimedia Commons har media som rör Åhus.
| ||||||||||||||||||
