Åsele kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.44 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Åsele kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunhuset
Vapen för Åsele kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Lappland
Läge 64°9′N 17°21′Ö / 64.150°N 17.350°Ö / 64.150; 17.350
Centralort Åsele
Areal 4 543,71 km² (2015-01-01)[1]
21:a största (av 290)
 - land 4 223,52 km²
 - vatten 320,19 km²
Folkmängd 2 718 (2023-12-31)[2]
286:e största (av 290)
Befolkningstäthet 0,64 invånare/km²[2][1]
287:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Linnéa Lindberg (ÅSP)
Geonames 2724956
Kommunkod 2463[3]
Tätortsgrad (%) 60 (2015)[4]
Antal anställda 475 (2014-11)[5]
Webbplats: www.asele.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Åsele kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Åsele.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Fredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.

Åsele municipalsamhälle inrättades i Åsele landskommun 5 juli 1901 och upplöstes 1959 när Åsele köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

Åsele kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom av en ombildning av Åsele köping. 1974 införlivades Fredrika kommun och Dorotea kommun. 1980 utbröts området som motsvarat Doroteas kommun och återbildades som egen kommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.[8]

Kommunvapnet

Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[9]

Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.

Demografi

Åsele är kommunen med lägst fruktsamhet, 0,99 för kvinnor och 0,74 för män år 2010 vilket är 50 respektive 59 procent lägre än riksgenomsnittet.[10] Kommunen har landets tjockaste invånare och hela 24 procent är drabbade av fetma.[11]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2015[12]
ÅrFolkmängd
1970
  
5 297
1975
  
4 895
1980
  
4 719
1985
  
4 342
1990
  
4 114
1995
  
4 012
2000
  
3 624
2005
  
3 322
2010
  
3 039
2015
  
2 832
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 305, eller 10,75 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 838 den 31 december 2014).[13]

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åsele-Fredrika församling.

Distrikt (socknar) inom Åsele kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[14]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det två tätorter i Åsele kommun och tätortsgraden var 66,2 %:[15]

Nr Tätort Folkmängd
1 Åsele &&&&&&&&&&&01798.&&&&&01 798
2 Fredrika &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215

Centralorten är i fet stil.

Politik

Åsele kommun var socialdemokratiskt styrt, med stöd av Vänsterpartiet, fram till valet 2014. Dess socialdemokratiska kommunalråd var Peter Lindström.

Efter valet 2014 tog de båda lokala partierna Åselepartiet och Opinion över.[16]

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
ÅSP
Brage Sundberg
Vice ordförande
O
Jonas Ternestål

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör socialdemokraterna, två tillhör opinion och åselepartiet vardera, medan centerpartiet och liberalerna har en ledamot vardera.[17]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
ÅSP
Anders Westman
Förste vice ordförande
O
Jerry Sellin
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden
ÅSP
Jim Danielsson
O
Stig Hellman
Valnämnden
ÅSP
Ulla Sundberg
FP
Erika Selin

Mandatfördelning i Åsele kommun, valen 1970–2014

ValårVSOÅKLÅSPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970166512
16652
3086,0
255
197312110612
211062
4189,8
329
19761229612
22962
4190,6
3110
19791186312
18632
3188,4
2110
19821196212
19622
3189,0
1813
19851186222
186222
3187,5
229
1988206221
20622
3185,9
2011
1991177232
177232
3182,3
229
19941655122
165522
3184,6
1813
19981376122
137622
3180,87
1714
200231357111
31357
3179,57
2011
200621464221
2146422
3179,22
1912
2010216112
216112
3180,53
1912
20142951131
295113
3182,36
2011
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2014

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
ÅSP Åsele omland 35,68  % 35,16  %
S Åsele C 29,93  % 26,22  %
O Åsele omland 17,58  % 16,61  %
C Åsele omland 11,46  % 7,78  %
V Åsele C 6,54  % 5,99  %
FP Åsele C 4,96  % 4,31  %
KD Åsele omland 0,91  % 0,84  %
Data hämtat från Valmyndigheten.
Björnlandets nationalpark.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Om Lycksele tingsrätt (NAD)
  9. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  10. ^ ”Summerad fruktsamhet efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 29 april 2011. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BE0701&publtid=2011-04-29&lang=1. Läst 1 maj 2011. 
  11. ^ ”Här är vi fetast i Sverige”. Västerbottens-Kuriren. 2 november 2012. http://www.vk.se/723848/har-ar-vi-fetast-i-sverige. Läst 12 april 2015. 
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 6 april 2016. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  16. ^ http://www.vk.se/1318454/den-nya-ledningen-i-asele-star-infor-manga-provningar
  17. ^ Asele.se: Kommunstyrelsen Läst 24 januari 2016

Externa länkar