Vaxholms kustartilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För efterföljaren Amf 1, se Första amfibieregementet.
Vaxholms kustartilleriregemente
(KA 1)
Första amfibieregementet vapen.svg
Vapensköld för Vaxholms kustartilleriregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnVaxholms kustartilleriregemente
Datum1902–2000
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypKustartilleriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
FöregångareVaxholms artillerikår
EfterföljareAmfibieregementet
Del avMellersta militärområdet [a]
HögkvarterVaxholms garnison
FörläggningsortRindö
FärgerBlått, gult och rött
              
Marsch"Gardeskamrater" (Rydberg) [b]
MaskotTorleif
Befälhavare
RegementschefStefan Jontell [c]
Framstående befälhavareHåkan Syrén [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TruppslagsteckenMM.23420.jpg
TilläggsteckenMILI.009908.jpg

Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) var ett kustartilleriförband inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1902–2000. Förbandsledningen var förlagd i Vaxholms garnisonRindö.[2][3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

År 1902 överfördes artillerikåren till Kustartilleriet och bildade Vaxholms kustartilleriregemente, KA 1. Byggnaderna stod klara 1906 efter Erik Josephsons typritningar för infanteriet. Kasernerna som togs i bruk redan 1904, hade tre våningar till skillnad från typritningarnas fyra. Delar av KA 1 förlades till Vaxholm och det var först på 1940-talet som verksamheten samlades till östra Rindö invid Oskar-Fredriksborg. KA 1 bestod av artillerikompanier, minörkompanier och yrkeskompanier: en organisation som bibehölls till 1940-talet. 1941 blev det före detta Vaxholms grenadjärregemente, I 26:s byggnader en del av KA 1. Den del av KA 1 som varit förlagd på Vaxholms fästning förlades istället i före detta I 26:s kaserner.[4]

År 1956–1957 utbildades Sveriges första kustjägarförband vid Närförsvarsskolan (NärfS) vid KA 1. År 1958 föreslår Chefen för Marinen (CM) i en skrivelse till ÖB att Närförsvarsskolan (NärfS) skall omorganiseras till en kustjägarskola, Kustjägarskolan (KustJS) och Närförsvarsskolan, från 1959 döptes skolan om Kustjägarskolan.

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog både överbefälhavaren, ett förslag som delades av den parlamentariska försvarskommittén, att sammanslå Stockholms kustartilleriförsvar (SK) och Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) till en myndighet. Bakgrunden till förslaget var att få en stringent organisation inom kustartilleriet, genom att stabsorganisationer reducerades eller sammanslogs och en istället utöka utbildningsorganisationen. Enligt överbefälhavarens förslag skulle förändringen genomförts senast till 1985.[5] Från 1985 var regementet underställt chefen för Stock­holms kustartilleriförsvar. Det nya förbandet som bildades åren 1984–1985 benämndes Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1).

Åren 1986 och 1990 gjordes en förändring inom marinens lägre regionala ledningsnivå, där kustartilleriförsvaret sammanslogs regionvis med örlogsbaserna. Den nya myndigheten som bildades genom sammanslagningarna kom att benämnas marinkommando. Därmed kom samtliga marina stridskrafter inom respektive geografiska område ledas av en gemensam chef.[6] På ostkusten kom därmed Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) och Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) att sammanslås och bildade den 1 juli 1990 Ostkustens marinkommando (MKO). Ostkustens marinkommando förlade sin förbandsledning till Muskö örlogsbas. Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) kom därmed den 30 juni 1990 att upplösas som myndighet. Från den 1 juli 1990 utgjorde Vaxholms kustartilleriregemente organisatoriskt en utbildningsenhet inom kommandot, med egen regementsstab på Rindö.[7] Vaxholms kustartilleriregemente blev därmed en utbildningsenhet inom kommandot men med egen regementsstab.

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen att den framtida grundorganisationen skulle innehålla två kustartilleriförband. Där ett av de två kustartilleriförbanden skulle utgöra en huvudenhet, där regeringen ansåg att Vaxholms kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) skulle utgöra huvudenheten. Det med anledning till att förbandet hade en mycket god närhet till Stockholms skärgård, med övnings- och skjutfält med dimensionerande terrängtyper. Inget av de andra regementena ansågs sakna terrängförhållanden och infrastruktur för att utgöra en huvudenhet. Vilket regemente som skulle kvarstå vid sidan om KA 1, stod mellan Karlskrona kustartilleriregemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2), Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4). KA 3 föll dock snabbt bort i processen, då verksamheten ansågs begränsad och att enheten saknade tillräckliga och lämpliga övningsområden. Angående KA 4 så ansågs även det ha begränsade övningsförutsättningar. KA 2 ansågs ha de bästa förutsättningar för att verka som en andra enheten vid sidan av KA 1. Dock ansåg regeringen att det var av stor betydelse Göteborg som Sveriges andra stad även hade en militär närvaro. Vidare ansåg regeringen med att behålla KA 4 skulle ge flottan möjlighet till fortsatt verksamhet för sjöstridsförbanden i Göteborg. Därav förslog regeringen att KA 1 och KA 4 skulle behållas i den nya grundorganisationen.[8]

Genom försvarsbeslutet 2000 beslutades samtidigt att kustartilleriet skulle avvecklas i dess dåvarande form. De kvarvarande förbanden skulle få en annan inriktning än hittills. Därav ansåg regeringen att förbanden skulle benämnas amfibieregemente, och att vapenslaget kustartilleriet ändras till amfibiekåren. Därav kom Vaxholms kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) att upplösas som kustartilleriförband den 30 juni 2000. Den 1 juli 2000 bildades i dess ställe amfibieförbandet Vaxholms amfibieregemente (Amf 1).[9]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

År 1956 såg indelningen ut på följande sätt:[10]

  • Spärrbataljon med bataljonsstab
  1. batt (stabs och sambandsutbildning)
  2. batt (tungt sjöfrontsartilleri)
  3. batt (lätt sjöfrontsartilleri)
  • Minbataljon med bataljonsstab
  • KA Minskola
  1. Muldiv (min och dykutbildning)
  2. Muldiv (båtutbildning)
  • Närförsvarsskolan - NärfS med skolstab
  1. Kustjägarkompani = en försöksorganisation, vilken bestod av två jägarplutoner, varav en attackdykartropp om 12 st dykare ingick i den första jägarplutonen och en understödspluton med granatkastare (8 cm GRK m/29-32). Sammanlagt antal soldater på kompaniet = 89 st (frivilliga värnpliktiga underbefälselever grupp A).

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Första kustartilleribrigaden[redigera | redigera wikitext]

Första kustartilleribrigaden (KAB 1) bildades 1956 som en kustartilleribrigad och löd i fredsorganisationen under Vaxholms kustartilleriregemente. Brigaden som utgjordes inledningsvis i krigsorganisationen av en stab på Hamnholmen och två spärrbataljoner baserade på Arholma och Söderarm samt lokalförsvarsbataljoner.[11] År 1984 bestod brigadens krigsorganisation av tre spärrbataljoner, Roten, Arholma och Söderarm samt lokalförsvarsbataljoner.[12] Den 1 juli 1994 avskiljdes brigaden även i fredsorganisationen från regementet och omorganiserades till Roslagens marinbrigad (RMB).[13]

Andra kustartilleribrigaden[redigera | redigera wikitext]

Andra kustartilleribrigaden (KAB 2) bildades 1956 som en kustartilleribrigad och löd i freds- och i krigsorganisationen under Vaxholms kustartilleriregemente. Brigaden som utgjordes inledningsvis i krigsorganisationen av en stab på Rindö och en spärrbataljon baserade på Korsö och två kustjägarkompanier samt två robotbatterier.[11] År 1984 bestod brigadens krigsorganisation av spärrbataljonen Korsö, tre rörliga spärrkompanier och tre kustjägarkompanier.[12] Den 1 juli 1994 omorganiserades brigaden till en rörlig brigadledning med utgångsgruppering i mellanskärgården. År 1996 bestod brigaden av bland annat av spärrbataljon (som nu benämns kustförsvarsbataljon) Korsö, 1. amfibiebataljonen samt Stridsgrupp Oxdjupet (ubåtsskyddskompani). Brigaden avvecklas den 30 juni 2000 och utgjorde från den 1 juli 2000 grunden till Vaxholms amfibieregemente.[13]

Tredje kustartilleribrigaden[redigera | redigera wikitext]

Tredje kustartilleribrigaden (KAB 3) bildades 1956 som en kustartilleribrigad och löd i fredsorganisationen under Vaxholms kustartilleriregemente. Brigaden som utgjordes i krigsorganisationen av en stab på Järflotta och tre spärrbataljoner, Ornö, Mellsten, Askö.[11] Den 1 juli 1994 avskiljdes brigaden även i fredsorganisationen från regementet och omorganiserades till Södertörns marinbrigad (SMB).[13]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förbandet var förlagt till Rindö i Stockholms skärgård i Uppland för bemanning av Vaxholms fästning och Oscar-Fredriksborg fästning samt Hörningsholms kustposition.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefer/regementschefer för KA 1:

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Vaxholms kustartilleriregemente 1902-01-01 1984-12-31?
Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente 1985-01-01? 1990-06-30
Vaxholms kustartilleriregemente 1990-07-01 1994-06-30
Andra kustartilleribrigaden med Vaxholms kustartilleriregemente 1994-07-01 1998-06-30
Vaxholms kustartilleriregemente och första kustartilleribrigaden 1998-07-01 2000-06-30
Beteckningar
KA 1 1902-01-01 1984-12-31?
SK/KA 1 1985-01-01? 1990-06-30
MKO/KA 1 1990-07-01 1994-06-30
KAB 2/KA 1 1994-07-01 1998-06-30
KA 1/KAB 1 1998-07-01 2000-06-30
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Vaxholms garnison/Rindö (F) 1902-01-01 2000-06-30
Hamnskär (D) 1939-??-?? 1945-??-??
Korsö (D) 1939-??-?? 1945-??-??
Mällsten (Ö) 1939-??-?? 1945-??-??
Myttinge skjutfält (Ö) 1902-01-01 2000-06-30

Kända personer som tjänstgjort eller gjort värnplikt på KA 1[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1933–1957 var regementet underställt chefen för Ostkustens marindistrikt, åren 1957–1966 chefen för Marinkommando Ost, åren 1966–1985 chefen för Östra militärområdet, åren 1985–1990 chefen för Stockholms kustartilleriförsvar, åren 1990–1994 chefen för Ostkustens marinkommando, åren 1994–2000 chefen för Mellersta militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1948, fastställdes den 13 juni 1996. Övertogs 2000 av Amfibieregementet.[1]
  3. ^ Stefan Jontell blev sista chefen för regementet.
  4. ^ Håkan Syrén var regementschef åren 1994–1996, Sveriges överbefälhavare åren 2004–2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 63
  2. ^ Braunstein (2011), s. 120-122
  3. ^ Kjellander (2007), s. 205
  4. ^ ”Kulturmiljöinventering av f.d. Kustartilleriregemente KA 1 vid Oscar Fredriksborg på Rindö, Vaxholm” (pdf). Vasallen - Nyréns Arkitektkontor. 12 januari 2007. sid. 9-10. Arkiverad från originalet den 2 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130102034811/http://www.vaxholm.se/dman/Document.phx?documentId=bb24107200319686&cmd=download. Läst 20 mars 2010. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 10 november 2018. 
  6. ^ Marintaktiska kommandot (2002), s. 82
  7. ^ Braunstein (2011), s. 47
  8. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330/html. Läst 22 juli 2018. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:97”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-organisatoriska-fragor-inom-forsvarsmakten_GN0397. Läst 22 juli 2018. 
  10. ^ Eriksson, Tim (16 februari 2008). ”Waxholms Kustartilleriregemente KA 1”. Kustartilleriet.gearhead.se. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407142427/http://kustartilleriet.gearhead.se/KA1.html. Läst 20 mars 2010. 
  11. ^ [a b c] Marintaktiska kommandot (2002), s. 304
  12. ^ [a b] Marintaktiska kommandot (2002), s. 306
  13. ^ [a b c] Marintaktiska kommandot (2002), s. 85-86
  14. ^ Wahlberg, Stefan. ”Gert Fylking KJ 66: Juckare i rosa träningsoverall”. Kustjagarveteranerna.se. http://kustjagarveteranerna.se/gert-fylking/. Läst 1 april 2014. 
  15. ^ Ericson, Dixie (14 september 2013). ””Mozart” – skyttekung och feelgood-coach”. Totally Örebro. http://totallyorebro.se/marknad/features-marknad/mozart-skyttekung-feelgood-coach/?fb_action_ids=10151648306026645&fb_action_types=og.likes. Läst 15 september 2013. 
  16. ^ Groll, Helena (19 juli 2008). ”Dolph Lundgren”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/369402?programid=2071. Läst 29 september 2008. 
  17. ^ Wagner, Jakob (21 december 2004). ”Hjelt tar befälet”. Värnpliktsnytt. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024000449/http://www.varnpliktsnytt.se/skrivut.php?id=2175. Läst 29 september 2008. 
  18. ^ Hansson, Anita (7 september 1999). ”Vpl Bernadotte trivs i lumpen”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/07/prins.html. Läst 26 september 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ljungberg, Mauritz C:son (1982). ”Kungl. Vaxholms kustartilleriregemente: några anteckningar om dess föregångare”. Vaxholms fästnings museum 1982(22),: sid. 5-44 : ill.. 0349-4802. ISSN 0349-4802.  Libris 10256133
  • Marintaktiska, kommandot (2002). Kustförsvar: från kustbefästningar till amfibiekår: Kustartilleriet-Amfibiekåren 1902–2002. Hårsfjärden: Marintaktiska kommandot. Libris 8555135. ISBN 91-631-2285-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]