Acetylsalicylsyra

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Aspirin)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Acetylsalicylsyra
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn2-acetoxibensoesyra
Övriga namnAspirin, ASA
Kemisk formelC9H8O4
Molmassa180,160 g/mol
CAS-nummer50-78-2
SMILESO=C(Oc1ccccc1C(=O)O)C
Egenskaper
Densitet1,40 g/cm³
Löslighet (vatten)3 g/l (20 °C)
Smältpunkt135 °C
Kokpunkt140 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
LD50200-250 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Acetylsalicylsyra (förkortat ASA)[1] är ett läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatorisk effekt, samt med en trombocytaggregationshämmande effekt. ASA tillhör läkemedelsgruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Acetylsalicylsyra upptäcktes 1897 av Felix Hoffman[2] vid Bayer AG i Tyskland och fick namnet från växtsläktet Salix i vars bark ursprunget salicylsyra finns. Varumärket fick namnet Aspirin från det äldre botaniska namnet Spiraea ulmaria på växten älgört, som även den innehåller salicylsyra. Då Aspirin sedan 1900-talet har varit ett av de mest framgångsrika varumärkena inom läkemedelsindustrin internationellt, har ordet aspirin på flera språk, dock ej på svenska, blivit ett varumärkesord. I Sverige introducerades acetylsalicylsyra 1924 av Leo Läkemedel AB med handelsnamnet Albyl.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Acetylsalicylsyra används mot tillfälliga smärt- och febertillstånd, samt som antikoagulerande medel vid risk för blodpropp och då vanligen som profylax (förebyggande) i låga doser. Studier har visat att regelbundet intag av ASA kan minska risken för pankreascancer (cancer i bukspottkörteln).[3]

Verkningsmekanism[redigera | redigera wikitext]

Syran verkar genom att hämma bildningen av prostaglandiner, vilka bland annat har proinflammatoriska och protrombotiska effekter i kroppen. Hämningen har således en antiinflammatorisk och en trombocytaggregationshämmande effekt, där den senare troligtvis beror av minskad bildning av tromboxan A2. Bildningen av prostaglandiner hämmas genom att acetylsalicylsyra hämmar enzymet cyklooxygenas som omvandlar arakidonsyra till prostaglandiner.

Salicylater har förmågan att kompetitivt binda till albumin i blodet och då tränga bort bilirubin som transporteras till levern för gallproduktion. Det frigjorda bilirubinet har förmåga att skada det centrala nervsystemet hos småbarn.[4]

En modern myt var att acetylsalicylsyra i Coca-Cola eller i lättöl ger berusning.[5] Sådana effekter finns inte.

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Barn under 18 år bör inte använda ASA som febernedsättande vid virussjukdomar som till exempel influensa, eftersom det kopplats samman med den ovanliga sjukdomen Reyes syndrom.[6]

De främsta biverkningarna är att acetylsalicylsyra kan irritera mag-tarmkanalens slemhinnor och nedsätta blodets förmåga att koagulera. ASA verkar antikoagulerande på blodet, vilket nyttjas vid vissa tillstånd, men det kan också orsaka problem med ökande blödningsbenägenhet. Andra NSAID-preparat, som till exempel ibuprofen och diklofenak, är något skonsammare för kroppen eftersom de inte påverkar magens slemhinnor och blodets koaguleringsbenägenhet lika mycket.[7] Vissa astmatiker (cirka 10 %) kan drabbas av något som kallas ASA-astma om de använder ASA eller NSAID-preparat. Är man allergisk mot acetylsalicylsyra så kännetecknas det ofta genom svullnader i ansiktet, i synnerhet kring ögonpartiet.

Varumärken[redigera | redigera wikitext]

Acetylsalicylsyra finns i FASS både under ATC-kod N02: Analgetika (under rubriken N02BA: Salicylsyra och derivat) och B01: Antikoagulantia (under rubriken B01AC: Trombocytaggregationshämmande medel exklusive heparin).[8]

Exempel på handelsnamn för acetylsalicylsyra är:

  • Albyl minor
  • Aspirin
  • Bamycor
  • Bamyl
  • Magnecyl
  • Trombyl

Acetylsalicylsyra förekommer också i läkemedel som har flera aktiva substanser:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Prostaglandinsynteshämmare (acetylsalicylsyra, NSAID inklusive coxiber) under graviditet – slutsatser från EU-utredning om risk för fosterpåverkan”. https://lakemedelsverket.se. 16 juni 2004. https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2004/Prostaglandinsynteshammare-acetylsalicylsyra-NSAID-inklusive-coxiber-under-graviditet--slutsatser-fran-EU-utredning-om-risk-for-fosterpaverkan/. Läst 20 januari 2019. 
  2. ^ ”Uppsala universitet, växter som läkemedel”. http://www.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/pil.html. 
  3. ^ Rimpi, Sara (4 april 2011). ”Acetylsalicylsyra kan minska risken för bukspottkörtelcancer”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/acetylsalisylsyra-kan-minska-risken-for-bukspottkortelcancer. Läst 5 april 2011. 
  4. ^ Lippincotts Biochemistry 5th ed.
  5. ^ ”Många myter om populär dryck”. http://www.dn.se/arkiv/ekonomi/manga-myter-om-popular-dryck. 
  6. ^ ”Aspirin och barn”. Svenska Yle. http://svenska.yle.fi/webbdoktorn/index.php/4523_aspirin_och_barn. 
  7. ^ ”Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta”. 1177. Sveriges landsting och regioner. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Receptfria-lakemedel-vid-tillfallig-smarta/. Läst 25 februari 2012. 
  8. ^ ATC-register FASS

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]