Ann Heberlein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ann Heberlein
Ann Heberlein på Akademibokhandeln/City i Stockholm 2016.
Född 22 juni 1970 (47 år)
Kirsebergs församling i Malmöhus län
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Teol. doktor. Författare
Politiskt parti Moderaterna

Ann Helen Heberlein, ursprungligen Holmström, född 22 juni 1970 i Kirsebergs församling i Malmöhus län,[1] är en svensk författare och teologie doktor i etik.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ann Heberlein disputerade 2005 vid centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Avhandlingen Kränkningar och förlåtelse behandlade begreppen skuld, skam, moraliskt ansvar, kränkningar och förlåtelse. I januari 2007 tillträdde hon en postdoctjänst vid institutionen för praktisk filosofi, Stockholms universitet, där hon arbetade på ett projekt om straffets betydelse. Sedan maj 2009 är Heberlein verksam vid Lunds universitet.[2]

Heberlein har vidare skrivit en lärobok i sexualetik, Den sexuella människan (2004)[3] samt medverkat i Systematisk teologi (Martinsson, Sigurdson & Svenungsson, 2007) med ett kapitel om synd och har bidragit till flera antologier. År 2008 publicerade hon debattboken Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar.[4]

Ann Heberlein är också verksam som författare och kulturskribent. Hon skriver på bloggen Ledarsidorna och har tidigare skrivit för Sydsvenskan,Dagens Nyheter,Expressen och Axess. Hon var kolumnist i Kyrkans tidning[5] under en period, samt har regelbundet medverkat i Sveriges Radio P1 med Tankar för dagen[6] och i Filosofiska rummet.[7] Sommaren 2009 var hon en av sommarpratarna i P1.[8]

I januari 2008 gav hon ut boken Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva[9], en självbiografisk berättelse om att leva med självmordstankar och svår ångest i samband med sin diagnos Bipolär sjukdom typ 2. År 2012 dramatiserades boken och sattes upp som teaterföreställning på Dramaten i Stockholm. Teaterföreställningen hade tidigare satts upp i både Uppsala och Göteborg. [10] Under 2015 leder Heberlein miniserien Mina två liv om bipolaritet i Sveriges Television.[11] I maj 2016 slutade Heberlein som frilansskribent för Sydsvenskan efter meningsskiljaktigheter med kulturredaktionens chef Rakel Chukri.[12] Heberlein medverkar sedan september 2016 regelbundet som krönikör på Ledarsidorna.

Heberlein har ofta engagerat sig i samhällsdebatten, till exempel kring sexuellt våld mot kvinnor[13], kring invandringspolitik och kring Svenska kyrkan.[14] I januari 2017 meddelade Heberlein att hon lämnar Svenska Kyrkan i protest mot ledningens samarbete med företrädare för islam, ett för svagt engagemang för förföljda kristna, och mot kyrkans politisering.[15]

I juni 2017 meddelade Heberlein att hon ställer upp i riksdagsvalet 2018 för Moderaterna.[16]

År 2017 utgav Heberlein debattboken Den banala godheten, som bland annat handlar om Sveriges asylpolitik, integration, mångkulturalism och svenska värderingar. I boken hävdar hon ”att den svenska migrationspolitiken alltför länge styrts av en banal godhet, en naiv välvilja om man så vill – en önskan om att vara god och göra gott, där politikerna inte reflekterat över eller velat se konsekvenserna av sina handlingar och beslut”.

Bokens titel anspelar på Hanna Arendts bok Den banala ondskan[17], i vilken Arendt hävdar att det inte alltid finns onda motiv bakom onda handlingar utan att drivkraften bakom onda handlingar påfallande ofta är ytterst banal. På samma sätt skulle det, menar Heberlein, vara ”banal godhet” att återgå till en generösare asylpolitik med tanke på de ”i det närmaste oöverblickbara konsekvenser”, som den svenska migrationspolitiken har lett till.[18] Boken utmynnade i vad som kom att kallas "godhetsdebatten"[19], där Heberlein fick motta kritik för dessa ståndpunkter. [20][21]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Den sexuella människan. Etiska perspektiv. Studentlitteratur, Lund (2004)
  • Kränkningar och förlåtelse: en etisk studie med hänsyn till föreställningar om offer, förövare, skuld och ansvar. Thales förlag (2005, doktorsavhandling)
  • Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar. ICA bokförlag (2008)
  • Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Weyler förlag (2008)
  • En liten bok om ondska. Albert Bonniers förlag (2010)
  • Ett gott liv. Albert Bonniers förlag (2011)
  • Så vänder jag ändå tillbaka till Gud (Verbum 2014)
  • Etik: människa, moral, mening: en introduktion (2014)
  • Fas 3 (2015; novell)
  • Den banala godheten: mångkultur, integration och svenska värderingar Greycat Publishing (2017)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Lunds Universitet
  3. ^ Libris
  4. ^ Förlagets presentation Arkiverad 22 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Kyrkans tidning
  6. ^ Sveriges Radio Tankar för dagen
  7. ^ Sveriges Radio Filosofiska rummet
  8. ^ Sveriges Radio Sommarvärdar i P1
  9. ^ Förlagets presentation Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Dramaten – Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva Arkiverad 13 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ "Bipolära liv skildras inifrån", Svenska Dagbladet, läst 20 maj 2015
  12. ^ Lindberg, Louise. ”Ann Heberlein rasar mot Sydsvenskan – avslutar samarbetet”. Bonnier Business Media. http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/05/24/ann-heberlein-rasar-mot-sydsvenskan-pa-facebook--och-avslutar-samarbetet/. Läst 3 juni 2016. 
  13. ^ ”Ann Heberlein: I tystnaden växer misstron och hatet”. 2016-10-07. Ledarsidorna.se. http://ledarsidorna.se/2016/10/ann-heberlein-i-tystnaden-vaxer-misstron-och-hatet/. Läst 6 november 2016. 
  14. ^ Svenska kyrkan vill inte längre leda ett kristet samfund” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/debatt/kyrkan-vill-inte-leda-ett-kristet-samfund/. Läst 14 september 2017. 
  15. ^ ”Därför lämnar Ann Heberlein Svenska kyrkan” (på sv). www.dagen.se. http://www.dagen.se/darfor-lamnar-ann-heberlein-svenska-kyrkan-1.913875. Läst 14 september 2017. 
  16. ^ Ann Heberlein kandiderar för M i riksdagsvalet
  17. ^ https://www.expressen.se/kultur/bocker/konspirationsteorier-och-siffertrix-i-heberleins-bok/
  18. ^ Heberlein, Ann: Den banala godheten. Mångkultur, integration och svenska värderingar (Greycat Publishing, Furusund 2017), s. 17–20.
  19. ^ ”Därför lämnar Ann Heberlein Svenska kyrkan” (på sv). www.dagen.se. http://www.dagen.se/darfor-lamnar-ann-heberlein-svenska-kyrkan-1.913875. Läst 14 september 2017. 
  20. ^ ”Hoppas du inte har känt dig så god i helgen”” (på sv-SE). Omni. http://omni.se/hoppas-du-inte-har-kant-dig-sa-god-i-helgen/a/m2mqv. Läst 14 september 2017. 
  21. ^ ”Trendigt att förakta de som försöker göra gott”” (på sv-SE). Omni. http://omni.se/trendigt-att-forakta-de-som-forsoker-gora-gott/a/X12mm. Läst 14 september 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]