Borås kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Borås kommun
Borås stad
Kommun
Rathaus Borås.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortBorås
Inrättad1 januari 1971
UtbrutitBollebygds kommun (1995)
Anställda11 030 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal967,53 kvadratkilometer ()[2]
- därav land909,88 kvadratkilometer[2]
- därav vatten57,65 kvadratkilometer[2]
Folkmängd112 353 ()[3]
Bef.täthet123,48 inv./km² (land)
Läge
Borås Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°43′00″N 12°56′00″E / 57.716666666667°N 12.933333333333°Ö / 57.716666666667; 12.933333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsBorås domkrets
Koder
Kommunkod1490 (–)
1583 (–)
Org.nummer212000-1561[4]
Postnummer50110–50899[5]
Riktnummer033
GeoNames2720496
Redigera Wikidata

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.

Kommunen använder namnet Borås stad sedan 2003 i de fall där så är juridiskt möjligt.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i söder till Tranemo kommun, Svenljunga kommun och Marks kommun, i väster till Bollebygds kommun, i norr till Vårgårda kommun och Herrljunga kommun samt i öster till Ulricehamns kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad förblev oförändrade.

1961 bildades Viskafors landskommun av Kinnarumma och Seglora landskommuner och 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarps landskommun samt Dannike församling ur den då upplösta Länghems landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun. Samtidigt upplöstes och delades Lysjö landskommun. Huvuddelen fördes då till Svenljunga kommun medan Ljushults församling fördes till Dalsjöfors kommun. 1974 införlivades kommunerna Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors i Borås kommun.

1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets.[7]

Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010, något som bland annat inneburit tvåspråkiga webbplatser. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.[8]

Kommunens namn[redigera | redigera wikitext]

Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stads privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Observera att kommunens gränser ändrades 1974 och 1995, därav de stora svängningarna.

Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
107 562
1975
  
105 177
1980
  
102 129
1985
  
99 963
1990
  
101 766
1995
  
96 139
2000
  
96 883
2005
  
99 325
2010
  
103 294
2015
  
108 488
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).[10]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Borås kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

  1. Borås 71 700
  2. Sandared 6 602
  3. Fristad 5 409
  4. Viskafors 3 701
  5. Dalsjöfors 3 606
  6. Gånghester 3 533
  7. Rydboholm 993
  8. Sandhult 563
  9. Aplared 463
  10. Dannike 437
  11. Borgstena 426
  12. Bosnäs 425
  13. Rångedala 420
  14. Hedared 361
  15. Kinnarumma 333
  16. Bredared 313
  17. Äspered 293

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo. Från Borås utgår länsväg 180 åt nordväst.

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar samt på linjen Göteborg–Borås av Västtågen som också gör uppehåll i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås stannar vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors.

I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2018 styrs kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna. 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, vägvalet och miljöpartiet.

Ordförande för kommunstyrelsen är sedan 2018 Per-Olof Höög (S) och vice ordförande sedan 2018 är Ulrik Nilsson (M).

Kommunfullmäktige [13][redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Per-Olof Höög
Förste vice ordförande M Ulrik Nilsson
Andre vice ordförande L Anne-Marie Ekström
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Arbetslivsnämnden S Lars-Åke Johansson L Lotta Preijde
Fritids- och folkhälsonämnden V Ida Legnemark C Cecilia Andersson
Förskolenämnden S Leif Johansson M Marie Fridén
Grundskolenämnden S Per Carlsson M Ulf Sjösten
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden S Helene Sandberg L Andreas Cerny
Individ- och familjeomsorgsnämnden S Mats Tolfsson M Urban Svenkvist
Krisledningsnämnden S Ulf Olsson M Annette Carlson
Kulturnämnden S Sara Andersson L Lars Gustaf Andersson
Lokalförsörjningsnämnden S Mathias Duell M Paul-Andre Safko
Miljö- och konsumentnämnden V Anita Persson C Karl-Eric Nilsson
Samhällsbyggnadsnämnden S Kjell Classon M Lars-Gunnar Comén
Servicenämnden S Kent Hedberg M Ulf Sjösten
Sociala omsorgsnämnden S Yvonne Persson M Vivi Roswall
Tekniska nämnden S Rose-Marie Liljenby Andersson M Oliver Öberg
Valnämnden S Ulla Krok M Paul-Andre Safko
Vård- och äldrenämnden V Ida Legnemark C Kerstin Hermansson
Överförmyndarnämnden S Christina Frisk M Anna Christensen

Mandatfördelning i Borås kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPVÄGSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970278109
278109
5489,5
4311
197323620714
3620714
7992,4
6613
197633517816
3517816
7990,5
6217
197943515817
43515817
7989,4
5821
1982438115120
43811520
7990,4
5524
1985434712517
434712517
7988,8
5227
1988436469515
436469515
7985,2
5227
1991433268917
43368917
7985,3
5326
1994337345615
337345615
7384,9
4132
199810253633716
10253633716
7379,00
4132
20026292646614
629646614
7378,38
4132
200662633146519
6263346519
7379,13
3934
201052451646319
5245646319
7381,72
3934
20146245945317
6245945317
7382,07
4231
201862331155515
62331155515
7383,39
4330
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hässleholmen Östra 75,09 % 30,86 %
M Centrum Östra 35,46 % 20,67 %
SD Fristad Sydöstra 27,94 % 15,45 %
V Kristineberg 13,70 % 7,90 %
L Bergdalen Södra 13,70 % 7,44 %
C Tämta-Vänga 33,62 % 6,70 %
KD Brämhult Östra 13,30 % 6,62 %
MP Knalleland-Lundby 6,31 % 3,62 %
FI Knalleland-Lundby 1,58 % 0,29 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Borås stad har fyra vänorter:

Man har också ett samarbete med

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ läs online,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  8. ^ Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649. 
  9. ^ SFS 2007:229
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Ahlgren, Elin. ”Borås Stads webbplats” (på sv). www.boras.se. https://www.boras.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige/ledamoterkommunfullmaktige.4.1fef6289155e1318edf181e8.html. Läst 23 oktober 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]