Östhammars kommun

	Östhammars kommun
	Kommun
	Vapen för Östhammars kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Östhammars kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Uppsala län
Landskap	Uppland
Läge	60°15′32″N 18°22′25″Ö / 60.25889°N 18.37361°Ö
Centralort	Östhammar
Areal	1 502,67 km² (2015-01-01); 72:a största (av 290)
- land	1 474,61 km²
- vatten	28,06 km²
Folkmängd	22 172 (2023-12-31); 118:e största (av 290)
Befolkningstäthet	15,04 invånare/km²; 204:e högsta (av 290)
Geonames	2685697
Kommunkod	0382
Tätortsgrad (%)	67 (2015)
Antal anställda	1 875 (2014-11)
	Webbplats: www.osthammar.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Östhammars kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Östhammar.

Kommunen består i öster av en skärgård med öar som Gräsö, Vässarö, Tvärnö, Raggarö, Fälön och Ormön.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Alunda, Börstil, Dannemora, Ekeby, Film, Forsmark, Gräsö, Harg, Hökhuvud, Morkarla, Skäfthammar och Valö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östhammars stad och Öregrunds stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Dannemora (av de tidigare kommunerna Dannemora, Film och Morkarla), Frösåker (av Börstil, Forsmark, Harg, Hökhuvud och Valö) samt Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna). Samtidigt uppgick Gräsö landskommun i Öregrunds stad medan Östhammars stad förblev oförändrad. 1957 införlivades dock Frösåkers landskommun i Östhammars stad.

1967 uppgick stadskommunen Öregrunds stad i Östhammars stad. Östhammars kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Östhammars stad och samtidigt överfördes området från Stockholms län till Uppsala län. 1974 införlivades Dannemora kommun samt delar ur Olands kommun (Alunda, Ekeby och Skäfthammars församlingar).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Tierps domsaga, före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra domsaga. Kommunen ingår sedan 2005 i Uppsala domsaga.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Östhammars kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Östhammars i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Kommunsammanslagningarna till Östhammars kommun
före reformerna		efter reformen 1862	dito 1952			dito 1971
-1862		1863-1951	1952-56	1957-66	1967-70	1971-73	1974-
härad	socken, stad	lands-, stadskommun	"storkommun"			enhetlig kommun
–	Östhammars stad
–	Öregrunds stad
	Gräsö sn	Gräsö ln
Frösåker	Börstils sn	Börstils ln	Frösåkers ln			Östhammars kn	Östhammars kn
	Forsmarks sn	Forsmarks ln
	Hargs sn	Hargs ln
	Valö sn	Valö ln
	Hökhuvuds sn	Hökhuvuds ln
	Hökhuvuds sn	Hökhuvuds ln
Oland	Dannemora sn	Dannemora ln	Dannemora ln			Dannemora kn
	Films sn	Films ln
	Morkarla sn	Morkarla ln
	Alunda sn	Alunda ln	Olands ln			Olands kn
	Ekeby sn	Ekeby ln
	Skäfthammars sn	Skäfthammars ln
	Stavby sn	Stavby ln					Uppsala kn
	Tuna sn	Tuna ln
Rasbo	Rasbo sn	Rasbo ln	Rasbo ln
Rasbo	Rasbokils sn	Rasbokils ln	Rasbo ln

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget på mellersta masten samt däröver en röd ginstam, belagd med tre järnmärken av guld.

Vapnet skapades sedan kommunbildningen hade blivit färdig 1974. Skeppet togs från Öregrunds stadsvapen från 1948. Järnmärkena syftar på den järnhantering som förekommit i Dannemora. Vapnet registrerades hos PRV 1979.

Under perioden 1971 till 1973 använde kommunen sig av Östhammars stadsvapen^[7]: I fält av silver ett fisknät, täckande övre hälften, och därunder en fisk, båda gröna.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Östhammars kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			18 567
1975			19 234
1980			21 028
1985			21 148
1990			21 941
1995			22 366
2000			21 733
2005			21 608
2010			21 373
2015			21 563
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[8]:

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det nio tätorter i Östhammars kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Östhammar	4 726
2	Gimo	2 698
3	Alunda	2 506
4	Österbybruk	2 331
5	Öregrund	1 589
6	Hargshamn	289
7	Dannemora	214
8	Skoby, del av	146

Centralorten är i fet stil
Tätorten Skoby var delad på två kommuner: Östhammars kommun (146 personer) och Uppsala kommun (84 personer).

Politik

I valet 2006 blev fördelningen jämn över blocken och då SD saknade kandidat blev denna stol tom och ett dödläge mellan blocken uppstod.^[9]^[10] Fördelningen ser ut på följande sätt:

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Jonas Svensson
Förste vice ordförande	C	Kerstin Björk-Jansson
Andre vice ordförande	M	Urban Engelsson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Kerstin Björk-Jansson	M	Anna-Lena Söderblom
Kultur- och fritidsnämnden	S	Jonas Lennström	M	Anne-Charlotte Wellsten
Bygg- och miljönämnden	S	Tomas Bendiksen	M	Gunilla Delwall
Lokala säkerhetsnämnden	S	Margareta Widén-Berggren	M	Lennart Owenius
Barn- och utbildningsnämnden	S	Roger Lamell	M	Christer Lindström
Valnämnden	C	Lennart Johansson	S	Mats Bohlin

Mandatfördelning i Östhammars kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

17

1

13

4

17

13

4

40

84,5

33

7

1973

2

22

16

3

1

5

2

22

16

3

5

49

89,8

40

9

1976

2

23

15

3

1

5

2

23

15

3

5

49

89,5

37

12

1979

2

24

13

3

1

6

2

24

13

3

6

49

88,5

34

15

1982

2

23

2

12

2

1

7

2

23

2

12

2

7

49

88,7

32

17

1985

2

24

2

9

4

1

7

2

24

2

9

4

7

49

82,8

36

13

1988

2

23

2

10

4

1

7

2

23

2

10

4

7

49

82,8

31

18

1991

1

21

1

2

10

4

1

9

21

2

10

4

9

49

83,4

31

18

1994

2

25

2

1

9

2

8

2

25

2

9

2

8

49

83,8

26

23

1998

4

22

2

8

2

9

4

22

2

8

2

9

49

78,03

29

20

2002

2

21

2

9

3

2

8

2

21

2

9

3

2

8

49

76,74

27

22

2006

2

18

2

1

2

9

2

9

2

18

2

9

2

9

49

77,87

25

23

2010

2

19

2

9

2

1

10

2

19

2

9

2

10

49

81,03

26

23

2014

2

20

2

5

1

2

8

1

7

2

20

2

5

2

8

7

49

83,37

27

22

Övriga 1970 var Opolitisk Kommunal Samling

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Näringslivet i Östhammars kommun har haft tre utgångspunkter. Den första är kustområdet i öster med fisket och sjöfarten, som därigenom utvecklat handels- och sjöfartsstäder. Den andra är den norduppländska järnhanteringen som redan på 1400-talet började utvecklas med malmen i Dannemora som bas. Den tredje är jordbruket som i större skala förekommer i Alunda- och Hökhuvudstrakten.

Sveriges Kommuner och Landsting definierar kommunen tillhörandes kommungrupp "turism- och besöksnäringskommuner"^[11]. Det beror på att antalet fritidshus i kommunen överstiger 0,20 per invånare.

Bland större företag märks Forsmarks kraftgrupp i Forsmark och Sandvik Coromant i Gimo.

Den 3 juni 2009 togs beslutet av Svensk Kärnbränslehantering att man förordar Forsmark i Östhammars kommun som ort för slutförvar av det uttjänta kärnbränsle som blivit över efter de svenska kärnreaktorerna. Slutförvaret är ett av de största industriprojekten i Sverige på senare år, i storlek jämförbart med Öresundsbron, och beräknas ge omkring 700 personer jobb under byggtiden. Det väntas medföra ett rejält uppsving för det lokala och regionala näringslivet i Östhammar.

Se även

Bildgalleri

Djurstens fyr
Öregrunds hamn
Östhammar
Järnboden i Harg
Vallonsmedjan i Österbybruk
Dannemora gruvor

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Om Tierps tingsrätt (NAD)
^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970, Drakings bokförlag, Mjölby 1994, ISBN 91-87784-07-6
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Badner, Anders; Nylén, Josef (26 september 2006). ”SD tar ett mandat i Östhammar”. UNT. http://www2.unt.se/avd/1,,MC=78-AV_ID=535020,00.html. Läst 21 februari 2009. ^{[död länk]}
^ ”Tom stol skapar dödläge i Östhammar”. SVT. 26 september 2006. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=52521&a=667723. Läst 21 februari 2009.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102215057/http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning. Läst 2 juli 2011.

Externa länkar

Östhammars kommun
Wikimedia Commons har media som rör Östhammars kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Om Tierps tingsrätt (NAD)

[7] Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970, Drakings bokförlag, Mjölby 1994, ISBN 91-87784-07-6

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SD-9] Badner, Anders; Nylén, Josef (26 september 2006). ”SD tar ett mandat i Östhammar”. UNT. http://www2.unt.se/avd/1,,MC=78-AV_ID=535020,00.html. Läst 21 februari 2009. ^{[död länk]}

[10] ”Tom stol skapar dödläge i Östhammar”. SVT. 26 september 2006. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=52521&a=667723. Läst 21 februari 2009.

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102215057/http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning. Läst 2 juli 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]