Afghaner i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Afghaner i Sverige
Afghanistan Afghanistan · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
60 404 (31 december 2018)
varav 51 979 födda i Afghanistan och 8 425 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Afghanistan.[1]
Regioner med betydande antal
Malmö kommun 3 260[2]
Stockholms kommun 2 670[2]
Göteborgs kommun 1 917[2]
Uppsala kommun 854[2]
Borås kommun 837[2]
Språk

svenska · dari · pashto · hazaragi

Till afghaner i Sverige räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Afghanistan. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2018 i Sverige sammanlagt cirka 52 000 personer födda i Afghanistan.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 71 384 personer som antingen själva var födda i Afghanistan eller hade minst en förälder som var det.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

I samband med det afghansk-sovjetiska kriget (1979 - 1989) flydde flera miljoner människor från Afghanistan till Pakistan och Iran.[3][4] Nya familjer bildades, många barn har fötts i exilen. En del har sökt sig vidare till Sverige efter årtionden av krig i hemlandet.[5][6]

Många från Iran, Pakistan och Afghanistan med afghanskt medborgarskap sökte asyl i europeiska länder såsom Sverige under 2010-talet.[7]

En stor grupp av dem som kom till Sverige ansökte om asyl som ensamkommande barn[8][9][10] under 18 år.[9][11][12] De flesta unga afghaner som har kommit till Sverige är män.[13][förtydliga] Under 2015 sökte drygt 23 000 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige[13] och under första halvåret 2016 ytterligare ungefär 2000.[källa behövs] De flesta saknade identitetshandlingar.[14] Hälften av dem kommer från Iran där de har vuxit upp som flyktingar, och en stor andel av dem tillhör folkgruppen hazarer.[13]

Utbildningsnivå och sysselsättning[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 2010-talet hade en andel på 60 procent förgymnasial utbildning, lika med eller kortare än svensk grundskola, av de som invandrat ifrån Afghanistan.[15]

En forskningsrapport från Stockholms universitet presenterar hur det har gått för dem som kom till Sverige som ensamkommande barn under 2003-2012. Rapportförfattaren professor Eskil Wadensjö konstaterade att många av de yngre hade okänd utbildning, vilket troligen betydde att de saknade någon form av fullgjord utbildning. För de som var äldre än 20 år var andelen högre som hade fullständig gymnasieutbildning. Arbetslösheten inte är hög inom gruppen, och att de som kommer från Afghanistan utmärker sig genom att oftare ha arbete. De flesta börjar arbeta i 20-årsåldern. Pojkarna får jobb på byggen, i transportsektorn eller okvalificerade industrijobb. Flickorna jobbar som undersköterskor, sjukvårdsbiträden och i äldreomsorgen. Lönenivån motsvarar den för svenskfödda inom motsvarande yrken.[16][17]

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Afghanistan[redigera | redigera wikitext]

Invandrade afghaner i Sverige 2000-2019

Källa: SCB statistikdatabas[18]


Personer i Sverige födda i Afghanistan 1950–2018[19][20]
År Folkmängd
1950
  
58
1960
  
17
1970
  
28
1980
  
31
1990
  
534
2000
  
4 287
2001
  
5 211
2002
  
6 122
2003
  
7 017
2004
  
7 830
2005
  
8 345
2006
  
9 872
2007
  
10 605
2008
  
11 446
2009
  
12 745
2010
  
14 420
2011
  
17 489
2012
  
21 484
2013
  
25 144
2014
  
28 443
2015
  
31 267
2016
  
34 754
2017
  
43 991
2018
  
51 979
2019
  
58 780
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Utvisningar[redigera | redigera wikitext]

Under 2018 reste 266 afghanska medborgare självmant till Afghanistan efter utvisningsbeslut enligt Migrationsverket.[21]

I februari 2019 fanns det 6536 afghanska medborgare i Sverige med utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Av dessa var 5060 i åldrarna 13-24 enligt Migrationsverket.[21] I november 2019 fanns över 7000 afghanska medborgare i Sverige med utvisningsbeslut som vunnit laga kraft.[22]

Kända svenskar med afghansk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 24 maj 2019. 
  2. ^ [a b c d e] Utrikes födda den 31 december 2016. ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ Taylor, Alan. ”The Soviet War in Afghanistan, 1979 - 1989” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/photo/2014/08/the-soviet-war-in-afghanistan-1979-1989/100786/. Läst 6 november 2017. 
  4. ^ ”Lifosrapport: Säkerhetsläget i Afghanistan” (Pdf). Migrationsverket. 4 december 2018. sid. 5-8, 83-108. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=42414. Läst 8 november 2019. 
  5. ^ Det flyr de från – och så många får stanna i Sverige”. På flykt. http://paflykt.aftonbladet.se/chapter/det-flyr-de-fran-och-sa-manga-far-stanna-i-sverige/. Läst 14 januari 2017. 
  6. ^ ”På flykt i Sverige”. Svenska Afghanistankommittén. https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige. Läst 14 mars 2017. 
  7. ^ ”Därför har så många ensamkommande afghanska barn sökt asyl i Sverige - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. Arkiverad från originalet den 24 november 2016. http://archive.is/vHJUI. Läst 14 januari 2017. 
  8. ^ Nyheter, SVT. ”En majoritet av de ensamkommande är afghaner”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/en-majoritet-av-de-ensamkommande-ar-afghaner. Läst 14 januari 2017. 
  9. ^ [a b] Afghaner kan skickas hem med tvång”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article23644215.ab. Läst 14 januari 2017. 
  10. ^ Backman, Maria. ”25 000 kan utvisas till konflikthärjat Afghanistan”. SvD.se. http://www.svd.se/1000-tals-kan-utvisas-till-konfliktharjat-afghanistan. Läst 14 januari 2017. 
  11. ^ Radio, Sveriges. ”Fler ensamkommande barn får asyl - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6225768. Läst 14 januari 2017. 
  12. ^ Antalet flyktingar till Sverige har minskat med 80 procent”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2016-12-25/flyktingstrommarna-till-sverige-har-minskat-med-80-procent. Läst 14 januari 2017. 
  13. ^ [a b c] På flykt i Sverige”. Svenska Afghanistankommittén (SAK). https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige. Läst 6 november 2017. 
  14. ^ Mårtensson, Ronja (4 januari 2016). ”Åtta av tio flyktingar saknar id-handlingar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/manga-flyende-saknar-id-handlingar. Läst 10 augusti 2020. 
  15. ^ ”Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nyinvandrade”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/stora-skillnader-i-utbildningsniva-mellan-nyinvandrade/. Läst 22 juli 2020. 
  16. ^ ”Ensamkommande från Afghanistan klarar sig bäst”. Forskning.se. 2017-01-25. https://www.forskning.se/2017/01/25/ensamkommande-fran-afghanistan-klarar-sig-bast/. Läst 5 november 2019. 
  17. ^ ”Ensamkommande barn i Sverige”. The Stockholm University Linnaeus Center for Integration Studies (SULCIS. 20 augusti 2015. http://www.su.se/polopoly_fs/1.225235.1424628185!/menu/standard/file/Ensamkommande%20barn%20till%20Sverige%20%20rapport%201.pdf. Läst 22 juli 2020. 
  18. ^ ”Population by country of birth, age and sex. Year 2000 - 2018”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/en/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/. Läst 22 juli 2020. 
  19. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 24 maj 2019. 
  20. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 24 maj 2019. 
  21. ^ [a b] ”Nyss bodde han hos en familj i Sala – nu sover Omid, 18, under en bro i Paris”. Expressen. 11 februari 2019. https://www.expressen.se/nyheter/qs/nyss-bodde-han-hos-en-familj-i-sala-nu-sover-omid-under-en-bro-i-paris/. Läst 27 oktober 2019. 
  22. ^ Pisoni, Johan (3 november 2019). ”Över 1000 barn väntar på utvisning till Afghanistan”. https://www.svt.se/nyheter/hundratals-barn-vantar-pa-utvisning-till-afghanistan-efter-beslut-fran-migrationsverket. Läst 23 december 2019.