Borås kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borås kommun
Borås stad
Kommun
Borås kommunvapen - Riksarkivet Sverige-vector.svg
Fri vapensköld för Borås kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domsaga Borås domsaga
Läge 57°43′N 12°56′Ö / 57.717°N 12.933°Ö / 57.717; 12.933
Centralort Borås
Areal 967,53 km² (2015-01-01)[1]
121:a största (av 290)
 - land 909,88 km²
 - vatten 57,65 km²
Folkmängd 108 083 (2015-09-30)[2]
13:e största (av 290)
 - centralort 63 441 (2005)14:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 118,79 invånare/km²[2][1]
46:e högsta (av 290)
GeoNames 2720496
Kommunkod 1490
Tätortsgrad (%) 89,6 (2010)[3]
Antal anställda 9 775 (2014-11)[4]
Borås Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.boras.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län, i landskapet Västergötland. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.

Kommunen använder namnet Borås stad sedan 2003 i de fall där så är juridiskt möjligt.

Kommunen gränsar i söder till Tranemo kommun, Svenljunga kommun och Marks kommun, i väster till Bollebygds kommun, i norr till Vårgårda kommun och Herrljunga kommun samt i öster till Ulricehamns kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 27 och riksväg 40 samt Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar och Karlskrona samt av regiontågen Västtågen som också har stopp i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås har stopp vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors. I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och Lysjö bildades. Några delar kom också att uppgå i Länghems landskommun som upplöstes 1967.

1961 bildades Viskafors landskommun och 1967 Dalsjöfors landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun samtidigt som Lysjö landskommun upplöstes. 1974 införlivades kommunerna: Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors samt även Bollebygd.

1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domsaga.[6]

Kommunens namn[redigera | redigera wikitext]

Borås är en av de 13 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stads privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
107 562
1975
  
105 177
1980
  
102 129
1985
  
99 963
1990
  
101 766
1995
  
96 139
2000
  
96 883
2005
  
99 325
2010
  
103 294
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa så var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Borås kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.

Järnvägstrafik bedrivs på Kust till kust-banan, Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan.

I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2010 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet och vägvalet. 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, vägvalet och miljöpartiet.

Ordförande för kommunstyrelsen är sedan 2010 Ulf Olsson (S) och vice ordförande sedan 2010 är Anette Carlsson (M).

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Per-Olof Höög
Förste vice ordförande
M
Ulf Sjösten
Andre vice ordförande
C
Leila Pekkala
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Yvonne Persson Sociala omsorgsnämnden
M
Wiwi Roswall
S
Sara Andersson Kulturnämnden
FP
Lars Gustaf Andersson
V
Anita Persson Miljö- och konsumentnämnden
C
Karl-Eric Nilsson
S
Mathias Duell Lokalförsörjningsnämnden
M
Paul-Andre Safko
S
Christina Frisk Överförmyndarnämnden
M
Urban Stenkvist
S
Helene Sandberg Utbildningsnämnden
FP
Andreas Cerny
V
Ida Legnemark Fritids- och folkhälsonämnden
C
Cecilia Andersson
S
Lars-Åke Johansson Arbetslivsnämnden
FP
Lotta Preijde
S
Kjell Classon Samhällsbyggnadsnämnden
M
Malin Wickberg
S
Kent Hedberg Servicenämnden
M
Robin Nylén
S
Malin Carlsson Stadsdelsnämnden Norr
M
Marie Fridén
S
Per Carlsson Stadsdelsnämnden Väster
C
Kerstin Hermansson
V
Ida Legnemark Stadsdelsnämnden Öster
M
Ulf Sjösten
S
Rose-Marie Liljenby Andersson Tekniska nämnden
M
Oliver Öberg
S
Andreas Ekström Valnämnden
M
Paul-Andre Safko

Mandatfördelning i Borås kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP VÄG SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 27 8 10 9
27 8 10 9
54 89,5
43 11
1973 2 36 20 7 14
36 20 7 14
79 92,4
66 13
1976 3 35 17 8 16
35 17 8 16
79 90,5
62 17
1979 4 35 15 8 17
4 35 15 8 17
79 89,4
58 21
1982 4 38 11 5 1 20
4 38 11 5 20
79 90,4
55 24
1985 4 34 7 12 5 17
4 34 7 12 5 17
79 88,8
52 27
1988 4 36 4 6 9 5 15
4 36 4 6 9 5 15
79 85,2
52 27
1991 4 33 2 6 8 9 17
4 33 6 8 9 17
79 85,3
53 26
1994 3 37 3 4 5 6 15
3 37 3 4 5 6 15
73 84,9
41 32
1998 10 25 3 6 3 3 7 16
10 25 3 6 3 3 7 16
73 79,00
41 32
2002 6 29 2 6 4 6 6 14
6 29 6 4 6 6 14
73 78,38
41 32
2006 6 26 3 3 1 4 6 5 19
6 26 3 3 4 6 5 19
73 79,13
39 34
2010 5 24 5 1 6 4 6 3 19
5 24 5 6 4 6 3 19
73 81,72
39 34
2014 6 24 5 9 4 5 3 17
6 24 5 9 4 5 3 17
73 82,07
42 31
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Borås stad har fyra vänorter:

Man har också ett samarbete med

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2007:229
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.