Personer i Sverige födda i Afghanistan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Afghaner i Sverige)
Personer i Sverige födda i Afghanistan
Afghanistan Afghanistan · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
60 404 (31 december 2018)
varav 51 979 födda i Afghanistan och 8 425 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Afghanistan.[1]
Regioner med betydande antal
Malmö kommun 3 260[2]
Stockholms kommun 2 670[2]
Göteborgs kommun 1 917[2]
Uppsala kommun 854[2]
Borås kommun 837[2]
Språk

svenska · dari · pashto · hazaragi

Till personer i Sverige födda i Afghanistan räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Afghanistan. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2018 i Sverige sammanlagt cirka 52 000 personer födda i Afghanistan.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 71 384 personer som antingen själva var födda i Afghanistan eller hade minst en förälder som var det. Siffrorna omfattar alltså inte afghanska medborgare som är födda utanför Afghanistan och inte heller asylsökande som inte är folkbokförda i Sverige.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

I samband med det afghansk-sovjetiska kriget (1979–1989) flydde flera miljoner människor från Afghanistan till Pakistan och Iran.[3][4] Nya familjer bildades, många barn har fötts i exilen. En del har sökt sig vidare till Sverige efter årtionden av krig i hemlandet.[5][6]

Många från Iran, Pakistan och Afghanistan med afghanskt medborgarskap sökte asyl i europeiska länder såsom Sverige under 2010-talet.[7]

År 2015 sökte 41 564 afghanska medborgare asyl i Sverige. Av dem registrerades 23 480 som ensamkommande barn.[8] Under åren 2016-2019 sökte ytterligare totalt 6 281 afghanska medborgare asyl i Sverige, varav 1107 registrerades som ensamkommande barn.[9][10] De flesta saknade identitetshandlingar.[11] De flesta ensamkommande var pojkar i tonåren.[12] Den största gruppen ensamkommande ungdomar som sökte asyl i Sverige 2015 var 16-åriga pojkar med afghanskt medborgarskap.[13] Ungefär hälften av dessa kom från Iran där de har vuxit upp som flyktingar, och en stor andel av dem tillhör folkgruppen hazarer.[12]

Av de afghanska medborgare som sökte asyl 2015 fick 50 procent bifall på sin ansökan.[8][14] Denna siffra innefattar både permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd samt ensamkommande som ska utvisas, men där utvisningen inte får verkställas före 18-årsdagen.[15][16] Av dem som kommit som ensamkommande barn men fyllt eller skrivits upp till 18 när deras ansökan bedömdes år 2017 fick 88 procent avslag och av dem som skrivits upp i ålder fick 94 procent avslag.[15] Ungefär 7000 afghanska medborgare fick sedan tillfälliga uppehållstillstånd genom gymnasielagen 2018 För att de skulle få stanna efter att ha avslutat gymnasiet krävdes att de efter avslutat gymnasium skulle få ett fast arbete. Hur många som slutligen gick stanna är ännu (2023) inte klart.

Utbildningsnivå och sysselsättning[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 2010-talet hade en andel på 60 procent förgymnasial utbildning, lika med eller kortare än svensk grundskola, av de som invandrat ifrån Afghanistan.[17]

En forskningsrapport från Stockholms universitet presenterar hur det har gått för dem som kom till Sverige som ensamkommande barn under 2003–2012. Rapportförfattaren professor Eskil Wadensjö konstaterade att många av de yngre hade okänd utbildning, vilket troligen betydde att de saknade någon form av fullgjord utbildning. För de som var äldre än 20 år var andelen högre som hade fullständig gymnasieutbildning. Arbetslösheten inte är hög inom gruppen, och att de som kommer från Afghanistan utmärker sig genom att oftare ha arbete. De flesta börjar arbeta i 20-årsåldern. Pojkarna får jobb på byggen, i transportsektorn eller okvalificerade industrijobb. Flickorna jobbar som undersköterskor, sjukvårdsbiträden och i äldreomsorgen. Lönenivån motsvarar den för svenskfödda inom motsvarande yrken.[18][19]

En rapport från SCB 2023 behandlar de ungdomar som kommit som ensamkommande till Sverige år 2015 och som hade fått uppehållstillstånd. En överväldigande majoritet av dem var afghanska pojkar. Av de 20 000 unga männen var åtta av tio var i arbete år 2022, vilket är högre andel än bland invandrade som kommit med sina föräldrar vid samma tid. Emellertid studerade färre, och det totala antalet som var i arbete eller studier var i samma storleksordning i de två grupperna. Sju av tio hade en arbetsrelaterad inkomst på minst 3 inkomstbasbelopp. Det vanligaste yrket var vård och omsorg samt socialt arbete, både bland kvinnor och män. De flesta saknade gymnasieexamen, vilket åtminstone delvis kan tolkas som att de fortfarande gick i skolan. De vanligaste gymnasieutbildningarna var teknik och tillverkning, hälso- och sjukvård samt social omsorg.[13]

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Afghanistan[redigera | redigera wikitext]

Invandrade afghaner i Sverige 2000-2019
Information
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

Källa: SCB statistikdatabas[20]


Personer i Sverige födda i Afghanistan 1950–2022[21][22][23]
År Folkmängd
1950
  
58
1960
  
17
1970
  
28
1980
  
31
1990
  
534
2000
  
4 287
2001
  
5 211
2002
  
6 122
2003
  
7 017
2004
  
7 830
2005
  
8 345
2006
  
9 872
2007
  
10 605
2008
  
11 446
2009
  
12 745
2010
  
14 420
2011
  
17 489
2012
  
21 484
2013
  
25 144
2014
  
28 443
2015
  
31 267
2016
  
34 754
2017
  
43 991
2018
  
51 979
2019
  
58 780
2020
  
60 858
2021
  
62 803
2022
  
65 662
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Utvisningar[redigera | redigera wikitext]

Under 2018 reste 266 afghanska medborgare självmant till Afghanistan efter utvisningsbeslut enligt Migrationsverket.[24]

I februari 2019 fanns det 6536 afghanska medborgare i Sverige med utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Av dessa var 5060 i åldrarna 13-24 enligt Migrationsverket.[24] I november 2019 fanns över 7000 afghanska medborgare i Sverige med utvisningsbeslut som vunnit laga kraft.[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 24 maj 2019. 
  2. ^ [a b c d e] Utrikes födda den 31 december 2016. ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ Taylor, Alan. ”The Soviet War in Afghanistan, 1979 - 1989” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/photo/2014/08/the-soviet-war-in-afghanistan-1979-1989/100786/. Läst 6 november 2017. 
  4. ^ ”Lifosrapport: Säkerhetsläget i Afghanistan” (Pdf). Migrationsverket. 4 december 2018. sid. 5-8, 83-108. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=42414. Läst 8 november 2019. 
  5. ^ ”Det flyr de från – och så många får stanna i Sverige”. På flykt. http://paflykt.aftonbladet.se/chapter/det-flyr-de-fran-och-sa-manga-far-stanna-i-sverige/. Läst 14 januari 2017. 
  6. ^ ”På flykt i Sverige”. Svenska Afghanistankommittén. https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige. Läst 14 mars 2017. 
  7. ^ ”Därför har så många ensamkommande afghanska barn sökt asyl i Sverige - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. Arkiverad från originalet den 24 november 2016. https://archive.is/20161124030414/http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-21-Darfor-har-sa-manga-ensamkommande-afghanska-barn-sokt-asyl-i-Sverige.html. Läst 14 januari 2017. 
  8. ^ [a b] ”Migrationsverkets årsredovisning 2015 (pdf)”. Migrationsverket. sid. 14-21. https://www.migrationsverket.se/Sok.html?query=%C3%A5rsredovisning+2015&page=1. Läst 20 juni 2019. 
  9. ^ ”Årsredovisning 2018 Migrationsverket” (Pdf). Migrationsverket. sid. 59-62. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Styrning-och-uppfoljning/Redovisning-av-verksamheten.html. Läst 15 juli 2019. 
  10. ^ ”Migrationsverkets årsredovisining 2019” (Pdf). Migrationsverket. sid. 47-51. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Styrning-och-uppfoljning/Redovisning-av-verksamheten.html. Läst 13 mars 2020. 
  11. ^ Mårtensson, Ronja (4 januari 2016). ”Åtta av tio flyktingar saknar id-handlingar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/manga-flyende-saknar-id-handlingar. Läst 10 augusti 2020. 
  12. ^ [a b] ”På flykt i Sverige”. Svenska Afghanistankommittén (SAK). https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige. Läst 6 november 2017. 
  13. ^ [a b] ”Åtta av tio ensamkommande sysselsatta, ofta inom vård och omsorg”. Statistiska Centralbyrån. 28 november 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/integration--analys/pong/statistiknyhet/ensamkommande-2015.-boende-utbildning-och-sysselsattning-2022. 
  14. ^ ”Över hälften av de asylsökande 2015 har fått uppehållstillstånd”. Sveriges Radio Ekot. 9 juni 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7490748&fbclid=IwAR2qY-JTaCmuwERCqL2gxI6-vTdsrTfrFL7221h7xzmnIHIRJXIZc_oC0V8. Läst 9 juni 2020. 
  15. ^ [a b] Nanna Töcksberg Zelano, Stefan de Vylder, Madeleine Ströje Wilkens, Åsa Murray, Shervin Shahnavaz, (10 juli 2020). ”Migration, lögn och förbannad statistik” (Debattartikel). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/lABoxA/migration-logn-och-forbannad-statistik?fbclid=IwAR3ff4-bK4JEa_3xOwsZfjoQ_rFmx-tWzz3Xtcj6kOGS4Famkgh0p_5e6KM. Läst 10 juli 2020. 
  16. ^ Fredrik Beijer (16 juli 2020). ”Statistiken stämmer - måste läsas på rätt sätt” (Migrationsverkets replik). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/0nMEr6/statistiken-stammer-maste-lasas-pa-ratt-satt. Läst 18 september 2020. 
  17. ^ ”Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nyinvandrade”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/stora-skillnader-i-utbildningsniva-mellan-nyinvandrade/. Läst 22 juli 2020. 
  18. ^ ”Ensamkommande från Afghanistan klarar sig bäst”. Forskning.se. 2017-01-25. https://www.forskning.se/2017/01/25/ensamkommande-fran-afghanistan-klarar-sig-bast/. Läst 5 november 2019. 
  19. ^ ”Ensamkommande barn i Sverige”. The Stockholm University Linnaeus Center for Integration Studies (SULCIS. 22 februari 2015. http://www.su.se/polopoly_fs/1.225235.1424628185!/menu/standard/file/Ensamkommande%20barn%20till%20Sverige%20%20rapport%201.pdf. Läst 22 juli 2020. 
  20. ^ ”Population by country of birth, age and sex. Year 2000 - 2018”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/en/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/. Läst 22 juli 2020. 
  21. ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 24 maj 2019. 
  22. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 24 maj 2019. 
  23. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 
  24. ^ [a b] ”Nyss bodde han hos en familj i Sala – nu sover Omid, 18, under en bro i Paris”. Expressen. 11 februari 2019. https://www.expressen.se/nyheter/qs/nyss-bodde-han-hos-en-familj-i-sala-nu-sover-omid-under-en-bro-i-paris/. Läst 27 oktober 2019. 
  25. ^ Pisoni, Johan (3 november 2019). ”Över 1000 barn väntar på utvisning till Afghanistan”. https://www.svt.se/nyheter/hundratals-barn-vantar-pa-utvisning-till-afghanistan-efter-beslut-fran-migrationsverket. Läst 23 december 2019.