Hoppa till innehållet

Ås socken, Jämtland

Ås socken
Socken
LandSverige
LandskapJämtland
KommunKrokoms kommun
Bildadmedeltiden
Area118 kvadratkilometer
Upphov tillÅs landskommun
Ås församling
MotsvararÅs distrikt, Jämtland
TingslagJämtlands norra domsagas tingslag (–)
Lits och Rödöns tingslag ()
Rödöns tingslag (–)
Karta
Ås socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Ås socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Ås socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Koordinater63°14′00″N 14°33′00″Ö / 63.2333°N 14.55°Ö / 63.2333; 14.55

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2576
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Ås distrikt
Redigera Wikidata

Ås socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Krokoms kommun och motsvarar från 2016 Ås distrikt.

Socknens areal är 117,91 kvadratkilometer, varav 104,15 land.[1] År 2000 fanns här 2 338 invånare.[2] Kyrkbyn Ås med sockenkyrkan Ås kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Ås socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Ås församling och för de borgerliga frågorna till Ås landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Rödöns landskommun som 1974 uppgick i Krokoms kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[3]

Ås socken ligger närmast norr om Östersund vid Storsjön söder om Indalsälven. Socknen har en flack odlingsbygd vid sjön och skogsbygd i öster.[4][5][1]

Socknen genomkorsas av europaväg 14, av Mittbanan Östersund-Storlien samt av Inlandsbanan.

Ås har under de senaste 25 åren expanderat i två omgångar. I början av 1980-talet byggdes ett stort bostadsområde i centrala samhället, kallat Valhall, och under 2000-talet bebyggdes de södra delarna som gränsar mot Östersunds kommun i områdena Byskogen, Stallbacken, Sånghusvallen och Blomsterhagen.

I socknen finns utbildningsinrättningar, bl.a. Dille Gård Naturbruksgymnasium, Åsbygdens naturbruksgymnasium samt Birka folkhögskola, som ligger vid Storsjöns strand.

Geografisk avgränsning

[redigera | redigera wikitext]

Socknen har en öppen lidbygd som vetter mot Storsjön. I omgivande skogsmarker ligger flera s.k. höjdbyar. I söder ligger Tysjöarna, som är ett fågelskyddsområde. I norr når socknen fram till Indalsälven och i väster har området strand mot Storsjön. Ås består av flera byar tex. Sem, Sörbyn, Hållsta, Täng, Tängtorpet, Dille, Backen, Trättgärde, Kännåsen, Lien, Torsta, Hov, Ösa, Birka.

I väster gränsar Ås socken med en vattengräns i Åssjön mot Frösö socken (Östersunds kommun) samt mot Rödöns socken. I söder ligger Östersunds församling i Östersunds kommun. I sydost avgränsas Ås av Kyrkås socken. Vid gränsen mot Kyrkås ligger Kläppsjön 368. Här ligger även Dagsådalens skjutfält. I öster och nordost gränsar Ås socken mot Lits socken. Gränsen mellan Ås och Lit passerar strax öster om före detta Halåsens skogsbruksskola. Halåsbergets topp (461 m ö.h.) ligger i Lits socken.

I norr når socknen fram till Indalsälven. Gränsen mot Lit faller ut i Indalsälven i höjd med Åtorpet som ligger ungefär mitt emot Långans inflöde i Indalsälven. På andra sidan älven från Åtorpet sett ligger Litsnäsets järnvägsstation. Uppströms Indalsälven mellan Granboforsen och Kattstrupeforsen ligger "tresockenmötet" Ås-Lit-Aspås. Ås socken har en cirka 3 km lång vattengräns mot Aspås socken, och gränsen går mitt i Indalsälven. Vid Kattstrupeforsen ligger "tresockenmötet" Ås-Aspås-Rödön.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Inom Ås socken har man funnit cirka 20 bevarade gravhögar från yngre järnåldern. En del är borttagna. Bland annat har man vid Rösta funnit en rik köpmansgrav från vikingatiden. Man har även funnit en boplats från järnåldern och undersökt denna. 35 fångstgropar finns bevarade. Dessutom finns ett system av numera igenfyllda fångstgropar från äldre järnåldern. Från medeltiden finns tre ödegårdar. Birka nere vid Storsjöns strand var ett känt ställe där forbönderna redan för c:a 1000 år sedan, idkade handel mellan Trondheim, Frösön, Lillhärdal och Uppsala. Flera gravhögar finns i Ås, som anses tillhöra vikingatiden fram till åren runt den norske kungen Olav den helige, vilken verkade på 1000-talet e.Kr.[4][5][6][7]

Vikingatida gravfynd från Rösta, Ås socken.

Namnet (1303 Aase) är ett bygdenamn och syftar på bebyggelsen som legat på åsen (höjdsträckningen) där Ås kyrka ligger nu.[8][5]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Ås socken, Jämtland 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
364
1760
  
411
1769
  
428
1790
  
432
1800
  
547
1810
  
541
1820
  
547
1830
  
618
1840
  
658
1850
  
707
1860
  
761
1870
  
894
1880
  
1 009
1890
  
1 180
1900
  
1 321
1910
  
1 450
1920
  
1 712
1930
  
1 896
1940
  
2 136
1950
  
2 151
1960
  
1 284
1970
  
1 319
1980
  
1 364
1990
  
1 962
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ås socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Ås socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ås socken, Jämtland
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ås socken, Jämtland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]