Statsministerns ställföreträdare (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ställföreträdande statsminister
Coat of arms of Sweden.svg
Morgan Johansson i GAPF-manifestation 2014.jpg
Nuvarande
Morgan Johansson
sedan 10 september 2019
TitelStällföreträdande statsminister
Förste innehavareGunnar Sträng
Inrättat1 januari 1975

Statsministerns ställföreträdare, officiellt ställföreträdande statsminister, är i Sverige en funktion som ett statsråd har som ersätter statsministern vid dennes frånvaro och således skall kunna avlasta statsministern och leda regeringens arbete då statsministern är förhindrad att göra detta.

En vanlig informell beteckning på denna ställföreträdande regeringschef har ofta varit vice statsminister. Dock bar Per Bolund (MP) den titeln ceremoniellt, dvs. utan att inneha funktionen som statsministerns ställföreträdande.[1]

Om ingen särskild ställföreträdare har utsetts, övertas den sistnämnda uppgiften av det statsråd som har längst sammanlagd tjänstetid i regeringen; om flera har varit statsråd lika länge, blir det den av dem som är till åldern äldst som övertar denna uppgift (senioritet).

Funktion och bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Förutom avlastningsfunktionen kan en ställföreträdare ha andra arbetsuppgifter, vilka dock skiftar beroende på innehavaren. En särskilt utsedd ställföreträdare kan antingen ha sitt arbete helt förlagt till statsrådsberedningen (så var exempelvis fallet med Bosse Ringholm i regeringen Persson 2004–2006) eller samtidigt inneha en annan ministerpost (till exempel var Bengt Westerberg på en och samma gång socialminister och statsministerns ställföreträdare i regeringen Bildt 1991–1994). Den förste särskilt utsedde ställföreträdaren var folkpartisten Per Ahlmark (som samtidigt var arbetsmarknadsminister) i regeringen Fälldin I.

Före 1975, under 1809 års regeringsform, fungerade utrikesministern, ministärens andre excellens, som ställföreträdare vid statsministerns förfall. Den officiella titeln som ställföreträdande statsminister inrättades från och med den 1 januari 1975 i och med ikraftträdandet av 1974 års regeringsform, som i 2012 års lydelse fastslår att "Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter".[2]

Vice statsminister[redigera | redigera wikitext]

Per Bolund (MP) bar titeln "vice statsminister" (ceremoniellt), men var aldrig statsministerns ställföreträdande. Detsamma gällde Isabella Lövin och Åsa Romsson, båda (MP).

I Sverige har tidigare vice statsminister använts som en informell benämning för den som är ställföreträdare för statsministern, men i regeringen Löfven I som tillträdde den 3 oktober 2014 kallades Åsa Romson vice statsminister utan att formellt vara statsministerns ställföreträdare. Att Romson inte var statsministerns ställföreträdare blev allmänt känt drygt nio månader senare i samband med att statsminister Stefan Löfven hade förts akut till sjukhus med ambulans. I hans frånvaro leddes regeringsarbetet av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht[förtydliga].[3] Åsa Romsons pressekreterare sade först felaktigt att det egentligen var vice statsminister Åsa Romson som skulle träda in för Stefan Löfven.

Vid regeringsombildningen 25 maj 2016 efterträdde Isabella Lövin Romson som vice statsminister. Statsvetaren Ulf Bjereld har uttalat sin uppfattning att Romsons och Lövins titel vice statsminister är endast ceremoniell, utan faktiskt innehåll.[4][5] Någon formell utnämning av statsministerns ställföreträdare har inte skett i Regeringen Löfven I eller i Regeringen Löfven II och rollen tilldelas då det statsråd som har längst tjänstgöringstid vilket då var utrikesminister Margot Wallström.[6][7] Det ledde till en interpellationsdebatt i Riksdagen 2015 om vice statsministers arbetsuppgifter.[8]

Lista över statsministerns ställföreträdare[redigera | redigera wikitext]

Östen Undén var andre excellens när sittande statsminister Per Albin Hansson avled. Han tillträdde därför som tillförordnad statsminister och var det fram till efter statsministeromröstningen där Tage Erlander valdes. År 1954 utsågs Ulla Lindström till konsultativt statsråd, och var enda kvinnan i regeringen. Hon vikarierade som statsminister flera somrar i stället för Tage Erlander, första gången 1958, vilket gjort att hon kallats Sveriges första kvinnliga statsminister, även om hon aldrig var ställföreträdande.[9]

Efter mordet på Olof Palme 1985 var Ingvar Carlsson ställföreträdande statsminister, och tog rollen som statsminister under mordnatten för att sedan formellt väljas efter talmansrunda och omröstning 12 mars.[10][11]

Sedan Wallströms avgång som utrikesminister den 10 september 2019 är justitieminister Morgan Johansson statsministerns ställföreträdare.[12] Befattningshavare i kursiv stil betecknar person som inte varit formellt förordnad till vice statsminister men som av ovan nämnda senioritetsskäl varit ställföreträdare för statsministern under perioder då någon särskild vice statsminister inte varit förordnad.

NrStatsministerns ställföreträdareTillträddeAvgickPartiRegering
1
Gunnar Sträng2.jpg
Gunnar Sträng
(1906–1992)
1 januari 19758 oktober 1976 SocialdemokraternaPalme I
2
Per Ahlmark.jpg
Per Ahlmark
(1939–2018)
8 oktober 19767 mars 1978 FolkpartietFälldin I
3
Ola Ullsten.JPG
Ola Ullsten
(1931–2018)
7 mars 197818 oktober 1978 FolkpartietFälldin I
4
Fritt porträtt saknas.svg
Sven Romanus
(1906–2005)
18 oktober 197812 oktober 1979 PartilösUllsten
5
Ingemar Mundebo.JPG
Ingemar Mundebo
(1930–2018)
12 oktober 197931 juli 1980 FolkpartietFälldin II
(3)
Ola Ullsten.JPG
Ola Ullsten
(1931–2018)
1 augusti 19808 oktober 1982 FolkpartietFälldin II, Fälldin III
6
Ingvar Carlsson på Idrottsgalan 2013.jpg
Ingvar Carlsson
(född 1934)
8 oktober 198213 mars 1986 SocialdemokraternaPalme II
7
Fritt porträtt saknas.svg
Svante Lundkvist
(1919–1991)
13 mars 19869 oktober 1986 SocialdemokraternaCarlsson I
8
Kjell-Olof Feldt2.JPG
Kjell-Olof Feldt
(född 1931)
10 oktober 198616 februari 1990 SocialdemokraternaCarlsson I
9
Fritt porträtt saknas.svg
Lena Hjelm-Wallén
(född 1943)
16 februari 199027 februari 1990 SocialdemokraternaCarlsson I
10
Fritt porträtt saknas.svg
Odd Engström
(1941–1998)
27 februari 19904 oktober 1991 SocialdemokraternaCarlsson II
11
Bengt Westerberg.jpg
Bengt Westerberg
(född 1943)
4 oktober 19917 oktober 1994 FolkpartietBildt
12
Mona Sahlin, partiledare for Socialdemokraterna i Sverige, talar vid Nordiska Radets session i Helsingfors 2008-10-28.jpg
Mona Sahlin
(född 1957)
7 oktober 199416 november 1995 SocialdemokraternaCarlsson III
13
Fritt porträtt saknas.svg
Lena Hjelm-Wallén
(född 1943)
17 november 19957 oktober 1998 SocialdemokraternaPersson
13
Fritt porträtt saknas.svg
Lena Hjelm-Wallén
(född 1943)
7 oktober 199821 oktober 2002 SocialdemokraternaPersson
14
Fritt porträtt saknas.svg
Margareta Winberg
(född 1947)
21 oktober 200230 oktober 2003 SocialdemokraternaPersson
15
Marita Ulvskog 2009.jpg
Marita Ulvskog
(född 1951)
31 oktober 200331 maj 2004 SocialdemokraternaPersson
16
Lars Engqvist 1992.jpg
Lars Engqvist
(född 1945)
1 juni 200430 september 2004 SocialdemokraternaPersson
17
Sveriges utrikesminister Laila Freivalds.jpg
Laila Freivalds
(född 1942)
1 oktober 200431 oktober 2004 SocialdemokraternaPersson
18
Bosse ringholm sep2006.jpg
Bosse Ringholm
(född 1942)
1 november 20046 oktober 2006 SocialdemokraternaPersson
19
Energi- och naringsminister Maud Olofsson. Sverige.jpg
Maud Olofsson
(född 1955)
6 oktober 20065 oktober 2010 CenterpartietReinfeldt
20
Jan Bjorklund 0c225 3310 (cropped).jpg
Jan Björklund
(född 1962)
5 oktober 20103 oktober 2014 FolkpartietReinfeldt
21
Margot Wahlstrom Sveriges EU-kommissionar.jpg
Margot Wallström
(född 1954)
3 oktober 201410 september 2019 SocialdemokraternaLöfven I
Löfven II
22
Morgan Johansson i GAPF-manifestation 2014.jpg
Morgan Johansson
(född 1970)
10 september 2019nuvarande SocialdemokraternaLöfven II
Löfven III
Andersson

Grafisk tidsaxel över de med titeln "vice statsminister"[redigera | redigera wikitext]

Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföreträdare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.
– 6 kap 10 § Regeringsformen

Före den 3 oktober 2014 sammanföll titeln "vice statsminister" med den som var statsministerns ställföreträdare. Statsråd som endast innehaft den ceremoniella titeln "vice statsminister" är:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]